Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Banker & finansiella tjänster
  • Köp via konto- eller betalkort har länge varit en kassako för bankerna. De tar betalt i bägge ändar för sådana köp, vi tvingas betala en avgift för det obligatoriska kortet och handlarna får betala en avgift för varje köp.

    Jag har tidigare kritiserat bankerna för systemet, men nu kanske de får konkurrens. Ett IT-företag lanserar nämligen en alternativ lösning, läser jag i en TT-artikel.

    Systemet, som kallas Seamless, lanseras som en ”kontokortsdödare”. Idén är att kunder med smarta mobiler ska kunna betala med mobilen i affären, i stället för att använda sitt bankkort. Metoden fungerar så att en QR-kod, en slags streckkod, skannas med mobiltelefonen i kassan. Kunden godkänner sedan i mobilen att betalningen ska dras från bankkontot, skriver SvD.

    Storbankerna är naturligtvis inte intresserade, det fordras ett konto på en nischbank, berättar tidningen. Men jag kan tänka mig att handeln är intresserad.

    Det vore bra om storbankerna fick konkurrens. Då kanske de tvingades att sänka avgifterna, trots sin arroganta attityd. Som konsument tvingas vi, trots allt, betala avgifterna i bägge ändar, som kortavgift och som högre priser i handeln.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det är lätt att bli lurad av försäljare på gatan. Det senaste exemplet handlar om försäljare som representerar företaget Svensk fondanalys. Konsument Uppsala har tagit emot många samtal från kunder som känt sig lurade, berättar Ekot.

    Företaget säljer prenumeration på premiepensionsrådgivning, bland annat genom försäljare på gatan i Uppsala. Flera kunder har skrivit på en blankett som enligt försäljarna bara innebar att de skulle få mer information, i själva verket var det ett prenumerationsavtal. Enligt konsumentrådgivningen i Uppsala är företagets metoder olagliga.

    – Ja det är vilseledande marknadsföring, otillåten marknadsföring, man säger bara en bråkdel av den verklighet som man sedan skriver på, säger Ewa-Lena Schweits, konsumentrådgivare i Uppsala kommun.

    Det är inte första gången företagets metoder uppmärksammas. Ekuriren har en artikel och enligt Borås tidning granskas företaget av Konsumentverket. En sökning på nätet ger också många träffar.

    Skriv aldrig på något hos en försäljare på gatan eller ett tillfälligt försäljningsställe, till exempel i ett köpcentrum. Det är lätt att bli lurad och den lagstiftning som ska skydda oss konsumenter gäller inte.

    Andra bloggar om: , ,

  • Många av Swedbanks kunder har fått ett mejl med en länk till en falsk Swedbank-sida på nätet. Syftet är att locka kunder att uppge kontonummer och koder, så kallad phishing.

    Bedrägeriförsöket är omfattande och har eskalerat under helgen, uppger TT i en notis. GP har en egen artikel om bedrägeriförsöket som uppges vara det andra på kort tid.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Kö Nyligen bloggade jag om kundernas irritation över långa köer på kontoren. Men köerna riskerar att bli ännu längre, flera storbanker planerar ytterligare personalminskningar, berättar SvD.

    Under de senaste tre åren har antalet anställda hos de fyra storbankerna minskat från 90 000 till 78 000.

    Nordea kom ut med ett pressmeddelande för några veckor sedan om sin bantning. Men flera andra banker har på kort tid minskat sin bemanning kraftigt. Swedbank har exempelvis på bara på ett halvt år reducerat antalet anställda med över 2500. SEB har minskat med 1600 under samma period. Majoriteten av de här neddragningarna har visserligen skett utomlands, men de svenska organisationerna drabbas också, skriver SvD.

    Frågan är om vi kommer att få se ännu längre bankköer när bankerna sätter sina vinster främst. Mitt intryck är att det handlar mer om vinstfokus än om kundfokus.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är nog inte bara jag som upptäckt att köerna i bankerna blivit längre. Nedläggningen av Svensk kassaservice, kontantlösa och nedlagda bankkontor har tillsammans bidragit till längre köer. Att antalet kassor minskar i de allt färre kontoren gör inte saken bättre.

