Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Banker & finansiella tjänster
  • De stora bolåneinstituten har blivit hårdare i sina kreditbedömningar. Det har gett utrymme för mindre aktörer, som Bluestep, som erbjuder frikostigare bedömningar men till betydligt högre räntor. I dagsläget är Bluesteps ränta 6,35 procent, det vill säga mer än dubbelt så hög som bankernas listräntor.

    Nu avslöjar SvD att bankerna SEB och statliga SBAB säljer vidare information om kunder som nekas bolån, mot provision. Tidningens avslöjande refereras av TT i många olika media.

    Representanter för Handelsbanken och Länsförsäkringar uppger för SvD att de erbjudits samarbete, men avböjt.

    Vilken bedömning som SEB och SBAB gjort vet vi inte. Men det verkar synnerligen tveksamt ur etisk synvinkel. Bankerna säger att kunderna inte klarar bolånet hos dem men säljer vidare till Bluestep som har betydligt högre ränta-

    Uppdatering: Efter avslöjandet backar SEB och SBAB. De har beslutat avbryta samarbetet med Bluestep, berättar Ekot.

    Uppdatering: Även kunder som ratats av Forex har sålts vidare, läser jag i en artikel från SvD. I artikeln ställs även frågan ”När bankdirektörerna irrar bort sig och myndigheterna sover, vem står på konsumentens sida? Svaret är tyvärr att man ofta står ganska ensam.”

    Andra bloggar om: , , , ,

  • mobilknapparAllt sedan de fyra största mobiloperatörerna, Telia, Tele2, Telenor och 3, lanserade sin gemensamma lösning för sms-betalningar, Wywallet, har tjänsten omgetts med problem. Användare har upplevt tjänsten som besvärlig att använda och exempelvis välgörenhetsorganisationer har sett en radikal minskning i antalet sms-donationer. Att flera lokaltrafikbolag valt att införa egna lösningar gör inte saken bättre.

    Det finns många missuppfattningar kring Wywallet, exempelvis att tjänsten är nödvändig för att uppfylla lagkrav. Ett exempel är en artikel i Dagens Media. Men det finns inga nya lagkrav. Betaltjänstlagen, som reglerar förmedling av betalningar på olika sätt, har funnits sedan 2010. Operatörerna har sedan dess förmedlat betalningar på de sätt som regleras i lagen.

    Tidningen Riksdag & Departement konstaterar också att tjänsten knappast behövs för att operatörerna ska uppfylla lagkrav.

    – Det var inte så att de bröt mot lagen tidigare. De hade tillstånd att köra betaltjänsten i sina respektive bolag. Varför de har valt en ny affärsmodell kan bara de svara på, säger Annika Zervens som är kommunikationschef på Finansinspektionen, till R&D.

    Enda problemet var egentligen att lagen förbjuder anonyma betalningar, exempelvis via oregistrerade kontantkort. Men det hade operatörerna kunnat hantera.

    Man kan spekulera i varför operatörerna lanserat Wywallet när tjänsten knappast behövs. Svaret kan ligga i att man räknar med att kunna förmedla andra typer av betalningar, till exempel direktbetalningar mellan privatpersoner.

    Andra bloggar om: ,

  • Efter det att de fyra största mobilleverantörerna skapat betaltjänsten Wywallet har sms-donationerna till välgörenhet minskat radikalt.

    Proceduren för och kravet på att registrera sig upplevs som besvärligt och har dessutom fått flera lokaltrafikbolag att skapa egna system för sms-biljetter.

    Men inte ett rationellt skäl gör förändringen nödvändig.

    Ändringen har inte minst drabbat välgörenhetsorganisationer som Röda korset som sett gåvorna minska radikalt.

    – Sedan Wywallet infördes som enda alternativ har vi sett ett tvärstopp i sms-gåvorna, säger Pär Wilhelmsson på Röda korset, till GP. Även SvD, TT och Ekot har liknande inslag.

