Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg
  • Jodå, numera kan vi köpa receptfria läkemedel i livsmedelsaffären och på macken. Däremot har priserna höjts och det kan vara svårt att få tag på receptbelagda läkemedel. Det har inte blivit fler apotek i glesbygd medan vi i storstaden kan välja mellan massor av apotek, det har snarast blivit en överetablering, vilket gjort det tufft för många apotek.

    Den dåliga lönsamheten har gjort att vissa apotek har tagit till olagliga metoder, som att utan tillstånd sölja läkemedel för export. Det avslöjar Ekot.

    Det är tips från en privatperson som nu fått Läkemedelsverket att börja utreda den olagliga försäljningen, berättar Ekot. Hittills har en handfull apotek fastnat i Läkemedelsverkets razzior, men fler apotek misstänks. Det rör sig om exklusiva och väldigt dyra läkemedel.

    I dag är konkurrensen stenhård mellan apoteken runt om i hela landet, vilket gör att vissa apotek kan ha känt sig frestade att snabbt och ganska enkelt öka sin omsättning.

    – Det är en del apotek som har svårt att överleva. Det finns ingen begränsning hur många apotek det får finnas i olika städer, säger Annika Babra, gruppchef på Läkemedelsverkets inspektionsenhet, till Ekot.

    Göran Hägglund (KD) borde göra om, och göra rätt, i stället för att tala om en succé.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det är inte längre Stockholm som är dyrast i PRO:s årliga prisundersökning, som innefattar 60 olika varor. I årets undersökning fanns den dyraste maten i Västerbotten där matkassen i snitt kostar 1440 kr, följt av Dalarna med 1429 kr. Stockholm kommer först på tredje plats med 1418 kr. Riksgenomsnittet är 1371 kr för de 60 varorna.

    Man får dock komma ihåg att priserna kan variera stort mellan olika butiker i ett län.

    – I Stockholm kan det skilja upp till 30 procent mellan den dyraste och den billigaste butiken, säger Märtha Dahlberg, ansvarig för prisundersökningen, till TT.

    PRO:s undersökning tycks ha förlorat i betydelse. Den ger knappast några rubriker i riksmedia, TT har dock en kort artikel. Däremot har olika lokala media artiklar som handlar om priser i den egna regionen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Vi har ofta fått höra att de svenska matpriserna har sjunkit efter EU-inträdet. Det kanske är sant, men svenska matpriser är faktiskt på tredje plats i dyrast-listan för Europa, efter Norge och Danmark. De svenska matpriserna ligger 20 procent över EU-snittet. Det visar statistik som Eurostat och Statistiska centralbyrån tagit fram. Rapporten har gett upphov till en artikel i SvD, ett Eko-inslag och TT sammanfattar i flera tidningar.

    De svenska priserna på frukt, grönt och potatis är näst högst i Europa, efter Norge. Däremot ligger fisk, mjölk, ost och ägg bättre till även om priserna ligger något högre än snittet. Sveriges samlade prisnivå för livsmedel har sedan 1999 legat mellan 4 och 32 procent över genomsnittet, skriver SvD.

    För att få de lägsta matpriserna får du bege dig till Bulgarien.

    Det här kan säkert ge upphov till nya diskussioner om de svenska matpriserna.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det borde vara dags för SJ att tänka om. Mer än 60 procent av resenärerna är missnöjda, framför allt med prisvärde och punktlighet. SJ placerar sig klart sämst när det gäller kundnöjdhet. Det visar årets undersökning (pdf) av persontransporter som gjorts av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). SvD har en artikel om undersökningen som i sin tur refereras av TT i många olika medier.

    SJ kanske inte kan ställas till svars för alla försenade och inställda tåg, det beror bland annat på bristande underhåll. Däremot kan SJ ställas till svars för dålig information.

    SJ är helt och hållet ansvariga för sitt märkliga biljettsystem, som ofta gör det billigare att flyga eller ta bilen. Systemet är dessutom obegripligt. Likaså är de ansvariga för dumheter som att vilja sluta sälja biljetter på tågen, något som de för övrigt var tvungna att backa från.

    SJ måste börja tänka om, i fall de vill bli hela folkets järnväg igen.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • För att man ska få full nybilsgaranti, sju år, kräver biltillverkaren Kia att all service sker vid en märkesverkstad, annars reduceras garantin till tre år.

    Konkurrensbrott, hävdar Sveriges Bildelsgrossisters Förening (SBF) som stämde Kia Motors Sweden AB i Marknadsdomstolen, MD.

    MD ger SPF rätt. Kia får inte fortsätta med kravet, annars får Kia betala ett vite om fem miljoner kronor.

    Som vanligt ska det räcka med att servicen är professionellt utförd. Dessutom blir det ofta billigare att anlita en fristående verkstad.

    Nyheten sprids via TT och Ekot har ett inslag om detta.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Att ”omregleringen” av apoteken inte blev någon succé är knappast någon nyhet. Göran Hägglund lovade lägre priser, bättre service och ökad tillgänglighet till läkemedel.

    De målen har knappast uppnåtts. Det visar den senaste mätningen från svenskt kvalitetsindex (SKI). SKI:s sammanfattning finns i pdf-form, TT refererar i notisform och SvD har en artikel om mätningen.

    Kunderna upplever att privatiseringen har lett till en försämring. Efterfrågad medicin finns inte alltid inne, att beställa tar tid och ett apotek kan inte längre lokalisera var den finns, eftersom konkurrenterna inte kan se varandras lager.

