Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Politik
  • För tre år sedan införde Landstinget ”fritt val” när det gäller hörapparater. Det innebär att en patient som behöver hörselhjälpmedel kan gå till sjukvården och få sin hörsel testad men därefter gå till en privat firma för att köpa sin hörapparat och få med sig en ”check” från Landstinget på 8.100 kronor för två hörapparater. Det är DN som berättar om förändringen och dess följder.

    Antalet företag som säljer hörapparater har ökat kraftigt i Stockholm de senaste tre åren. Från endast ett par stycken till dagens femtontal, skriver DN. Inte bara antalet aktörer har ökat utan också utbudet, och priserna. En hörapparat hos en privat aktör kan kosta patienten 25 000-30 000 kronor, när patienten bara hade behövt betala 600 kronor hos landstinget.

    De privata företagen har en offensiv marknadsföring, konstaterar enhetschefen Bengt Haglund på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning:

    – Människor kan bli lurade på pengar, och det är särskilt illa när det gäller handikappade och pensionärer, säger han till DN.

    Tidningen citerar också ett brev från en audionom, anställd vid ett av de privata företagen. ”jag har aldrig varit med om en sådan girighet och grymhet”. ”Vi fick direktiv om att sälja hörapparater för tusentals kronor till de gamla som väljer valfritt sortiment. Vi säljer utan att informera om att de kan få en likvärdig apparat via landstinget för bara 600 kronor.”

    Det här verkar vara ett exempel på vad som kan hända när marknadsliberala politiker får härja fritt. Allt blir bättre när det privatiseras, är deras mantra. Att privatisering kan ge negativa konsekvenser glömmer de gärna bort, trots att de borde vara medvetna om det.

    I det här fallet finns visserligen möjligheten att handla från Landstinget kvar, men vem berättar det? Alltför många tror på högljudda nyliberala röster. Jag väntar bara på argumentet att vädret blir bättre om SMHI privatiseras.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Trots att Arbetsmarknadsministern i december försäkrade att de flesta utförsäkrade skulle få högre ersättning visar den första statistiken att så inte var fallet. Av de 11 500 personer som hittills har flyttats över till Arbetsförmedlingen så var det 73 procent, eller över 8 300 personer, som fick en lägre ersättning i januari. Det rapporterar Ekot och TT refererar i flera tidningar.

    – Att dra slutsatser av en månads överströmning är väldigt svårt. Det är fortsatt vår bedömning att en majoritet av de som lämnar och kommer över får en högre ersättning, säger Littorin till Ekot.

    Det är nog bara Littorin och regeringen som tror på det. Men frågan är om han ljugit. Jag tror inte det, däremot saknar han, liksom resten av alliansregeringen, kontakt med verkligheten. De kör vidare i det spår de kallar arbetslinjen. Mindre pengar till sjuka och arbetslösa ger dem inte fler jobb. Det är bara ett exempel på en omänsklig människosyn, där sjuka och arbetslösa betraktas som fuskare som hellre tar bidrag än jobb.

    Utförsäkrade, Arbetslinjen, Sven-Otto Littorin, Arbetsmarknadsministern, Regeringen

  • Pensionär_blomma Kd kämpar i motvind, risken är stor att de åker ut ur riksdagfen. Partiet har knappast gjort någon succé som regeringsparti. Fastighetsskatten som skulle ”avskaffas”, apoteksrean och det svikna vallöftet om lägre bensinskatt har lämnat djupa sår i väljarunderlaget.

    Då börjar helt plötsligt landets pensionärer att räknas. Göran Hägglund kräver nu, i ett utspel, sänkt skatt för landets pensionärer, berättar Ekot.

    – När det finns ett utrymme ska nästa steg handla om att genomföra ytterligare en skattesänkning för pensionärerna, för min del är det väldigt viktigt att skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare minskar, säger Göran Hägglund till Ekot.

    Jag tror att han kommer för sent. Alliansregeringen har misshandlat pensionärerna och andra svaga grupper under hela sitt regeringsinnehav. Utspel, utan konkreta åtgärder kan knappast råda bot på det. Men jag sätter en peng på att regeringen kommer att kasta något köttben till pensionärerna i valrörelsen. Annars står för många röster på spel.

