En riktigt god jul, önskar jag alla bloggens läsare. Nu tänker jag griljera skinkan, nägot som inte blev gjort igår, och titta på tindrande ungar! Tillbaka efter helgen!
God jul!
Carl
-
-
Samtliga plastgranar fattade eld i brandtestet. Men medan övriga självslocknade spred sig elden på Ikeas gran Klamby. Smält plast och brinnande grenar föll ned och satte julklapparna i brand. Testfakta har låtit testa 8 standardgranar i plast från olika leverantörer och testet rapporteras även i GP. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut fick i uppdrag att undersöka såväl brandsäkerheten som användarvänlighet.
– Rent generellt kan man väl säga att plastgranarna är relativt brandsäkra jämfört med riktiga granar som har fått stå ett tag inomhus och blivit torra. Vi brandtestade äkta granar för ett antal år sedan och där var brandrisken väldigt mycket högre. Av de testade plastgranarna var det endast en gran som inte självslocknade efter endast några sekunder, säger Maria Hjolman, testledare på SP till Testfakta.
Samtliga granar i testet började brinna direkt när en låga motsvarande ett stearinljus fördes mot en av grenarna. Men inom några sekunder hade alla utom Ikeas gran Klamby självslocknat.
– Ikeas gran skiljer sig. Elden spred sig snabbare och smält plast och brinnande sidogrenar föll ned och antände filterpapper som placerats under granen och som i testet motsvarar julklappar. Troligtvis saknar granen flammskyddsmedel vilket den här typen av produkt borde ha, säger Maria Hjolman.
På Ikea bekräftar man att granen inte är flammskyddsbehandlad.
– Vi har valt att inte tillsätta flammskyddsmedel då det innehåller giftiga substanser.
Ikea kan i vilket fall glädja sig åt att deras plastgran var enkel att sätta upp till skillnad från flera andra granar i testet. Testfakta bad ingenjörerna på SP bedöma användarvänligheten. Resultatet visar att den som vill hinna få upp granen i tid inte bör vara ute i sista minuten.
– Att montera ihop gransektionerna och vika ut grenarna var likartad för alla granar och var heller inte särskilt svårt. Det som skiljde sig däremot var monteringen av julgransfoten. Här var det beskrivningar som inte stämde och hål som satt snett. Vissa tog uppemot en kvart att sätta ihop och i ett fall fick jag ge upp och be om hjälp från en annan tekniker, säger Maria Hjolman till Testfakta.
Det finns sammanställningar av tetet både hos Testfakta och hos GP.
Frågan är om Ikea gjorde rätt när de avstod från att flamskyddsbehandla sin gran. Flamskyddsmedel tillhör inte naturens hälsokosthylla men julen är en brandfarlig tid. Jag skulle definitivt inte ha levande ljus i en plastgran, men inte heller i en ”riktig” gran.
DN har en artikel om plastgranar som länkar till testet.
Andra bloggar om: Plastgranar, Test, Brandfarlighet
-
Ryssen Oleg Teterin hävdar att han lyckats köpa rättigheterna till den idag så populära smileyn och räknar nu med att kunna kräva licenspengar av företag som vill använda den, läser jag i PC för alla.
– Jag vill poängtera att detta endast är riktat till organisationer, som företag som försöker tjäna pengar på en smiley utan att tillåtelse. Istället kommer företag kunna använda smileyn först efter att de köpt en licens av oss, säger Teterin i rysk tv.
Enligt Teterin kommer även alternativ till den klassiska smileyn, som 🙂 och ;-), också att omfattas av rättigheterna, enligt tidningen.
’
Jag ställer mig ytterst tveksam till uppgifterna. Vem har kunnat sälja rätten till smileyn?Andra bloggar om: Smiley, Rättigheter
-
För ett par år sedan blev jag uppmärksammad på att barn, som samlade burkar och flaskor att panta, blev nekade att få pengar när de pantat. De var tvingade att handla för pengarna i stället. Det var fullständigt fel, visade det sig, alla ska kunna få kontanter i handen, oavsett pantbelopp. Det är till och med olagligt att neka kontanter, säger Konsumentverket.
När jag arbetade med den frågan, talade jag med handlare som påstod att det förekom fiffel med streckkoder. Nu läser jag i Sydsvenskan om en dom mot en sådan fifflare.
En 63-årig man som pantat flaskor med påklistrade streckkoder har dömts för bedrägligt beteende, skriver tidningen.
– Jag vill medverka till en bättre miljö, försvarade sig mannen under rättegången.
Mannen hade helt enkelt tagit godkända streckkoder från flaskor, klippt dem i bitar och klistrat remsorna på flaskor och burkar som inte ingår i det svenska retursystemet. Enligt åtalet hade mannen på detta sätt kommit över minst hundra kronor.
Försvarstalet bevekte dock inte rätten. 63-åringen fälls för bedrägligt beteende och döms till 30 dagsböter, enligt Sydsvenskan.
