Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Märkning
  • Det är GP som tar upp något som för många kan verka märkligt. En läsare i södra Göteborg köpte ett paket älgkorv i sin lokala mataffär. När han kom hem upptäckte han att korven, enligt etiketten, innehöll 102 (!) procent kött. Kan detta verkligen stämma, undrade han.

    När GP kollade uppgifterna hittade de något ännu märkligare. De köpte en förpackning hjortskinka från samma leverantör. Denna visade sig vara ännu mer fullspäckad – deklarationen angav 130 procent kött.

    Det där verkar ju strida mot allt man lärde sig i skolan om andelar och procent. Men Jonas Fröderberg, produktionschef på tillverkaren Hovagårdens delikatess AB, säger att det inte är så konstigt.

    – Vi har använt 130 gram kött till 100 gram färdig skinka. Du har ett svinn i processen, det är vatten som försvinner helt enkelt. Det är ungeför som när det går åt två kilo apelsiner till ett kilo juice, säger han till GP.

    Och det stämmer. Jag reagerade själv på en liknande förpackning för några år sedan, och kollad upp saken. Deklarationen stämmer, och det ska vara på det viset. Den nyheten var det bara att lägga ner.

    Andra bloggar om: ,

  • Trots att det finns klara regler om hur jämförpriser ska beräknas förekommer det ett utbrett fusk med dessa, berättar SvD.

    Konsumentverket får allt fler anmälningar från konsumenter som upptäckt felaktiga prisjämförelser i sin livsmedelsbutik, skriver tidningen. ”Man jämför gurka i vatten med gurka utan vatten för att ge sken av att vissa saker är billigare när det i själva verket kan vara tvärtom”, säger Konsumentverkets jurist till SvD.se. Nu hotar KO med en landsomfattande kontroll och vite för handlare som inte sköter sig.

    Konsumentverket har sedan en längre tid tillbaka fått allt fler telefonsamtal och anmälningar om dålig prismärkning i olika livsmedelsbutiker i hela landet. Inga enskilda butiker eller kedjor pekas ut men enligt Mattias Grundström, jurist på Konsumentverket är problemet utbrett.

    – Det kan handla om att man på den ena lappen visar kilopris medan ett annat varumärke visas i styckpris. Eller att den ena burkens kilopris visas utifrån gurka i saltvatten och den andra utan vatten. För kunden blir det som att jämföra äpplen och päron, helt olika underlag, säger han.

    Syftet är troligtvis att sälja mest av de varor som butiken har bäst vinstmarginaler på.

    – Det strider inte bara mot prisinformationslagen utan även mot marknadsföringslagen och är direkt vilseledande. I dessa tider när matpriserna stiger och vi står inför en lågkonjunktur är det mycket allvarligt, säger Mattias Grundström till SvD.se.

    Konsumentverket planerar nu en landsomfattande kontroll för att få en ordentlig bild av problemet, skriver tidningen.

    Själv har jag noterat en utbredd användning av styckpriser, utan att jämförpriser anges. Se upp med det, och klaga i butiken.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Institutet för livsmedel och bioteknik (SIK) specialgranskar matvaror för att skapa en kunskapsbank som kan leda till en klimatmärkning, rapporterar TT.

    SIK ska under tre år skapa en kunskapsbank över hur klimatsmarta livsmedel i svenska butiker är. Redan i dag finns 140 produkter i databasen.

    – Vi ska göra en förenklad beräkningsmetod så att livsmedelsföretag, handelsindustrin och råvaruproducenter enklare och snabbare kan få fram vad de behöver göra för att bli mer klimateffektiva, säger Thomas Angervall, projektledare på SIK, till TT.

    SIK ska bland annat specialgranska hur socker, sylt, importerad frukt och grönsaker, wokgrönsaker, asiatisk kyckling och bulgur påverkar miljön, från produktion till avfall. Vissa varor, som färdigmat, innehåller mängder av ingredienser som alla måste tas hänsyn till och kartläggningen är tidskrävande.

    Kvalitetsmärkningen Svenskt Sigill och Krav har redan föreslagit en separat klimatmärkning som börjar användas våren 2009.

    – Vi måste börja någonstans. Att inte ta upp det starka konsumentintresse som finns känns mycket felaktigt, säger Sören Persson, vd på Svenskt Sigill till TT.