    Andra bloggar om: , ,

  • Någon som har hört talas om ekonomisk tillväxt på sistone? Dum fråga, det medges, det har väl aldrig talats så mycket om tillväxt som under den nuvarande ekonomiska krisen. Tillväxten har bekymrat både ekonomer och politiker, den stora risken har utmålats som att vi konsumerar för lite, speciellt svenska varor.

    Mycket är kopplat till ekonomisk tillväxt, pensionssystemet till exempel. När nu BNP, i krisens spår, sjunker kommer pensionerna att sänkas. Våra politiker verkar ha räknat med att tillväxten ska vara för evigt. Allt tal om att det nya pensionssystemet var robust kan vi konstatera var skitsnack.

    Tillväxt brukar definieras som en ökning av produktionen av varor och tjänster, jämfört med föregående tidsperiod. Vanligtvis är måttet bruttonationalprodukt, BNP, som mäts i pengar. Lägg märke till definitionen ”produktion av varor och tjänster”. Det innebär att produktionen hela tiden måste öka, för att vi ska få ekonomisk tillväxt.

    Exempelvis sker, enligt den här definitionen, ingen tillväxt om vi köper begagnat. För en artikel om att handeln på köp- och säljsajter på nätet okar satte Metro på förstasidan rubriken ”Blocket hotar landets ekonomi”.

    – Att så många handlar begagnat är negativt för nationalekonomin. Det innebär förlorade skatteintäkter och dämpar handeln, som är en viktig tillväxtfaktor för att ta oss ur lågkonjunkturen, säger Jens Nordfält, ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm, till Metro.

    För mig är det fullständigt självklart att det är bra att vi handlar begagnat. All nyproduktion tär på resurser på ett eller annat sätt. Resonemanget visar bara hur absurt vårt ekonomiska system är uppbyggt och att de mått som används för beslutsfattande måste vara felaktiga. Felaktiga mått ger felaktiga beslut.

    På sistone har ekonomers, och deras knähundar politikernas, mantra om nödvändigheten med ständig tillväxt kritiserats. Det handlar just om resursutnyttjande, vi måste hushålla med jordens resurser.

    I en intressant essä i DN skriver Christer Sanne att det är en myt att välstånd kräver ständig tillväxt. Han utgår från rapporten ”Prosperity without Growth?” (Välstånd utan tillväxt?) av professor Tim Jackson som sammanfattar arbetet i den stående kommissionen för hållbar utveckling i Storbritannien. Den bekräftar att engelsmännen ligger i framkant i den frågan – åtminstone idémässigt, skriver Sanne. Säg det till vår egen regerings ekonomiska expertgrupp, tänker jag. De går på väl upptrampade stigar.

    Jackson efterlyser bland annat en annan makroekonomi som verkligen skulle vara ekologiskt uthållig: ett sätt att hantera investeringar, produktion och konsumtion, offentliga utgifter och arbetsmarknad som löser finanskrisens akuta problem men också de globala överlevnadskraven, våra barnbarns livsmiljö.

    Sannes, och Jacksons, resonemang är för omfattande för att återge här, läs essän i stället.

    För övrigt anser jag att det så kallade Nobelpriset i ekonomi, som inte är något ”riktigt” Nobelpris, snarast borde skiljas av från de övriga nobelprisceremonierna. Annars får nationalekonomin för hög status. För mig är det fortfarande obegripligt att nationalekonomi räknas som en vetenskap, den är för outvecklad och politiskt belastad för det. Se bara vad ekonomipristagaren Milton Friedmans teoribildning ställt till med.

    Andra bloggar om: , ,

  • enarmade_banditer Jag måste vara korkad, jag kan inte förstå varför den senaste pensionsuppgörelsen är så bra för oss. Med min begränsade fattningsförmåga går jag omkring och tror att den har ett enda syfte, att sänka statens utgifter.

    Varför är det bra med att vi ska spela med en del av våra pensionspengar? När det nya pensionssystemet infördes talades bland annat om stabilitet, men jag ser bara instabilitet. Pensionerna kommer ju att sänkas när finanskrisen gör att den så kallade bromsen slår till. Så kan det gå när man är lite korkad. Men det är tur att våra politiker har bättre förståndsgåvor, åtminstone de som står bakom pensionsuppgörelsen, de borgerliga partierna och Socialdemokraterna.