    – Vi tycker självklart att det är väldigt olyckligt att det blivit så här eftersom sms-gåvor varit ett väldigt bra alternativ i akuta insamlingar och för givare som snabbt och enkelt vill ge pengar till katastrofer, säger Annika Prine, biträdande verksamhetschef på Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, till TT.

    Liknande effekter har setts för lokaltrafiken. Försäljningen av mobilbiljetter i kollektivtrafiken i Stockholm har rasat sedan den första februari, då ett nytt betalningssystem som kräver registrering på förhand infördes, skriver TT.

    Jag kan inte förstå varför mobiloperatörerna valt att krångla till det, med hänvisning till Betaltjänstlagen som infördes redan 2010, med diverse krav på dem som förmedlade betalningar, bland annat att registrera sig hos Finansinspektionen.

    Men betalningar via operatörerna har fungerat i flera år, och operatörerna har hittills anpassat sig till lagen. Jag börjar i stället undra om de har någon andra baktankar, läs det som andra intäktskällor, för att införa Wywallet. Varför krångla till det so en gång varit enkelt?

    Operatörerna, genom Wywallet, borde backa och göra det rätt, det vill säga enklare.

    Uppdatering: Betaltjänsten Wywallet är att betrakta som ett fiasko, skriver DN i en kritisk artikel. Vissa handlare har tappat 70 procent av kunderna den senaste månaden och användarna rasar mot det krångliga systemet, enligt DN.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att kortköpen är en kassako för bankerna har jag konstaterat tidigare. Nu kommer DN med nya siffror; förutom kortavgifterna betalar vi sju miljarder för kortköpen.

    Det handlar om de avgifter som bankerna tar ut av handeln för kortköpen. Dessa avgifter ser vi inte på kvittot, men de läggs naturligtvis på priserna, oavsett om du betalar med kort eller inte.

    De nya siffrorna kommer i en rapport från Handelns Utredningsinstitut (HUI), som ännu inte verkar vara publicerad på deras webbplats. Svensk handel har länge kämpat för att förmå bankerna att sänka den serviceavgift som bankerna tar ut på varje kortköp.

    De totala kostnaderna för kortbetalningarna är 7 miljarder per år, eller 1500 kronor per hushåll, enligt HUI:s rapport. Handeln tycker att det är för mycket, särskilt med tanke på att ny teknik gjort hanteringen billigare, skriver DN.

    – Bankerna tar ut minst en miljard i övervinst, varje år, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel till tidningen.

    Själv vänder jag mig också mot att bankerna tar ut avgifter i båda ändar av köpet. Bankerna tvingar oss att ha betalkort, ändå får vi betala cirka 250 kronor i årsavgift för detta. I dag är det omöjligt att få ett rent uttagskort för bankomaten.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Skimningen, det vill säga kopiering av information från kredit- och betalkort, har minskat kraftigt.

    År 2010 inträffade knappt 200 fall av skimning i Sverige, men redan 2011 hade det minskat till ungefär 50. Och i år verkar det alltså bli ännu färre, berättar Ekot som hänvisar till ett pressmeddelande från Rikspolisstyrelsen.

    Anledningen anses vara säkrare kort, ökad användning av säkrare betalterminaler samt ökad bevakning av betalstationer vid exempelvis bensinstationer.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare skrivit om att kontantlösa och nedlagda kontor irriterar kunderna. Många äldre är inte heller bekväma med att sköta sina bankärenden via internet, de vill ha personlig service. Det har uppstickaren Forex bank tagit fasta på och banken expanderar nu starkt, rapporterar SvD.

    – Intresset är enormt just nu. Vi är nerringda av kommuner runt om i landet, både stora som små, som vill att vi öppnar nya bankkontor där. Vi tror starkt på att kunderna vill ha möjlighet att välja personlig service även för enklare bankärenden, säger Agneta Rudin, chef för kontorsrörelsen på Forex Bank, till tidningen.