    Det finns en medveten strategi hos bankerna – att tvinga oss att göra allt mer själv via Internet. Nedlagda kontor och färre kassor ingår i strategin som ytterst handlar om att spara pengar. Följden blir längre köer.

    Men långa köer skapar irritation hos kunderna, berättar Ekot som talar om hot mot personalen. I inslaget används Nordea som exempel men det handlar säkert om fler banker.

    – Det blir personerna som möter kunderna i kassan som också får ta klagomålen på det här. Det är inte de som tagit beslutet att det här ska genomföras, säger Jessica Johansson, klubbordförande för Finansförbundet på Nordea.

    Jag förstår kundernas irritation, jag blir själv irriterad av köerna och att behöva jaga runt när jag någon gång behöver besöka ett kontor hanterar ärenden som jag inte kan göra över Internet. Jag har tidigare bloggat om min irritation över SEB.

    Bankernas ledningar borde ta sitt ansvar och se till att köerna minskar i stället för att bara vilja spara pengar. Service i stället för girighet borde vara mottot.

    Uppdatering: Även SvD tar upp ämnet. De berättar om en Swedbankkund som fick besöka fyra bankkontor innan han lyckades sätta in sina pengar. Skandal, säger kunden och kritiserar banken för bristande information.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om spekulation i råvaror, bland dem mat, och kallat spekulationen djupt oetisk. Nu har Ekot börjat en granskning av spekulationens effekter när det gäller jordbruksprodukter, som kaffe, vete och soja.

    Spekulation i råvaror driver på prissvängningarna. Det är en av orsakerna till att spannmålspriserna rusade under förra året samt att kaffepriset är så högt som det är.

    Det gör också att de fattiga ländernas bönder får svårt att planera sin produktion. Ekot har ett exempel från Vietnam, som är en stor kaffeexportör. När kaffepriset är högt satsar allt fler bönder på att odla kaffe, även på land som normalt skulle förse dem med sin egen mat. När kaffepriset svänger ner blir effekten dubbel, lägre inkomster och mindre mat.

    Det är vi i de rika länderna som står för spekulationen. På fem års tid ökade bara de amerikanska spekulanternas investeringar i råvaruindex från 13 miljarder dollar till 260 miljarder dollar. I Sverige har handelsbankens råvarufond på bara tre år fått in fem miljarder svenska kronor på sin nya råvarufond, enligt Ekot.

    — De här spekulanterna har inte någon kunskap om jordbruksråvaror. Spekulerar de att priset går upp så skapar det en självuppfyllande profetia och priset stiger utan egentlig orsak. Marknaden blir helt enkelt svår att förstå, säger Olivier de Schutter, FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, till Ekot.

    Spoekulation i matpriser borde vara förbjuden, den slår mot fattiga länder och kan till och med ge upphov till hunger. Ett första steg mot att minska problemet vore att människor i den rika världen slutar upp med spekulationen. Finansmarknaden kan hjälpa till genom att utesluta jordbruksprodukter från sina fonder.

    Håller du på med denna djupt oetiska spekulation, sluta med den så kanske du kan sova bättre om natten. Spekulera aldrig i råvarufonder!

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Häromdagen refererade jag ett fall där Swedbank tagit ut för hög ränta. Det par som det gällde har fått rättelse hos banken men nu vill parets ombud att Finansinspektionen granskar om det finns fler fall, berättar SvD.

    Men FI anser att saken bör drivas av de enskilda låntagarna.

    -I första hand ska man vända sig till banken och om inte det fungerar kan man gå vidare till Allmänna reklamationsnämnden eller till domstol. Om inte bankerna följer deras rekommendationer tittar vi på varför, säger Lars Malmström chef för konsumentenheten på Finansinspektionen.

    FI:s inställning tycker jag är märklig. Det kan vara mycket svårt för en konsument att tolka snåriga avtal. Det måste expertis, som finns hos FI, göra. Gäller det många bör nog FI ta upp frågan, det gäller bankernas agerande.