    Det senaste beskedet är att det framöver ska kosta att spela med sina pensionspengar. I framtiden ska det kosta pengar att byta PPM-fond. Det har de fem partierna i Pensionsgruppen enats om, skriver Riksdag & Departement

    En rapport från Premiepensionsmyndigheten har visat att det bara är en tiondel av PPM-spararna som byter fond, några av dem upp till 45 gånger på ett år. Men alla får vara med och betala de kostnader som fondbyten orsakar.

    Var det meningen att vi bara skulle spela lite lagom med pensionen? Undrar hur det blir för oss som inte spelar alls, kommer vi att få en bonus?

    Andra bloggar om: , ,

  • EU, Politik 05.09.2009 1 Kommentar

    Att jag är EU-skeptiker är ingen hemlighet. Jag ser EU som ett rent näringslivsprojekt. Jag röstade varken för anslutninen till EU eller för en EMU-anslutning. Skitsnacket om att EU är ett fredsprojekt ger jag inte mycket för. Kol- och stålunionen. EU:s föregångare, kanske var det, men numera är EU bara bra för näringslivet, inte för någon annan och inte heller för miljön. Regelverket om fri handel går före allt annat.

    Livsmedelsverkets nya råd om klimatsmart och hälsosam kost stöter på patrull. Uppmaningen att handla närproducerat är ett handelshinder, enligt EU-kommissionen, läser jag i Riksdag och departement.

    Råden är visserligen både lättanvända och miljövänliga, konstaterar EU-kommissionen i sitt utlåtande, men anser också att det är tydligt att de strider mot EU:s princip om fri rörlighet för varor eftersom de uppmuntrar till köp av svenska produkter, skriver R&D.

    Det är alltså dags att förändra regelverket, framför allt när det gäller offentlig upphandling. En kommun eller en myndighet måste ha möjligheten att upphandla lokalt, och miljövänligt, även om ett företag i andra änden av EU erbjuder bättre priser. Regelverket är inte anpassat till verkligheten, bara till näringslivet.

    Andra bloggar om: ,

  • Föga förvånande har socialbidragen ökat under första halvåret i år, med drygt en miljard kronor, läser jag i TT-notis.

    Den ökade arbetslösheten, förändringarna i sjukförsäkringen och att många lämnat a-kassan uppges ligga bakom ökningen, enligt TT.

    Regeringen kanske kan snacka sig ifrån allt ansvar för den ekonomiska krisen, med tillhörande arbetslöshet, men förändringarna i sjukförsäkringen och den kapitalt misslyckade a-kassepolitiken är definitivt deras verk.

    Kostnaderna har flyttats till socialbidragen, som belastar kommunernas budget. Risken är väl stor att detta kommer att innebära ytterligare nedskärningar i kommunerna. Regeringen sänker skatterna, kommunerna får höja, eller skära ned.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Marknadsfundamentalister brukar hävda att om offentlig verksamhet marknadsanpassas så kommer det att bli både bättre och billigare. De flesta av våra politiker, inklusive regeringen, verkar ha den uppfattningen.

    Men så är naturligtvis inte fallet. Kollektivtrafiken är ett exempel, som Sydsvenskan berättar om. Det handlar om förslaget till ny kollektivtrafiklag.

    Den statliga utredningen ”En ny kollektivtrafiklag” föreslår fri konkurrens för bolag inom tåg-, buss-, och båttrafik. Går förslaget igenom kommer bland annat dagens krav på linjetrafiktillstånd att tas bort och privata aktörer bjuds in att trafikera olika sträckor.

    Marknaden får styra biljettpriserna och övergången ska enligt förslaget genomföras successivt. Förslaget är utsänt på remiss. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

    Dagens biljettpriser är inte marknadsanpassade, skriver tidningen. Det betyder att staten går in och finansierar de delar som inte täcks av biljettpriset.

    På uppdrag av regeringen har konsultföretaget WSP räknat på vad övergången till en kommersiell kollektivtrafik kan innebära. Det visar att en total övergång i stadstrafiken kräver stora höjningar av biljettpriset, från i genomsnitt 9,60 kronor till 41 kronor per påstigande.

    – Genom det här tankeexperimentet kom vi fram till att 80 procent av trafikarbetet skulle kunna bedrivas kommersiellt. Och då är det optimistiskt räknat. Det förutsätter också kraftiga prishöjningar på vissa linjer, säger uppdragsansvarige Anders Wärmark.

