Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Miljö & Hållbarhet
  • Visst är det gott med scampi, jätteräkor, tigerräkor eller vad du vill kalla dem. Men det är också en produkt som det är mycket svårt att äta med gott samvete. Jag har tidigare berättat om vad som fick mig att sluta äta dem, att det är fråga om naturskövling och social dumpning på distans. Nu drar Naturskyddsföreningen igång en kampanj för att få os att ”skippa scampi”, som också uppmärksammas av GP.

    Jag tänker inte upprepa mina tidigare argument, utan kan bara uppmana dig att delta i kampanjen genom att sluta köpa jätteräkorna. Tryck också på hos din lokala handlare, så han eller hon är medveten om vad de säljer. Så länge vi köper jätteräkorna fortsätter eländet.

    Det finns andra goda alternativ!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om att klädföretagen verkar ha dålig koll på vilka giftrester som finns i de kläder vi köper. Nu kommer nya tecken på samma sak. När Greenpeace analyserade 78 produkter från 15 globala klädmärken hittades mätbara mängder av nonylfenoletoxylater i två tredjedelar av produkterna. Analysen uppmärksammas också av TT i en notis som publiceras i många tidningar.

    Även om resterna är små i varje enskilt plagg blir det tillsammans större mängder i vattnet på grund av tvätt. Enligt organisationen hjälper vi alltså till att sprida miljögifterna.

    Att giftet fanns även i plagg från tillverkare som sagt sig ha förbjudit detsamma i sin produktion, visar enligt Greenpeace att tillverkaren inte har full kontroll över produktionskedjan, skriver TT.

    Det är ju mycket svårt för oss konsumenter att veta vad kläderna innehåller. Därför är det extra viktigt att klädföretagen har en fungerande kvalitetskontroll som vi kan lita på.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Fisande boskap har utpekats som en klimatfara. Men nu har brittiska forskare kommit på ett motmedel, läser jag i ATL som refererar till EU:s nyhetssajt Euractiv.

    Med en vitlöksbaserad diet kan nötkreatur minska sina utsläpp av metangas med 40 procent och därmed bidra till minskad växthuseffekt.

    Men receptet är inte färdig att använda, enligt tidningen. Vitlöken ger inga biverkningar på matsmältningen, enligt forskarna vid Aberystwyth University. Däremot tar mjölk och andra mejeriprodukter smak, så därför krävs fortsatt forskning på området, skriver ATL.

    Undrar om vitlök hjälper även mot mänsklig flatulens?

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den nya nedskräpningslagen och tillämpningsbestämmelserna från RÅ väcker känslor, läser jag i DN. Det faktum att böterna inte inkluderar fimpar har fått kommuner, organisationer och politiker att kräva att reglerna görs om. Även miljöminister Andreas Carlgren (C) blåser till strid mot fimpeländet på gator och torg, skriver tidningen.

    Visst är det otrevligt med stora mängder fimpar på gatorna. Men det kan finnas anledning att fimpa på marken, risken för bränder är ofta mindre.

    På vissa håll, till exempel vid tunnelbanans ingångar, finns det askkoppar. Där brinner det ofta, eftersom de töms alltför sällan. Slänger man en fimp i en papperskorg kan resultatet bli en brand.

    Det är rätt att inte bötfälla fimparna. Däremot kan man kräva att rökarna fimpar med eftertanke, inte minst att de tänker på brandrisken. Dessutom kan man kräva att renhållningen blir bättre, det mesta skräpet på gator, parker och torg är inte fimpar!

    Andra bloggar om: , , ,

  • papperskorg Jag har tidigare berättat att den nya nedskräpningslagen är klubbad. Då fanns inte ännu några tillämpningsregler eller bötesbelopp fastställda.

    Riksåklagaren har nu bestämt sig för bötesnivåerna för brottet, berättar DN. Och de varierar kraftigt beroende vilket skräp som lämnats kvar. Ölburkar, engångsgrillar och snabbmatsförpackningar ger 800 kronor i penningböter.

    Polisen ska däremot se genom fingrarna när folk kastar bort bussbiljetter, cigarettfimpar eller tuggummin. Sådant skräp betraktas nämligen som en ringa förseelse, utan straffansvar, skriver DN.

    När jag betraktar problemet ser jag just engångsgrillen som ett speciellt problem. Jag ser dem lite här och där, nu under sommaren. Men den är nog svår att slänga, den är varm länge. Slängs den i en papperskorg medan den är varm, kan det börja brinna. Då är det nog frestande att lämna kvar den.

    Det kanske borde till ett speciellt incitament för att ta hand om engångsgrillar. Om man fick betala en hög pant för den, minst tjugo kronor, skulle nog fler vara beredda att ta hand om och återlämna grillarna. Många andra skulle låta bli att köpa den.