    Möjligtvis kan Konsumentverket hjälpa till, och kanske driva en grupptalan mot Swedbank eller i varje fall få fram ett prejudikat.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att betala den nya tv:n eller diskmaskinen över en längre tid kan verka lockande, speciellt om avbetalningen sker räntefritt. Trots att det tillkommer en del avgifter, som uppläggnings- och aviseringsavgift, kan man undra vad långivarna tjänar pengar på.

    Som konsument riskerar du att hamna i en lånefälla, det är där långivarna tjänar pengar. När du köper en dator för, säg, 8 000 kronor och väljer räntefri avbetalning, beviljas du ofta en högre kredit, kanske på 15 000 kronor.

    Ett sätt som både kreditgivare och butiker utnyttjar för att knyta kunderna till sig och få dem att fortsätta konsumera. Då tjänar både butiken och långivaren pengar, det blir inte lika billigt.

    Det är lätt för konsumenter att falla i den fällan, följden kan bli att dina lån, för det är ett sådant, tillsammans gör att du hamnar i en skuldfälla.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Många avtal för bostadslån är konstruerade så att de utgår från Riksbankens reporänta med ett fast tillägg, ofta mellan en halv till en procent. Men på sistone har många banker och låneinstitut passat på att höja räntan lite extra, kanske i strid mot låneavtalet. De extra höjningarna har motiverats med ”ökade” kostnader.

    Men som sagt, höjningen kan strida mot låneavtalet, så det gäller att vara uppmärksam. SvD berättar om ett sådant fall, där Swdbank lagt på lite extra.

    Enligt låneavtalet skulle räntan uppgå till reporäntan plus 0,6 procent. Swedbank hade lagt på ytterligare 0,15 procent och några månader senare ytterligare 0,25 procent.

    När det par som lånat pengarna krävde en förklaring hänvisade banken till ett uddigt villkor i avtalstexten som talade om ändrade förutsättningar som inte kunde förutses.

    Men paret tog strid och hävdade att banken visst kunde förutse att upplåningskostnaderna kunde öka och så småningom vek sig banken. Utan strid hade paret tvingats betala 30 000 kronor extra för sitt lån, skriver tidningen.

    Men banken ser detta som ett enstaka fall och vill inte ändra villkoren för alla kunder med liknande avtal, trots att Swedbank lanserade den här typen av bolån redan i augusti 2006.

    -I den mån vi kommer till en överenskommelse med kunder har vi gjort det för att värna den enskilda kundrelationen. Inte för att vår tolkning av lånevillkoren är felaktig, säger Peter Borsos, kommunikationschef för Swedbanks Sverigedel, till SvD.

    Allmänna reklamationsnämnden har behandlat flera liknande fall, men med olika resultat, skriver tidningen. Men det kan alltså vara värt att undersöka om du har hamnat i liknande situation. Arroganta banker ska inte kunna göra som de vill!

    Andra bloggar om: , , ,

  • För ett drygt år sedan började den nya Betaltjänstlagen att gälla. Den medför bland annat att handlare inte får ta ut en extra avgift vid kortköp. Men varje kortköp kostar handlaren extra, för ett kortköp tar bankerna ut en avgift på mellan 50 öre och tre kronor. Följden har blivit att allt fler handlare inte accepterar kortbetalningar, läser jag i DN.

    Det är alltså bankernas avgifter som är problemet. Men från Swedbanks sida avvisar man kritiken.

    -Sedan 1992 har priset sjunkit från fem kronor till under en krona. Handeln har tyckt att det varit för dyrt i tjugo år, säger Jan-Olof Brunila, vice chef för Swedbanks kortverksamhet, till DN.

    Men bankerna borde kunna sänka avgifterna mer. Ett tecken är att svensk Handel lyckats förhandla ner sina medlemmars avgifter till 75 öre. Men kortbetalningar är en rejäl kassako för bankerna, så det tar emot. Men om vi ska minska kontanthanteringen måste tydligen politikerna trycka på, som i USA.

    Andra bloggar om: , , ,