Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2010 » april
  • Partierna bakom den senaste pensionsuppgörelsen, de borgerliga och Socialdemokraterna, lovade att det nya systemet skulle vara bra och stabilt under lång tid. Vi skulle dessutom alla bli vinnare, en del av våra pensionspengar skulle vi få ”investera” på börsen. Hur stora vinnare berodde bara på oss själva.

    Att det egentliga motivet var att minska statens kostnader talade man tyst om. Det fick vara underförstått i ordet långsiktighet. Tyvärr var det så att efterföljande generationer alltid fick bidra till föregående generationers pension. Pensionssystemet riskerade helt enkelt att bli för dyrt.

    Men det fanns två tankevurpor bakom pensionsuppgörelsen, och båda var marknadsliberala. Den ena var att tillväxten alltid skulle vara positiv. Genom att pensionerna kopplades till tillväxten skulle statens utgifter säkras men pensionerna skulle alltid öka, frågan var bara hur mycket. Den andra var att förutsätta att börsen alltid skulle utvecklas positivt, till och mer positivt än ekonomin i övrigt. Det var så vi skulle bli vinnare.

    Att politikerna tänkte fel ser vi nu, med den ekonomiska krisen i färskt minne. Pensionerna kommer att minska, åtminstone under några år framåt och en stor del av pensionspengarna är bortspelade på börsen.

    Så långsiktigt stabilt var alltså det senaste pensionssystemet. Nu måste det lappas och lagas. Det senaste förslaget är att höja den lägsta pensionsåldern, från dagens 61 år till 62 år.

    Det beror på att vi blir allt äldre, säger politikerna. Som om det kom som en överraskning, det visste man när det nuvarande pensionssystemet skapades. Problemet är egentligen ett helt annat. Det finns ingen naturlag som säger att ekonomin alltid kommer att växa, men det vill de inte erkänna.

    De verkar inte heller inse att en stor del av börsuppgångar drivs av att massor av att just pensionspengar investeras där. Inte bara här i Sverige, utan över hela i-världen. Men det skapar också problem, bostadsbubblan i USA blåstes upp av pensionspengar och inaktiva ägare som pensionsfonder ger förutsättningar för bonuskulturen.

    Nej, det enda rimliga vore att göra om pensionssystemet från grunden, utan marknadsliberala tankevurpor. Pengarna måste användas för samhällets och pensionärernas fromma, inte göda spekulanter. Att investera i kunskap och infrastruktur kanske vore en god tanke, frågan är bara hur pengarna ska betalas tillbaka.

    Inlägget är pingat till Intressant.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • popcornvagn Jag har en god vän som är om sig och kring sig när det gäller att tjäna pengar, och har provat på det mesta. Han hävdar envist och bestämt att det mest lönsamma man kan göra är att sälja popcorn. Råvarorna kostar nästan ingenting vilket gör vinsterna enorma, säger han.

    Det är väl därför som vi tittar på film i nedskräpade biosalonger, något jag tycker oerhört illa om. Dessutom låter det när folk smaskar popcorn, vilket stör upplevelsen.

    Därför blir jag inte helt överraskad när jag läser en notis med TT som ursprung. Den israeliska politikern Carmel Shama vill förbjuda överpriser på popcorn på biograferna. ”Vi måste få ett slut på det här. Allmänheten ska inte behöva pantsätta sina hus för att kunna köpa en läsk och lite snacks”, säger Shama.

    En stor låda popcorn på en israelisk biograf kostar ungefär 36 kronor.

    Andra bloggar om: ,

  • påsklilja Påsktider är även högtider för nätets köp- säljsajter. Trycket på internetsajterna är stort och det läggs ut fler annonser än någon annan gång på året, läser jag i DN och TT har samma budskap.

    Teorin är att vi ägnar påsken åt att rensa i förråden, och det vi rensar ut vill vi sälja.