    Det har varit trögt för klimatnärkningen av mat. Framför allt har handeln protesterat då de anser att ytterligare en märkning bara förvirrar för kunderna. Introduktionen av märkningen har dröjt. Vi får väl se vad som händer.

    Andra bloggar om: , ,

  • nyckelhålsmärke Ett förslag till ändringar av kriterierna för nyckelhålsmärkning går nu ut på remiss. Förslagen kommer även inom kort att remissbehandlas i Danmark och Norge.

    Livsmedelsverket har sett över nyckelhålsmärkningen bland annat för att anpassa reglerna till EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel. Samtidigt föreslår Danmark och Norge att nyckelhålsmärkning införs i de båda länderna, enligt Livsmedelsverket.

    Exempel på föreslagna ändringar är:

    • krav på fullkorn för spannmålsgrupperna, till exempel bröd
    • skärpta krav på flera punkter för färdigmat
    • två nya livsmedelsgrupper: oljor och flytande margarin samt smörgåsar, baguetter med mera
    • utvecklade villkor för fiskprodukter
    • skärpta krav för salt i flera grupper.

    Livsmedelsverket införde nyckelhålsmärkningen 1989 för att konsumenterna lättare skulle kunna välja magra och fiberrika livsmedel inom vissa livsmedelsgrupper. År 2005 infördes villkor för salt, sockerarter och fettkvalitet. Samtidigt tillkom flera nya livsmedelsgrupper, bland annat kött, fisk och skaldjur, frukt, bär, grönsaker och potatis.

    Andra bloggar om: , ,

  • nyckelhålsmärke De flesta nyckelhålsmärkta produkter svarar väl upp mot de villkor som finns för märkningen. Men fortfarande finns vissa brister att åtgärda. Det visar Livsmedelsverkets granskning av en rad nyckelhålsmärkta livsmedel.

    Projektet visar att majoriteten av de kontrollerade produkterna var korrekt märkta och uppfyllde kraven för nyckelhålsmärkning. Den allvarligaste bristen var att dokumentation som styrkte nyckelhålsmärkningen saknades eller var bristfällig för var åttonde produkt, bland annat saknades uppgifter om mängden socker och natrium (salt). Det fanns också fall där produkten innehöll mer fett än vad nyckelhålsmärkningen tillåter.

    – Varje avvikelse är naturligtvis allvarlig, eftersom Nyckelhålet är Livsmedelsverkets varumärke och konsumenten måste kunna lita på det. Det är en fråga om trovärdighet, säger Jan Sjögren , Livsmedelsverkets tillsynsavdelning.

    Andra bloggar om: ,

  • Kryddat och marinerat grillkött är ofta så dåligt märkt att konsumenterna har svårt att utläsa köttets ursprung. Slutsatsen dras efter en undersökning som branschorganet Min Mat gjort. Det läser jag i en TT-artikel.

    Det finns både obligatorisk ursprungsmärkning och en frivillig märkning som livsmedelsföretagen och dagligvaruhandeln kommit överens om.

    För att se hur märkningen fungerar i praktiken tog Min Mat under våren stickprover på 20 frivilligt märkta produkter ur grillsortimentet i ett 50-tal matbutiker, från samtliga stora matkedjor.

    Resultatet var nedslående. Granskningen visade att det skilde sig mycket på hur olika produkter ursprungsmärkts. De var ofta otydligt märkta och gav sällan några garantier för var djuren var uppfödda eller slaktade.

    Ibland angavs ett land, men inte vad det innebär. Köttet var ofta märkt med symboler och loggor utan någon förklaring till vad dessa betyder. De produkter som var otydligt märkta eller inte märkta alls hade i samtliga fall sitt ursprung utanför Sverige. Bäst märkta var marinerad biff och kryddad biff, skriver TT.

    Artikeln ger mig osökt möjlighet att vädra en av mina käpphästar – artistnamn på kött. För flera år sedan gjorde jag en radiokrönika i ämnet. Då handlar det också köttets ursprung, men på ett annat sätt. Vad betalar du för när du köper en grillskiva eller en minutbiff? Många artistnamn existerar. Lyssna på min krönika (mp3)!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Vad är ”sockerfritt” – egentligen? Vad menas med ”utan tillsatt socker”? Regler finns, men kunskaperna om dem är ofta otillräckliga hos både företagare och konsumenter. Nu genomförs en gemensam nordisk kampanj för att komma tillrätta med bristfällig och vilseledande märkning om socker. Livsmedelsverket svarar för kontrollerna i Sverige, meddelar verket.