Det verkar vara ett väldigt besvärligt sätt att komma över en hundring, timpenningen måste vara oerhört dålig. Men pantar du legalt, ska du alltid kunna få pengar i handen!
Andra bloggar om: Pant, Returförpackning, Streckkoder
-
Efter DN:s artikelserie om tillsatser kommer nu en reaktion från professorn i livsmedelshygien. Marie-Louise Danielsson-Tham. (Du kan läsa min reaktion här.)
”Utan natriumnitrit i korv och skinka skulle människor avlida i matförgiftning. Det finns en enkel anledning till att tillsatser används i många livsmedel: de skyddar maten från att förstöras och bli farliga för konsumenterna”, skriver hon på DN debatt.
”Andra syntetiska livsmedeltillsatser är exakt desamma som substanser som tillverkas av naturen. Och vill vi fortsatt kunna framställa billig korv finns inget annat alternativ än att tillsätta hållbarhetsfrämjande substanser. De som kritiserar eller raljerar över den långa raden tillsatser i livsmedlens innehållsdeklarationer gör det alltför lätt för sig”, fortsätter hon.
Jag håller med. De glada amatörer, som av okunnighet och brist på eftertanke, sysselsätter sig med att räkna E-nummer i innehållsdeklarationen på maten gör det alldeles för lätt för sig. Läs hennes debattinlägg!
Jag kan inte låta bli att citera hennes slutkläm, som nog är en känga åt Mats-Eric Nilsson (Den hemlige kocken) och hans prat om ”äkta” mat, en aforism av journalisten Carl Hammarén (1922-1970): ”Vi bör nog inte gå för långt i vår strävan efter äkthet. Vill vi egentligen att det ska finnas sjömän i sjömansbiff?”
Andra bloggar om: E-nummer, Livssmedelstillsatser -
Tine Norske Meierier har lanserat portionsyoghurt i fyra julsmaker, enligt en notis i ATL.
Enligt danska Mejeriforeningen kallar bondeägda Tine sitt fyrpack för ”Julens favoritter”. Paketet innehåller yoghurt med smak av glögg, fikon, ingefära samt rom/russin.
-
Jag har berättat om bluffen förut. Men nu är det Konsument Europa som varnar, enligt SvD och GP.
”Du har vunnit en lyxkryssning för två i Karibien”, säger den engelsktalande rösten i telefonluren. Men för att få vinsten måste du uppge ditt kontokortsnummer och innan du ens hunnit avsluta samtalet har flera tusen kronor dragits från ditt konto. Konsument Europa varnar nu för samtalen och uppmanar till försiktighet, skriver SvD.
Om någon lockar med en vinst om du bara trycker på en knapp eller ringer upp ett nummer så lägg på, råder GP! Det låter som ett gott råd. Låter det för bra att vara sant så är det så!
-
Nu kommer nyheten jag har väntat på. Det är akut brist på julgranar, precis som förra året. En hundring extra får du betala för julgranen i år, skriver GP. Även SvD har en artikel om granbristen.
– Generellt har julgranarna gått upp med 25 procent, säger Heinz Diebig, granodlare i Hörby och ordförande i Sydsveriges Julgran och Pyntegröntodlarförening till GP.
Brist på julgranar i Sverige ligger bakom prishöjningen liksom situationen i grannlandet Danmark.
600 kronor blir nog årets pris för kungsgranar, ”här ute”, som julgranshandlaren Kjell Berg i Gladökvarn säger. Inne på Östermalm beräknas de gå för 800 kronor medan en vanlig gran kan fyndas för 300 kronor i förort. Det odlas inte nog med granar i Sverige, och danskarna säljer det mesta till Tyskland och Holland, enligt SvD.
Själv har jag invessterat i en återanvändningsbar plastgran. Jag drar mig till minnes kartellen bland julgransodlarna i Danmark, men vågar slå vad om att det kommer att bli jordgubbsbrist till nästa midsommar också. Någon som håller emot?
-
Beslutsfattarna i Stockholms stad verkar vara lika överraskade och oförberedda varje gång det kommer snö.
– Va? Snö? Var det inte någon som snackade om global uppvärmning, verkar de resonera.
Vi stockholmare har fått årets första snö. I går snöade det ett par timmar, men idag har vi riktig snöstorm. I går kom det en plogbil, men i dag har jag ännu inte sett till någon.
Som tur är har vår bostadsrättsförening ett företag, Parkservice, som sköter vår utemiljö. Med den äran, kan jag tillägga. På somrarna planterar de blommor och klipper gräsmattor och häckar. På vintrarna röjer de snö, och sandar. I morse var de ute och plogade innan solen gått upp.
Men politikerna i Stockholm verkar vara mer intresserade av att sänka skatter än att röja snö. Vi har alla olika prioriteringar, men vi andra är inte lika överraskade när snön kommer.
Andra bloggar om: Stockholm, Stockholms stad, Snö, Snöröjning
-
Nästa års första timme blir längre än vanligt. Skottsekunden gör comeback efter tre års frånvaro, berättar Computer Sweden.
