Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Hälsa, vård och behandling
  • För att stilla huvudvärk eller allergibesvär ska man inte behöva rikta sig efter Apotekets öppettider. Regeringen har föreslagit att vissa receptfria läkemedel ska kunna köpas i vanliga butiker från och med i höst, berättar HD.

    Den proposition som regeringen lämnat in till Riksdagen öppnar upp för vanlig butiksförsäljning av läkemedel som används vid behandling av lindriga åkommor som värk, feber, snuva/nästäppa, halsbesvär, halsbränna, pollenallergi och åksjuka.

    Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 november i år, skriver HD.

    Det är visserligen bra att det är lättare att få tag på vissa läkemedel, men jag undrar hur klokt det är att sälja dem överallt. Butikspersonal har inte den kompetens som behövs för att ge råd till kunderna. Till exempel ska vissa receptfria läkemedel inte användas i kombination med andra mediciner.

    Andra bloggar om: ,

  • Vi har troligtvis världens säkraste mat. Visserligen har standarden blivit osäkrare efter EU-inträdet, men ändå. Allt fler oroar sig över matens innehåll, berättar SvD som refererar till en ny undersökning.

    Andelen kunder som oroar sig för vad som finns i maten har tagit ett skutt uppåt, skriver tidningen. Från att de senaste åren ha legat stabilt kring 45 procent är nu 55 procent oroade, visar mätningen som är gjord på ett urval i företaget YouGovs internetpanel.

    För första gången är det tillsatser som främst tynger matkunderna, de nämns av 24 procent. Socker, som toppat listan de senaste åren, har halkat ned till tredje plats, nämnt av 12 procent.

    -Det är en markant ökad oro för innehållet i maten och det är tydligt att fokus flyttats från socker till tillsatser, säger Johan Rosenqvist som är utredningschef på undersökningsföretaget YouGov ,till SvD.

    Det här är oroväckande. Upphovet är tydligen den debatt som skapats av mer eller mindre okunniga amatörer, som Mats-Eric Nilsson (Den hemlige kocken) och Kicki Theander. Jag har bemött dessa glada amatörer i ett tidigare inlägg. De sysselsätter sig med att räkna E-nummer i stället för att ta reda på vad det är de kritiserar.

    Vissa tillsatser är helt nödvändiga för att vi ska få livsmedelssäkerhet. Å andra sidan finns det några få tillsatser, främst azo-färgämnen, som är helt onödiga och potentiellt farliga. Men den absoluta majoriteten av tillsatserna är helt ofarliga, och har ett helt naturligt ursprung. Många av de så kallade tillsatserna använder du själv när du lagar mat eller bakar.

    Det är synd att de glada amatörerna lyckats skapa en så stor skepsis mot maten. Det finns ingen anledning att vara rädd!

    Andra bloggar om: , ,

  • Att dra in läskedrycker kan vara ett bra sätt att bekämpa barnfetma. Det hävdas i en ny forskningsrapport från USA, enligt nyhetsbyrån Reuters.

    – Vår viktigaste observation är att när barn dricker vatten i stället för sötade drycker minskar det totala energiintaget, utan att barnen kompenserar detta genom ökat intag av mat eller dryck, säger Dr. Y. Claire Wang vid Columbia Mailman School of Public Health i New York till Reuters.

    – Idag konsumerar en del barn stora mängder ”tomma” kalorier. Att ersätta dessa med kalorifria alternativ är ett effektivt sätt att förbättra dieten, säger hon.

    Forskarna har analyserat data från en nationell undersökning där hälso- och dietdata från 3098 barn och tonåringar samlats in. De uppskattar att genom att ersätta läsk med vatten kan det dagliga energiintaget minskas med 235 kalorier, skriver Reuters.

    Jag tror inte att svenska barn dricker lika mycket läsk som barn i USA, men läskförsäljningen ökar även här. Läsk borde vara något som är reserverat för särskilt festliga tillfällen, som födelsedagar. En liter läsk innehåller faktiskt ungefär en deciliter socker!

    Uppdatering: Vart tionde barn i Sverige är överviktigt i dag, men trots detta har vi färre direkt feta barn än andra europeiska länder, berättar GP och TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Användandet av azofärger och färgämnet kinolingult (E 104) i svenska livsmedel har kritiserats av bland annat konsumentorganisationen Sveriges Konsumenter. Färgämnena har hittats i ett antal varor som ofta riktas till barn: drycker, bakverk, snacks och godis. Ämnena kan orsaka allergiska besvär hos överkänsliga, skriver DN.

    Men nu backar flera tillverkare. Spendrups och Candyking ändrar sina rutiner och andra går åt samma håll.

    – Från och med vecka 11 använder vi inte längre kinolingult i vår hallonsoda, säger Spendrups informationsdirektör Caroline Ekman. Vi har tagit till oss av kritiken mot användandet av E 104 och har äntligen hittat en ersättare som ger lika bra färg.

    EU-parlamentarikern Åsa Westlund (S), har drivit frågan om att förbjuda färgerna i miljöutskottet.

    – De här färgämnena är onödiga, det går att få precis lika röd eller grön färg på godiset utan dem. Varför ska man ta en risk med barns hälsa? säger hon till DN.