    I Skåne varierar den väntade prishöjningen: från 105 procent i Malmö, till 570 procent i Ystad. En direkt konsekvens, som påtalas i analysen, blir att antalet resor med kollektivtrafik kommer att minska med i snitt 28 procent.

    – Höjer man priset minskar resandet. Det samma gäller inom alla tjänster och varor man använder, säger Anders Wärmark till Sydsvenskan.

    Marknadsanpassning in absurbdum. Vi får bara hoppas att förslaget inte går igenom. Men jag hyser inte stort hopp, regeringen verkar tro att till och med vädret blir bättre om allt marknadsanpassas.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det som förvånat mig mest inför dagens val av EU-parlamentariker är vår okunnighet, åtminstone i medias ögon. Flera tidningar har haft EU-skolor och tv-kanalerna har försökt förklara hur EU fungerar.

    Men handen på hjärtat, vet du skillnaden på parlamentet, kommissionen och ministerrådet? Vilka beslut fattas var, och av vem?

    Det är EU-kommissionen som har uppgiften att informera om EU. Det är den hyllade svenska EU-kommissionären Margot Wallström som haft det yttersta ansvaret de senaste åren, och misslyckats.

    Även media har ett ansvar för att vi kan så lite om EU. Rapporteringen har varit dålig, vissa viktiga media har inte ens journalister på plats, andra drar in dem! Men det beror också på EU, mycket sker i hemlighet, bakom lyckta dörrar. Det finns ingen öppenhet i EU.

    Inom forskningen talar man om en ”tredje uppgift”. Högskolans forskare ska, förutom att forska och att undervisa, även informera om sin forskning. Något liknande borde gälla för våra EU-parlamentariker.

    En av deras viktigaste uppgifter skulle vara att kommunicera vad som händer i parlamentet, berätta vilka beslut som är på gång och debattera EU-ärenden på hemmaplan. Olika beslut skulle inte komma som en total överraskning, vi skulle veta hur de kommit till och vilka som röstat för eller emot. Men då räcker det inte att pliktskyldigt blogga, det fordras mer. Partierna måste ha en organisation som stödjer detta.

    Det vore konsumentupplysning för oss väljare. Då kanske fler skulle veta när nästa val hålls, och kanske till och med rösta – utan jippon.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • I mogon, den 7:e juni, är det dags att välja våra EU-parlamentariker. Att jag har konsumentglasögonen på när jag väljer är väl tämligen självklart. För att förbereda mig var jag för ett par veckor sedan på en utfrågning av (pdf) kandidaterna, som Sveriges konsumenter anordnade. Dessutom har jag sett tv-programmet där Plus-Sverker frågade ut kandidater.

    Ingen av utfrågningarna var särskilt upplysande. Det var mest mat som stod på kandidaternas agenda. Men det är klart att mat är viktigt, inte minst när det gäller märkning. Men jag får fundera vidare.

    Jag har inte sympati för SD på någon enda fläck, så dem stryker jag direkt.

    M och KD går bort. De tillhör den partigrupp i parlamentet som är mest marknadsliberal. Och dessutom drivit igenom det direktiv gett oss IPRED-lagen och datalagringsdirektivet. I gruppen ingår Berlusconis och Sarkozys partier, så dem får man på köpet. Dessutom har jag inte lust att företrädas av en tokreligiös kreationist, KD:s Ella Bolin.

    S väljer jag också bort. Visserligen har deras kandidat Åsa Westlund gjort ett utmärkt arbete i parlamentet för att stoppa farliga tillsatser, som azo-färger. Men S har också stött IPRED- och datalagringsdirektiven, det väger över.

    C och FP vet jag inte riktigt var jag har. De är klart marknadsliberala, C närmast tokliberala, vilket gör att jag inte vet om de kommer att stå på min sida mot industrin. Visserligen har jag stor respekt för Marit Paulsen, och hennes kunnighet när det gäller jordbruksfrågor, men vill hon ha min röst får hon byta parti. Dessutom får hon sluta med att propagera för en euro-anslutning.

    FI och Piratpartiet verkar inte ha konsumentfrågor på sin dagordning. Visserligen sympatiserar jag med piraterna när det gäller integritetsfrågor, men mer blir det inte.

    Återstår Junilistan, MP och V.

    Vilket jag väljer, det får vi se i morgon!

    Andra bloggar om: , , ,