    – Annandag påsk är den enskilda dagen på hela året då flest lägger upp annonser. Nu öppnar man garagedörren och börjar städa ut det man har sparat under vintern, säger Marie Horneman, tf marknadschef på Blocket, till TT.

    Enligt en undersökning som Blocket gjorde i februari skulle sex av tio svenskar städa ur sitt förråd i år. Beräkningarna visar att förråden i snitt innehåller saker värda cirka 24 000 kronor.

    Det var som sjutton, har man så mycket undanstoppat. Jag kanske skulle ta en titt men, å andra sidan, vårvädret lockar!

    Andra bloggar om: , , ,

  • eu_eko_logga Jag har tidigare berättat om att den nya logotypen för ekologisk mat är framröstad i en nätomröstning. Nu är den också officiellt beslutad, och blir obligatorisk från den 1 juli i år, berättar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Normalt hade det inte förtjänat ett eget inlägg här på bloggen, men beslutet har ett tillägg, som är värt att uppmärksamma.

    I samma synfält som logotypen ska kodnumret anges för det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som utför kontrollen av det tillverkande företaget, det vill säga det sista ledet i tillverkningen.

    Kodnumret har formen AB-CDE-XXX som står för:
    De två första bokstäverna står för medlemslandet.
    De följande tre är en bokstavskombination som betecknar ekologisk produktion.
    Sist kommer numret för respektive kontrollorgan.
    För svensk del kommer koden att vara SE-EKO-XX (tidigare SE EKOL XX).

    Ursprunget på de ingående jordbruksprodukterna ska också anges i form av EU, icke-EU eller EU/icke-EU, enligt pressmeddelandet.

    Jag undrar fortfarande vad i loggan som kan förknippas med ekologiskt, förutom den gröna färgen.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Internet, Media 03.04.2010 1 Kommentar

    Det har glunkats om det tidigare, men nu är det klart. De brittiska tidningarna The Times och The Sunday Times kommer inom kort att börja ta betalt av sina läsare för att de ska få tillgång till papperstidningarnas nätupplagor, läser jag i DN. Även Computer Sweden har en artikel om detta.

    Beskedet kommer från Rupert Murdochs mediekoncern News International. Från och med juni i år ska webbläsarna få betala 1 pund om dagen, eller 2 pund för en veckoprenumeration för att få tillgång till tidningarnas webbnyheter, skriver DN.

    En trist utveckling. Den ekonomiska krisen gör att tidningarna går på knäna och måste se till att få andra intäktskällor än reklam. Men jag undrar ändå om ekvationen går ihop. Börjar en tidning att ta betalt minskar antalet läsare, och omvänt. N.Y. Times ökade sitt läsarunderlag betydligt när nätupplagan blev gratis, ochntalet läsare påverkar priserna för annonser. Frågan är om ökade intäkter i form av avgifter uppväger minskade annonsintäkter. Jag tror att tidningsstyrelser över hela världen avvaktar resultatet av Murdochskoncernens försök, men vill inte se den utvecklingen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Konkurrensverket har börjat utreda bokförlagens situation, läser jag i SvD. Bakgrunden är Bonniers allt större dominans, något som för ett par veckor sedan fick små och stora förlag att slå larm om att deras böcker riskerar att missgynnas i distribution och i butiker.

    Det har länge talats om att Bonniers dominerar bokmarknaden, men det som utlöst granskningen ska vara Bonniers uppköp av distributören Pocketgrossisten. Andra förlag, och speciellt de små, är oroade och befarar att de ska missgynnas.

    Konkurrensverket kan genom en särskild regel syna företagsköp som görs av koncerner med miljardomsättning, ett skäl för en djupare granskning kan vara att andra aktörer riskerar att slås ut eller blockeras från marknaden.

    – Det är inte fel att vara stor. Det vi tittar på är om eventuella konkurrensproblem också skulle drabba konsumenterna. I så fall kan vi fatta beslut om att pröva Bonnierförlagens förvärv av Pocketgrossisten, säger Konkurrensverkets utredare Eva Svalfors till SvD.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kraftledning Nätavgifterna, den avgift nätägarna tar för att distribuera elen, har ökat betydligt de senaste åren, berättar Ekonomiekot.