    Bra att de här färgämnena försvinner, jag håller med Åsa Westlund om att de är onödiga, och potentiellt farliga.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det pågående mysteriet med glasbitar i mat har utvidgats. Från att tidigare varit begränsat till kycklingprodukter har det nu hittats glasbitar i bland annat falukorv, bröd, frukt, och färdigmat.

    Svensk Handel träffar företrädare de stora matkedjorna, fågelbranschen och polisen för att diskutera den senaste veckans glasfynd i en rad kycklingprodukter, rapporterar TT.

    Hela historien blir konstigare och konstigare. Det börjar allt mer likna sabotage, men knappast från en enskild persons sida. Det är alltför många produkter, i olika delar av landet, för det.

    Andra bloggar om: ,

  • Historien med fynd av glasbitar i olika kycklingprodukter blir allt mer mystisk. Nu rapporteras nya fynd i kycklingprodukter, producerade i till exempel Tyskland och Danmark. Det skriver TT och flera tidningar. Nu växer olusten även bland småskaliga fjäderfäuppfödare, berättar HD.

    Det konstiga är att glas hittats i produkter från så många håll. Hade de kommit från samma produktionsställe kan jag tänka sig förklaringar som olyckshändelse eller sabotage. Men den förklaringen blir mindre trolig nu.

    Jag väntar med spänning på en förklaring!

    Uppdatering: Nu kommer även uppgifter från en restaurang, där man funnit glas i den kyckling man serverar, rapporterar TT. Men det är väl inte så konstigt, deras kyckling produceras på samma ställe som vår!

    Andra bloggar om: ,

  • Fler än var tionde svensk, 11 procent, har inte gått till tandläkaren det senaste året trots att de egentligen har behövt det. Ungefär hälften uppger att de inte har tyckt att de haft råd, enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är TT som berättar om undersökningen.

    I undersökningen, som genomfördes under 2007, svarade 14 procent att det var minst två år sedan de besökte tandläkare eller tandhygienist. Bland långtidsarbetslösa, förtidspensionerade, utrikes födda och personer mellan 25 och 34 år var det mer än var femte, drygt 20 procent, som inte hade sökt tandvård de senaste två åren, skriver TT.

    Att folk inte har råd att laga sina tänder tycker jag är en av skamfläckarna i Sverige. Stödet för tandvård monterades ned i 90-talskrisens spår. En liten förbättring infördes av regeringen förra året, men det är långt kvar.

    Andra bloggar om: , ,

  • Allergi mot linalool – det vanligaste parfymämnet i schampo, balsam och tvål – är vanligare än vad man tidigare trott, visar en ny avhandling som Sydsvenskan berättar om.

    3000 personer med kontaktallergi deltog i undersökningen. Cirka 5-7 procent av dem var allergiska mot doftämnet, skriver Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.

    Hudläkaren Johanna Bråred Christensson, som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin, säger att det kan röra sig om två procent av hela befolkningen som reagerar på litanool. Det kan tyckas vara en liten siffra men är ett allvarligt problem enligt hennes mening.

    – Ämnet finns i nästan alla parfyminnehållande hygienprodukter, diskmedel och hemrengöringsprodukter som man kan köpa i närmaste mataffär. Och det kan vara svårt att undvika produkterna för den som är överkänslig, säger hon till tidningen.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Om du får recept på ett läkemedel som även kan fås receptfritt blir det ibland dyrare, rapporterar GD.

    Maud Walan, kategorichef receptläkemedel på Apoteket förklarar.

    – Oftast är det billigare att ha ett recept. Men gränsen går vid ungefär 80 kronor. Är det frågan om billigare läkemedel än så kan det bli att det faktiskt kostar mer, säger hon.

    Förklaringen är att Apoteket bakar in en administrationsavgift i receptpriset.

    – För att vi ska kunna hantera recept läggs det på en summa för merarbete, säger Maud Walan.

    Hon tar en annan fluortablett, Fludent, som exempel. Där är det 13 kronor billigare att plocka paketet direkt från hyllan än att köpa den på recept.

    Det lönar sig alltså att titta efter på hyllan innan man löser ut sitt recept. Är det ett billigt läkemedel som även går att köpa receptfritt kan det vara det billigaste alternativet, skriver GD.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Många har en ”oöverträffad” favoritdiet som de kan svära på, GI, Atkins och så vidare. Dietkriget har nästan religiösa inslag, och blogginlägg om dieter får alltid många läsare och kommentarer.

    Men nu kanske kriget kan sluta i vapenvila. Alla dieter är lika bra, eller dåliga, berättar DN i en artikel.

    Det kvittar vilken diet du väljer för att gå ner i vikt. Huvudsaken är att du får professionell rådgivning och håller fast vid kosten under lång tid, visar den hittills största bantningsstudien.

    Forskarna skriver i studien, som har publicerats i medicintidskriften The New England Journal of Medicine, att de testade dieterna leder till viktminskning, oavsett mängd kolhydrater, fett och protein. Kosten leder till att man får i sig färre kalorier och det gör att man går ner i vikt.

    – Det är ändå ett misslyckande för dieterna. Deltagarna var välutbildade och hade fått jättebra förutsättningar. Ändå gick de inte ner mer i vikt, säger Martijn Katan, som är professor i hälsovetenskap vid Vrie-universitetet i Amsterdam till DN.

    Det ger mig möjlighet att rasta min gamla käpphäst – det finns bara ett sätt att gå ner i vikt; ät mindre, motionera mer!

    Andra bloggar om: , , ,