Jorden är inget atomur. Den roterar snabbare ibland och långsammare ibland. Under 2000-talet har hastigheten ökat. Men eftersom ökningen är ungefär en tusendels sekund per dygn är det inget vi dödliga märker av. Medlet för att justera jordens variabla rotationshastighet heter skottsekund och är en extra sekund som skjuts in då och då.
Vid årsskiftet är det dags igen. I stället för att på nyårsafton gå från 23:59:59 till 00:00:00, så kommer vi att vila en sekund på 23:59:60. Som tur är påverkas inte det svenska nyårsfirandet. Skottsekunden skjuts in på det brittiska tolvslaget, alltså en timme in på det nya året i Sverige. Du kan alltså stämma in i nedräkningen till det nya året utan att oroa dig.
Andra bloggar om: Klocka, Tid, Tidgivning, Skottsekund
Kategorier:
- Aktier & Fonder
- Allmänt
- Avfall & Återvinning
- Avtal
- Banker & finansiella tjänster
- Barn & ungdomar
- Båt
- Bil & andra fordon
- Böcker
- Bostad & Bostadsmarknad
- Byggvaror
- Dagligvaru- & livsmedelshandel
- Detaljhandel
- E-handel
- Ekonomi
- Elmarknad
- Energi
- Energimarknad
- Etik & Integritet
- EU
- Finansmarknad
- Förmåner, Social- & trygghetsförsäkringar
- Förpackningar
- Försäkringar
- Försäljning
- Forskning
- Fritid
- Frukt, Bär & Grönt
- GMO, avel & växtförädling
- Hälsa, vård och behandling
- Handel
- Hantverkstjänster
- Hemelektronik, datorer & programvara
- Hemtextil
- Husdjur
- Hushållsmaskiner
- Hushållsredskap
- Hygien
- Infrastruktur
- Inredning, möbler & belysning
- Internet
- Juridik
- Kemiskt/tekniskt
- Kläder & Skor
- Kollektivtrafik
- Kommunikationer
- Konsumentpolitik
- Konsumentrådgivning
- Konsumenträtt
- Konsumentverket/KO
- Konsumtion
- Kosmetika, hud- & hårvård
- Kost, kostråd & dieter
- Kosttillskott & naturmedel
- Krönikor
- Kultur & Nöjen
- Kvalitet
- Lagstiftning
- Läkemedel
- Lån
- Leksaker & lekredskap
- Liivsmedel & produktion
- Livsmedelsverket
- Märkning
- Mat & dryck
- Media
- Miljö & Hållbarhet
- Pension
- Politik
- PR, reklam & marknadsföring
- Priser
- Privatekonomi
- Regeringen
- Register
- Resor
- Restauranger
- Säkerhet
- Samhällsekonomi
- Service
- Skatter
- Skojare & bedragare
- Skulder
- Spel
- Städning & rengöring
- Telekom
- Test & analys
- Tillgänglighet
- Trädgård
- Trafik
- Transporter
- Tvätt & rengöring
- Tvister & Tvistlösning
- Utbildning
- Välgörenhet
- Vård & Omsorg
- Varningar & återkallande
- Varumärken
- Vitvaror
Länklista
- Allmänna reklamationsnämnden
- Bilsvar.se
- DM-nämnden
- Hallå konsument – rikstäckande konsumentvägledning
- Konsument Europa
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå
- Konsumenternas försäkringsbyrå
- Konsumentverket
- Livsmedelsverket
- Märkesguiden – KfS
- Nix telefon – nej till säljsamtal
- Reklamombudsmannen – RO
- Telekomradgivarna – Konsumenternas tele- TV- och Internetbyrå
- Tillsatsappen – KfS
Arkiv:
- juni 2018
- oktober 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- februari 2016
- januari 2016
- december 2015
- november 2015
- oktober 2015
- augusti 2015
- juli 2015
- juni 2015
- april 2015
- mars 2015
- februari 2015
- januari 2015
- december 2014
- november 2014
- september 2014
- augusti 2014
- juli 2014
- juni 2014
- maj 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- januari 2014
- december 2013
- november 2013
- oktober 2013
- september 2013
- augusti 2013
- juli 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- mars 2013
- februari 2013
- januari 2013
- december 2012
- november 2012
- oktober 2012
- september 2012
- augusti 2012
- juli 2012
- juni 2012
- maj 2012
- april 2012
- mars 2012
- februari 2012
- december 2011
- november 2011
- oktober 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- augusti 2009
- juli 2009
- juni 2009
- maj 2009
- april 2009
- mars 2009
- februari 2009
- januari 2009
- december 2008
- november 2008
- oktober 2008
- september 2008
- augusti 2008
- juli 2008
- juni 2008
- maj 2008
- april 2008
- mars 2008
- februari 2008
- januari 2008
- december 2007
- november 2007
- oktober 2007
- september 2007
- augusti 2007
- juli 2007
- juni 2007
- maj 2007
- april 2007
- mars 2007
- februari 2007