    – Elnätpriserna har ökat med 15 procent på två år, och det är ju väldigt mycket mer än någon annan prisökning i samhället, säger Magnus Askander, vd för Elprisguiden, till Ekot.

    Nätägarna motiverar prishöjningarna bland annat med investeringar i elnätet, för att minska risken för avbrott. Men det argumentet underkänns av Magnus Askander.

    – Nej, höjningen som sker nu är inte befogad eftersom de i förlängningen kan spara in mycket på drift och underhåll, på grund av de investeringar man gör, säger han till Ekot.

    Nätavgifterna tycks vara en ständig källa för diskussion. Villaägarna har tyckt att de är för höga. Enligt förbundet agerar företagen på en ”monopolmarknad”. Energimarknadsinspektionen ifrågasätter också nätpriserna och har en pågående diskussion med nätägarna om hur priserna ska sättas.

    Själv funderar jag ofta om infrastruktur, som elnätet, ska ägas av privata aktörer. Risken för monopolsituationer är överhängande, och priserna därefter.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Som vanligt tävlar media i aprilskämt, mer eller mindre roliga. Jag funderade också om vilka skämt man kan göra med konsumentanknytning. Men dset största skämtet var alltför verklighetsanknutet och sorgligt, så det platsade inte.

    Jag tänkte mig att påstå att vår Konsumentminister, Nyamko Sabuni, hade gjort något för oss konsumenter. Men det var inte roligt, den verkliga motsatsen är både sorglig och sann.

    Nyamko Sabuni måste vara den minst kompetenta konsumentminister som vi varit begåvade med i modern tid. Inga initiativ utan fullständigt passiv, trots att det finns många brännande frågor.

    Jag känner flera konsumentreportrar som jagat henne under lång tid, för en intervju. Men hon har inte haft tid att berätta något om sin konsumentpolitik. Det kanske beror på att hon inte har formulerat någon. Ingen som har synts till i alla fall.

    Oavsett hur det går i höstens val, hoppas jag att inte Nyamko Sabuni får ansvaret för konsumentpolitiken igen. Den måste nämligen finnas!

    Andra bloggar om: , , ,

  • godisklubbor Det är hög tid att även i Sverige diskutera en sockerskatt och kanske använda pengarna till att sänka skatten på frukt och grönsaker. En sådan ”söt skatteväxling” skulle vara till nytta för folkhälsan, skriver Claude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund på DN debatt. TT sammanfattar artikeln i flera tidningar.

    Argumenten är inte oväntade. Vi äter mest godis i världen, och läskkonsumtionen är hög, 90 liter i medeltal. Det höga energiintaget i form av socker kan kopplas till fetma och en rad folksjukdomar. De framhåller att 30 000-50 000 svenska barn enligt beräkningar är så feta att de riskerar förtida död till följd av sjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt och cancer.

    ”Självklart är motion viktigt för att öka energiuttaget men i realiteten handlar det om att svenskar måste minska intaget av energitäta livsmedel. Dessa innehåller mest fett och/eller socker men lite av andra näringsämnen”, skriver de.

    Det här är en debatt som poppar upp då och då. Men varför inte, skattevapnet anses ju effektivt. Men för den skull får vi inte glömma andra medel som kampanjer, folkbildning samt ökade möjligheter för motion. Frågan är hur man når högkonsumenterna, vår familj hör inte till dem.

    Uppdatering: Producenterna tycker inte att skatten är någon bra idé, skriver SvD. Inte helt oväntat. Man måste få sätta guldkant på tillvaron ibland, säger en av dem till tidningen. Å andra sidan har väl inte låga priser att göra, tänker jag. Det är väl snarare så att högt pris ger mer guldkant. Se bara på gåsleverpastej och rtsk kaviar, båda överskattade.

    Andra bloggar om: , ,