    Forex Bank har idag en tillströmning av runt 4 000 nya kunder varje månad, enligt SvD.

    Det tyder väl på ett visst misslyckande för storbankerna. Har de gått för kraftigt fram, utan hänsyn till många kunder?

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare skrivit om den spekulation i matpriser som framför allt bedrivs av fonder. Jag har kallat det en skamlig investering. Det står jag fortfarande för.

    Spekulation driver priserna på matråvara, främst spannmål, och gör prissvängningarna större. I den rika världen är vi kanske inte så priskänsliga, även om vi morrar över prishöjningar. Det är framför allt den fattiga delen av världen som drabbas och om priserna är för höga kan inköp bli omöjligt.

    Nu aktualiseras ämnet på nytt, av Ekot. Enligt en intervju i den brittiska tidningen the Independent konstaterar FN:s specialrapportör för rätten till mat, Oliver De Shutter, att de finansiella aktörernas investeringar i livsmedel har på fem år nästan fördubblats, från 65 till 126 miljarder dollar.

    Han konstaterar vidare att spekulationen med livsmedelsråvaror skapar svängningar i matpriserna som är helt separata från den faktiska tillgången.

    Har du råvarufonder borde du tänka till, det är social dumpning på avstånd. Spekulation i matråvaror borde vara förbjudet!

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Vi har flera gånger sett Anders Borg rikta kritik mot bankerna, för höga räntegap, höga bonusar och annat. Men det verkar som om han bara säger vad han tror att folk vill höra. Det är mycket prat och lite verkstad.

    Jag är fullständigt övertygad om att Borg har de verktyg som behövs för att sätta en verklig press på bankerna, om han skulle vilja. Det kan handla om beskattning, avgifter och annat. Allt för att sätta kraft bakom orden. Precis som när det gäller kampen mot kriminella nätverk gäller det att slå till där det känns mest – pengar. Minskade bonusar och aktieutdelningar ger resultat.

    Så länge finansministern bara pratar kan vi inte ta honom på allvar. Utan verkstad är han bara en populist.

    Andra bloggar om: , ,

  • Under hösten har Riksdagen beslutat om en ny sparform, Investeringssparkontot. Kontot införs vid årsskiftet och innebär att insättningar och tillgångar på kontot schablonbeskattas och att spararen därmed kan köpa och sälja fonder, aktier och andra noterade värdepapper utan att någon reavinstskatt utlöses.

    Men sparformen väntas inte få någon rusning av sparare. Bara 3 procent av svenskarna tror att de kommer att börja spara med det nya investeringssparkontot som införs vid årsskiftet, visar en ny undersökning från nätbanken Nordnet. Det är DN och TT som berättar om undersökningen.

    Det kan delvis bero på att sparformen är okänd. Av 1.060 tillfrågade svenskar var det bara 17 procent som hört talas om kontot och bara 9 procent visste vad det innebär, enligt DN.

    Själv har jag svårt att se några andra fördelar med den nya sparformen, förutom förenklad beskattning. Den årliga schablonskatten påminner om förmögenhetsbeskattning.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är många så kallade mäklarfirmor som erbjuder svenskar investeringar av olika slag. Men många är rena bluffirmor, som den som TT berättar om.

    Om man överväger att anlita en mäklarfirma som inte tillhör de välkända och etablerade, kan det vara klokt att kolla Finansinspektionens varningslista först.

    Antalet nya företag på varningslistan överträffar i år alla tidigare noteringar, uppemot 800 företag har tillkommit hittills under 2011, och den omfattar nu totalt nästan 3.400 varningar. Åtminstone 1.000 av företagen på listan är eller har varit verksamma i Sverige, visar polisens kartläggning, enligt TT.

    Uppenbarligen är det lätt att bli blåst, kolla först.

    Andra bloggar om: , ,