    – Påståenden som ”utan tillsatt socker” och ”sockerfritt” blir allt vanligare, men termerna används inte alltid korrekt. Det är viktigt att producenter och importörer vet vilka regler som gäller. De fel som förekommer behöver inte alls vara medvetna, utan kan bero på slarv eller okunskap, säger Ulla Fäger, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

    Det finns en rad vanliga fel i märkningen, exempelvis produkter som

    • märks med ”utan tillsatt socker” trots att de har sötats med fruktos, glukos, honung eller frukt- och bärkoncentrat
    • sägs vara ”sockerfria”, men innehåller för mycket socker
    • saknar näringsvärdesdeklaration där så är obligatoriskt
    • saknar tillräcklig märkning om att produkten innehåller sötningsmedel

    Nyligen anmäldes tillverkaren Leksandsbröd, just för att ha använt argumentet ” utan tillsatt socker”. Det var Konsumentföreningen Stockholm (KfS) som ansåg marknadsföringen som vilseledande eftersom inget knäckebröd innehåller socker.

    Andra bloggar om: , , ,

  • ljus2 Bortglömda eller felaktigt placerade levande ljus kräver varje år flera människors liv. Nu kommer en ny europeisk standard som bland annat innebär obligatorisk säkerhetsmärkning för alla levande ljus, berättar Konsumentverket i ett pressmeddelande.

    Bara i fjol krävde bortglömda eller illa placerade ljus minst tre personers liv i Sverige. För att minska risken för olyckor orsakade av ljus har det nu tagits fram en ny europeisk standard som definierar brandsäkerhetskrav och provningsmetoder samt sotningsegenskaper och varningsmärkning.

    Andra bloggar om: , , ,

  • ”Inget tillsatt socker” basunerar Leksandsbröd ut på sina nya förpackningar med knäckebröd. Men det finns inte socker i något annat traditionellt knäckebröd heller, menar Konsumentföreningen Stockholm (KfS) som anser att Leksandsbröds marknadsföring strider mot livsmedelslagstiftningen. Det skriver föreningen i ett pressmeddelande.

    En livsmedelstillverkare ska deklarera vilka ingredienser en produkt innehåller. Men det blir allt vanligare att de även deklarerar vad produkten inte innehåller. Några exempel är ”Utan tillsatt socker”,”0 % transfett”, ”Utan tillsatser” och ”Inget kolesterol”, ”30 % mindre socker”.

    – Att deklarera sådant som inte finns i ett livsmedel är vanligt i USA och Storbritannien, men har börjat sprida sig som en farsot även i Sverige. I enstaka fall kan det vara berättigat. Men att lyfta fram en egenskap som något speciellt, som att ett knäckbröd inte innehåller tillsatt socker när liknande produkter inte heller gör det, är direkt vilseledande. Vi anser att det går emot lagstiftningen som är mycket tydlig på denna punkt, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor vid KfS.

    Livsmedelsverket välkomnar den anmälan mot Leksandsbröd som KfS gjort.

    – Det är mycket bra med fall som uppmärksammar märkning eftersom konsumenten måste få rätt information för att kunna göra medvetna val, säger Anna Göransdotter Nilsson , statsinspektör vid verket.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Striden om de feta kexen går vidare. Livsmedelsverket har låtit göra en ny analys och vidhåller att kakorna Ballerina och Brago innehåller mycket mer fett än vad som framgår på paketen, berättar DN.

    Livsmedelsverket hävdade efter analys att fetthalten i ett antal kakor, bland annat från Göteborgskex, hade högre fetthalt än vad som angavs på förpackningen. Efter en egen analys slog Göteborgskex tillbaka och hävdade att Livsmedelsverket hade fel.

    Nu har Livsmedelsverket gjort om sin analys och kommer till exakt samma resultat som tidigare. Men hur två etablerade analyslaboratorier med identiska mätmetoder kan komma fram till olika resultat är fortfarande en gåta, skriver tidningen.

    – Jag har ingen förklaring. Det enda jag kan se är att vi inte analyserat samma parti. För övrigt kan det vara tillfälligheter i produktionen och det kan också vara tillfälligheter i analysen, säger Erik Nordkvist på SVA till DN.

    Andra bloggar om: , , ,