Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Sökresultat » a-kassan
  • Den som blir arbetslös får 80 procent av sin lön upp till en inkomst på 18 700 kronor i månaden i ersättning från a-kassan. Men de flesta har en inkomst som överskrider taket.

    De har gjort att allt fler tecknar egna försäkringar. De har tröttnat på att vänta på besked från politikerna om en höjning av taket, berättar Riksdag & Departement.

    – Antalet som har försäkringar hos oss har fördubblats sedan 2008, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker hos Folksam till R&D.

    Enligt honom bedömer de försäkringsbolag som har inkomstförsäkringarna att drygt 1,6 miljoner av a-kassornas drygt 3,4 miljoner medlemmar kan vara intresserade av försäkringen.

    Medlemmar i många fack kan höja taket till mellan 60 000 och 100 000 kronor genom att komplettera den kollektiva försäkringen med en individuell tilläggsförsäkring. Skyddet kan då förlängas upp till 300 dagar, enligt R&D.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare kallat regeringens misslyckade a-kassepolitik för ett stort experiment. En ekonomisk piska riktad mot den enskilde skulle få fler i jobb. Det hade stöd i internationell nationalekonomisk forskning, hävdade alliansen.

    Ny svensk forskning ger inte något stöd för politiken. Tvärt om ökar en relativt hög nivå på a-kassan möjligheterna att söka jobb under en längre tid och på så sätt hitta ett lämpligare och mera välavlönat jobb, enligt avhandlingen av Madelene Nordlund vid den sociologiska institutionen, Umeå universitet. Det skriver TT och avhandlingen refereras också i en artikel i Metro.

    Nordlund har också, tillsammans med två andra forskare, skrivit ett inlägg på Newsmill. Forskarna lyckas visserligen dölja sitt budskap bakom långa och krängliga formuleringar, men jag har lyckats vaska fram följande essens: Låga ersättningsnivåer ökar visserligen de arbetslösas ansträngningar, men inte deras chanser att få jobb. I dag finns en kö av arbetssökande till varje ledigt jobb och längst fram står flera välkvalificerade sökande. För dem som står längre bak i kön riskerar låga ersättningsnivåer att skapa en sådan livssituation att de blir oanställningsbara när konjunkturen vänder.

    Kritiken mot regeringens a-kassepolitik har varit omfattande, inte bara från dessa forskare. Tidigare har till exempel regeringens egen expertgrupp kritiserat höjningen av a-kasseavgifterna, och Andres borg har gjort en kvarts pudel.

    Regeringen håller på med ett stort experiment som drabbar enskilda människor hårt. För mig är människosynen i politiken mest motbjudande. Arbetslösheten skylls på den enskilde, han eller hon har inte ansträngt sig tillräckligt och svältas ut till dess de ändrar sig. Det är lika logiskt som att sänka regeringens löner när det går dåligt för Sverige i en lågkonjunktur.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag brukar ibland kalla alliansregeringen för fort-och-felregeringen. I ett antal stora fiaskon, till exempel med a-kassan, har de agerat fort, och det har blivit ack så fel. De har haft så bråttom att de inte ens gett sig tid att lyssna på remissinstanser som påpekat att det skulle gå fel.

    Det senaste exemplet på stora fiaskon är sjukförsäkringen. Långtidssjukskrivna skulle utförsäkras från sjukförsäkringen och överföras till arbetsförmedling och a-kassa. Egentligen trädde den nya lagstiftningen i kraft redan vid halvårsskiftet 2008, men det är vid årsskiftet som de första, cirka 17 000 personer, kommer att utförsäkras. De kommer i princip att betraktas som arbetslösa och prövas mot hela arbetsmarknaden, trots sina sjukdomar. I det ursprungliga förslaget var det i stort sett bara döda som undantogs.

    I en debattartikel i DN slog cancerläkare larm, svårt sjuka människor omfattades av de nya reglerna. Sedan kom den verkliga debatten.

    Regeringen tvingades backa. En sjuk ska inte längre prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar om det anses vara ”oskäligt”. Sent omsider hade alliansregeringen insett att lagstiftningen kunde uppfattas som vad den var – omänsklig. Lagstiftningen skulle ”förtydligas”. Regeringen tvingades åter igen lappa i lagstiftning som gått fort, och fel.

    Men åter igen gick det fort. De senaste reglerna ska träda i kraft vid årsskiftet, och fortfarande vet ingen hur de ska tillämpas eller om de fyller sitt syfte annat än att mildra kritiken. Risken är stor att många utförsäkrade står utan försörjning efter årsskiftet.

