De senaste tjugo åren har andelen utländsk mat i butikerna ökat med över 70 procent, berättar SR som hänvisar till en rapport från LRF.
Inte så konstigt att matimporten ökat starkt, tänker jag. Det var nämligen för snart 20 år sedan, 1995, som vårt land blev medlem i EU. En av EU:s så kallade grundpelare, den fria rörligheten för varor, har naturligtvis gjort att vi importerar mer mat från andra EU-länder.
Men det är inte hela sanningen. Våra matvanor har också förändrats, vi köper också fler mer exotiska matvaror, från länder utanför unionen.
Den ökade importen innebär naturligtvis att de svenska bönderna får en allt mindre andel av den stora matkakan. Det är naturligtvis ett bekymmer för LRF som söker vägar att ta en större andel.
– Jag tror att vi kan ta tillbaka andelar på den svenska marknaden genom höja medvetenheten bland konsumenterna om vad det innebär att köpa svenskt, säger Lovisa Forssell, analysansvarig på LRF, till SR.
Vad det nu innebär. Vi har hittills mest hört talas om bättre djurhållning och närproducerat. Samtidigt läggs allt fler större slakterier ned, vilket innebär längre transporter. Samma sak med mejerier. Bondeägda Arla centraliserar allt mer. Vill bönderna tala om närproducerat måste de se till att det handlar om hela kedjan, från gård till butik.
Andra bloggar om: Mat, Matimport, LRF, Närproducerat, Matproduktion