    Även HD har uppmärksammat de nya reglerna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det är inte alla som gillar glassbilens truddelutt. En man i Mariestad har överklagat Hemglassbilens ljud till Miljödomstolen, och nu kräver han en bullermätning. Det berättar lokalradion P4 Skaraborg, och TT.

    – Att höra detta onödiga väsen bara för att näringsidkare vill åka omkring och sälja sin glass. Det är fullständigt korkat, fullständigt vansinnigt, säger mannen till SR.

    Glassbilen ljudklottrar, tänker jag. Men jag tycker att det är ett betydligt större problem att vissa mc-ägare tar sig rätten att ljudklottra.

    Andra bloggar om: , , ,

  • papperskorg Jag har tidigare berättat om förslaget att nedskräpare ska få böter direkt. Nu har förslaget klubbats av riksdagen, berättar Riksdag & Departement och TT.

    Från och med den 10 juli kan den som skräpar ned få böter på plats och ställe. Det är mindre allvarlig, men ändå inte ringa, nedskräpning som ska kunna bestraffas med penningböter omedelbart, på samma vis som fortkörningsböter.

    Mer systematisk och omfattande nedskräpning kommer även i fortsättningen att omfattas av den nuvarande paragrafen i miljöbalken, vilket kan ge böter eller fängelse i upp till ett år, skriver R&D.

    Hur den nya lagen kommer att tillämpas får vi nog se. Vad ska anses som ringa respektive mindre allvarlig?

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att mycket godis inte är bra för hälsan vet nog alla. Men godis har också större miljöpåverkan än exempelvis äpplen, mjölk och bröd. Det visar en ny undersökning från SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket. Det berättar verket i ett pressmeddelande.

    Studien baseras på livscykelanalyser av godis, chips och läsk. Den visar bland annat att ett kilo chips leder till utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, vilket är 20 gånger så mycket som för ett kilo av råvaran potatis. Av de undersökta produkterna har läsk minst klimatpåverkan, medan godis påverkar klimatet mest. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad.

    Den svenska konsumtionen av godis, chips och läsk leder till utsläpp av nästan en halv miljon ton växthusgaser, motsvarande 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och cirka 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan i Sverige.

    Uppdatering: Lite senare kommer TT med nyheten, dels i en längre, och dels i en notisversion. Men du läste den här först!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • papperskorg Jag vet inte om det betyder att jag blivit äldre, men jag tycker att det har blivit betydligt skräpigare på gator, torg och parker. Samma åsikt tycks regeringen ha, de vill införa böter på 800 kronor för nedskräpning på offentlig plats. Boten ska skrivas ut direkt, berättar TT i en artikel.

    – När regelverket är på plats ska polis kunna skriva ut en bot direkt. Det är en jättetydlig signal. Vi gör inte det här för att folk ska behöva betala en massa böter utan för att markera att de måste sluta skräpa ned, säger miljöminister Andreas Carlgren till TT.

    Regeringen vill införa de nya lagreglerna från den 1 juli i år.

    Själv tänker jag, efter sommarens morgonpromenader, att det kanske vore bra med pant på engångsgrillar.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Odlad Pangasius, Hajmal, är inget bra miljöval. Odlingen påverkar miljön kring odlingfarna på flera sätt, avslöjar SR. Även SvD har en artikel om avslöjandet.

    Hajmalen har lanserats som en ersättning för den hotade torsken. Fisken odlas i stor skala i Vietnam och finns i frysdiskarna hos många livsmedelskedjor här i Sverige.

    Men odlingen ger miljöeffekter. Fisken odlas i så täta bestånd att odlarna måste ge fisken antibiotika för att inde sjukdomar ska slå till. Det har gett ökad antibiotikaresistens. För att inte antibiotika ska finnas i konsumenternas fisk slutar odlarna med medicineringen en månad innan fiskarna slaktas.

    Odlingen bidrar också till utfiskning. Odlingarna behöver så stora mängder foder, som görs av annan fisk, att fisket hotas.

    Miljöeffekterna har tidigare uppmärksammats av Världsnaturfonden, WWF, som satt upp odlad Pangasius på sin rödlista. Men efter påtryckningar från Vietnam ändrades beslutet och en ny kategori, ”på väg mot certifiering”, uppfanns. Det berättar Ekot.

    Pangasius verkar alltså vara ett dåligt val ur miljösynvinkel. Men om Ekots avslöjande är sant så har WWF förlorat betydligt i sin trovärdighet. Politiska hänsyn ska inte ingå i deras miljöarbete.

    Uppdatering: Även GP har en artikel om hajmalen, där de konstaterar att importen till EU är mycket stor.

    Uppdatering: Coop tänker fortsätta sälja Pangasius, och hävdar att de bara köper in från odlingar som är miljömässigt hållbara. Men Ekot avslöjar att Coop även säljer fisk från okontroöllerade odlingar.

    Andra bloggar om: , , , , ,