    Motivet för de nya reglerna var att ge de sjukskrivna ”en ny chans” sade Fredrik Reinfeldt i Ekots lördagsintervju. Men det kan ifrågasättas. I en intervju i SvD gav socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson ett annat besked.

    – Det kommer att resultera i att resurser frigörs och de kan vi använda till att sänka skatten för dem som har låga inkomster, säde hon till SvD.

    Fokus var alltså inte på de sjukskrivna, utan på pengarna. Inte konstigt att regelverket knappast var genomtänkt.

    Tystnaden hos övriga partier i regeringen är också värd att notera. Inte ens den KD-märkta socialministern har uttalat sig. Moderaterna får ta hela smällen av fiaskot. I de senaste opinionsmätningarna har deras väljarstöd minskat kraftigt. Välförtjänt, deras syn på samhällets svaga lämnar allt i övrigt att önska.

    Andra bloggar om: ,

  • Under tredje kvartalet i år ökade kostnaderna för socialbidrag, eller försörjningsstöd som det numera heter, kraftigt enligt en rapport från Socialstyrelsen. Exklusive ersättningar till flyktingar låg ökningen på 23 procent jämfört, rapporterar TT i flera tidningar.

    Hittills i år ligger ökningen av socialbidragsutbetalningarna, exklusive flyktingstöd, på 20 procent. Utbetalningarna ökade i stort sett i alla kommuner. I 125 kommuner ökade bidragen med 30 procent eller mer. 276 kommuner redovisar ökade utbetalningar medan endast 13 av landets totalt 289 kommuner har haft minskade utbetalningar under den tidsperioden, skriver TT.

    Regeringen kan väl inte skyllas för lågkonjunkturen. Men väl för fiaskot med a-kassepolitiken, som medfört att många lämnat a-kassan. Det har i sin tur inneburit att många människor blivit beroende av socialbidrag. Det är kommunerna som fått ta den stöten.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Föga förvånande har socialbidragen ökat under första halvåret i år, med drygt en miljard kronor, läser jag i TT-notis.

    Den ökade arbetslösheten, förändringarna i sjukförsäkringen och att många lämnat a-kassan uppges ligga bakom ökningen, enligt TT.

    Regeringen kanske kan snacka sig ifrån allt ansvar för den ekonomiska krisen, med tillhörande arbetslöshet, men förändringarna i sjukförsäkringen och den kapitalt misslyckade a-kassepolitiken är definitivt deras verk.

    Kostnaderna har flyttats till socialbidragen, som belastar kommunernas budget. Risken är väl stor att detta kommer att innebära ytterligare nedskärningar i kommunerna. Regeringen sänker skatterna, kommunerna får höja, eller skära ned.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Drygt en tredjedel, 35 procent av svenskarna, säger att det är svårt eller omöjligt för dem att klara en oförutsedd utgift på 30000 kronor som ska betalas inom en månad, läser jag i DN.

    Det visar SEB:s årliga Välfärdsbarometer som undersöker synen på privatekonomi och välfärdsfrågor.

    Årets siffra är en uppgång jämfört med 2008 då andelen var 28 procent.

    – Det är i och för sig inte överraskande att de ekonomiska marginalerna krymper när arbetslösheten stiger och värdet på finansiella tillgångar har fallit, säger Jens Magnusson , välfärdsekonom på SEB.

    – Ändå är det olyckligt att så många saknar en ekonomisk buffert, och att inte ha kontroll över den egna ekonomiska situationen ökar känslan av otrygghet.

    Han uppmanar dem som kan dra nytta av skatte- och räntesänkningar att prioritera sparande till en ekonomisk buffert, enligt DN.

    Den ekonomiska krisen, med ökande arbetslöshet, spelar säkert in. Men det är också så att de ekonomiska klyftorna i samhället har ökat, allt sedan mitten av 1990-talet. Exempelvis ligger taket i a-kassan kvar på 2002 års nivå, vilket innebär att få arbetslösa får 80 procent av den tidigare lönen.

    Andra bloggar om: , ,

  • För en tid sedan flaggade IF Metall för höjda a-kasseavgifter, vilket naturligtvis rapporterades av TT i flera media. Det handlade om en höjning från dagens 125 till 300 kronor.

    Nu kallar Kommunal till extrastämma i maj för att diskutera en höjning av avgiften till a-kassan, rapporterar TT.