    Vi får väl se om KD, som arkitekter bakom reformen, får något förtroende i nästa val. Apoteksfiaskot kan vara en spik i kistan.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Varannan ”naturlig” bantningsprodukt innehåller läkemedel. Det konstaterar Läkemedelsverket efter att ha analyserat 43 bantningsprodukter. Det skriver verket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av TT.

    Av de analyserade produkterna betraktas 21 som läkemedel då de innehöll substanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, fluoxetin och/eller yohimbin. Sibutramin fanns tidigare i godkända läkemedel för behandling av fetma men drogs tillbaka 2010 eftersom det fanns risk för hjärtinfarkt och stroke.

    -Hela 19 av de analyserade produkterna innehöll sibutramin och tre av dem innehöll dubbelt så mycket sibutramin per doseringsenhet som de godkända läkemedlen gjorde, vilket är skrämmande, säger Marie Kerttu, utredare på Läkemedelsverket.

    I 18 av 21 produkter var innehållet av läkemedelsubstans inte deklarerat på förpackningen.

    Slutsats? Naturmedel är inte ofarliga! De kan faktisk innehålla vad som helst!

    Andra bloggar om: , ,

  • Slakten av svenska grisar väntas i år bli den lägsta i modern tid. De svenska producenterna varnar för att det kan bli brist på skinka i år och priserna väntas bli höga, rapporterar Ekot. DN och GP hänger på nyheten med egna artiklar.

    – Ska du ha julskinka ska du vara ute i god tid. Det kan ju vara så att den är slutsåld på julafton, säger Maria Forshufvud, vd på branschorganisationen Svenskt kött till Ekot.

    Grisuppfödarna är pressade, inte minst av importen av billigt kött från utlandet, och många har lagt av. Det gör att tillgången på svensk skinka har minskat.

    Men köttbranschen talar nog i egen sak, och larmar, precis som förra året. Det fyller nog två funktioner, att öka efterfrågan på svenskt kött och driva upp priserna. Jag har svårt att tänka mig att vi blir utan skinka, importen kommer nog att täcka resterande behov. Däremot kan jag få svårt att hitta den okokta skinka jag vill ha. Den färdigkokta smakar inte lika bra som den jag gör själv.

    Andra bloggar om: , ,

  • Att kortköpen är en kassako för bankerna har jag konstaterat tidigare. Nu kommer DN med nya siffror; förutom kortavgifterna betalar vi sju miljarder för kortköpen.

    Det handlar om de avgifter som bankerna tar ut av handeln för kortköpen. Dessa avgifter ser vi inte på kvittot, men de läggs naturligtvis på priserna, oavsett om du betalar med kort eller inte.

    De nya siffrorna kommer i en rapport från Handelns Utredningsinstitut (HUI), som ännu inte verkar vara publicerad på deras webbplats. Svensk handel har länge kämpat för att förmå bankerna att sänka den serviceavgift som bankerna tar ut på varje kortköp.

    De totala kostnaderna för kortbetalningarna är 7 miljarder per år, eller 1500 kronor per hushåll, enligt HUI:s rapport. Handeln tycker att det är för mycket, särskilt med tanke på att ny teknik gjort hanteringen billigare, skriver DN.

    – Bankerna tar ut minst en miljard i övervinst, varje år, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel till tidningen.

    Själv vänder jag mig också mot att bankerna tar ut avgifter i båda ändar av köpet. Bankerna tvingar oss att ha betalkort, ändå får vi betala cirka 250 kronor i årsavgift för detta. I dag är det omöjligt att få ett rent uttagskort för bankomaten.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I vanlig ordning har Handelns Utredningsinstitut, HUI, utsett årets julklapp. I år anser de att storsäljaren kommer att bli hörlurar. Deras förutsägelse sprids som vanligt via TT i de flesta tidningar.

    Men det finns andra bud. GP har även i år låtit sina läsare rösta på ett antal alternativ, som tidningen valt. Den omröstningen vann surfplattan, precis som förra året.

    I en artikel diskuterar SvD betydelsen av att HUI gör sin profetia. Tidningen har intervjuat Magnus Söderlund, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm.

    – Konsumenter är giriga efter ledtrådar om vad andra gör. Och eftersom utmärkelsen baseras på vad som redan säljer blir den en sorts social bekräftelse. Den visar vad många andra redan har gjort – och då följer fler efter, säger han till tidningen.

    Profetian ger alltså merförsäljning. Men man kan fundera över dess bestående värde. För tre år sedan var ”spikmattan” årets julklapp. Hur många används i dag? Den fungerar ju inte.

    Men julklappsköparna verkar allt mer avstå från att köpa prylar. Välgörenhet vinner terräng, enligt SvD som refererar en undersökning som SBAB gjort. Nästan varannan, 43 procent, kan tänka sig att ge pengar till välgörenhet i stället för att shoppa julklappar.

    Den tendensen syns även i GP:s egna omröstning. Där placerar sig pengar till välgörenhet på andra plats, efter surfplattan.

    Frågan är också om julhandeln kommer att slå rekord i år igen. Enligt SBAB:s undersökning tänker var fjärde svensk lägga mindre pengar på julklappar i år.

    Uppdatering: Tre av tio planerar att lägga mindre pengar på klappar jämfört med förra året, visar en undersökning som publiceras i DN.

    Andra bloggar om: , ,