    – Det kan handla om en dryg 50-lapp i höjd avgift, säger förbundets tredje vice ordförande Anders Bergström till tidningen Kommunalarbetaren på nätet.

    Att experimentet med a-kasseavgiften hör till regeringens största misstag står helt klart. Finansministern har gjort en kvarts pudel och i budgeten finns en tänkt sänkning av avgiften med 50 kronor från sommaren.

    Trots detta hörde jag igår Sven-Otto Littorin tala om ”generös a-kassa”, trots att den lögnen är avslöjad för länge sedan.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Den svenska a-kassan ger en lägre ersättning för medelinkomsttagare än kassorna i en rad EU-länder, läser jag på SvD:s ekonomisajt E24.

    Det visar en jämförelse av arbetslöshetsersättningen för en medelinkomsttagare inom industrin i åtta EU-länder som TCO har gjort. När det gäller inkomsttak är Sverige tillsammans med Danmark sämst i Norden. Särskilt Norges ersättningsnivåer är betydligt högre.

    Listan till höger visar att Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge har en högre ersättning än Sverige, medan Danmark har samma ersättningsnivå och Storbritannien sämst.

    I praktiken får en löntagare i Sverige som tjänar 29 000 i månaden ut 14 960 kronor, alltså 52 procent av den tidigare lönen. 75 procent av de svenska löntagarna tjänar över inkomsttaket på 18 700, skriver TCO enligt E24.

    – Vi har inte världens mest generösa a-kassa, som arbetsmarknadsministern brukar säga. Det enda vi är världsbäst på är att försämra a-kassan, säger TCO:s ordförande Sture Nordh till Ekot.

    Men arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin tycker att TCO:s rapport är missvisande eftersom den bortser från tilläggsförsäkringar som många med högre löner har tecknat, privat eller genom sitt fackförbund. Han står fast vid sitt nej till höjda tak i a-kassan.

    – Man ska komma ihåg är att vi haft exceptionellt goda löneökningar de senaste åren, och det är klart att det får effekt. Då måste man välja. Har vi råd att lägga så pass mycket för att höja taket eller vill vi göra annat som vi bedömer är viktigare, säger arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin till Ekot.

    Vi får väl åtminstone hoppas att det är slut på lögnerna om ”världens mest generösa a-kassa”.

    Andra bloggar om: , ,

  • Vi hade fel, lär vi aldrig få höra Fredrik Reinfeldt säga, trots att den vettlösa ”reformen” underkänns av alla utom regeringen. Men nu backar han ytterligare, berättar Ekot.

    Statsminister Fredrik Reinfeldt öppnar för ytterligare sänkningar av a-kasseavgiften utöver den sänkning som regeringen föreslagit i budgeten på 50 kronor.

    Fredrik Reinfeldt säger att han vill underlätta för människor som känner sig ”underförsäkrade i den ekonomiska lågkonjunkturen och som avstått från att vara med i a-kassan för att den är för dyr”.

    Han säger inget om hur stor en eventuell sänkning av avgiften kommer att bli, enligt Ekot.

    Det är i alla fall skönt att de backar från sina misstag, även utan erkännande! Frågan är bara om det kommer att hjälpa? Har man en gång gått ur a-kassan, tar det tid innan man kan få full ersättning igen.

    Uppdatering: Även på DN debatt finns ett inlägg i saken, undertecknade av tre moderat-ministrar. Fortfarande ingen pudel.

    Andra bloggar om: , ,

  • Alliansen förlorar nästa val tror 62 procent av väljarna, enligt en Sifomätning. Det verkar även regeringen ha insett, före nu kommer de med ett löfte som verkar inkastat i budgeten i sista sekunden. A-kasseavgiften ska sänkas, rapporterar TT i en artikel. DN och SvD har egna artiklar om löftet.

    Regeringen föreslår att avgiften till a-kassan ska sänkas med 50 kronor i månaden från och med juli nästa år. Dessutom föreslås att även den som är föräldraledig, sjuk eller arbetslös ska kunna bli medlem.

    – Det är fler människor som får möjlighet att vara med i försäkringen. Det ökar också människors köpkraft och mildrar nedgången i ekonomin som vi upplever, sade finansminister Anders Borg (m) när han presenterade förslaget tillsammans med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, skriver TT.

    Jag undrar hur många som kan lockas tillbaka till a-kassan av en femtilapp. De borde gjort en rejäl återställare, ”a-kassereformen” är ju misslyckad, anser ju till och med regeringens egen finanspolitiska grupp.

    Andra bloggar om: , ,