Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Banker & finansiella tjänster
  • Den 1 augusti började den nya betaltjänstlagen att gälla. Jag har redan berättat om några av nyheterna i lagen. Det gäller till exempel förbudet mot extra avgifter vid betalning med kort.

    Den nya lagen påverkar även de som förmedlar betaltjänster, till exempel mobiloperatörerna. Det går ju att köpa till exempel buss- och parkeringsbiljetter via mobilen. Operatörerna kommer nu att behöva ansöka hos Finansinspektionen om att bli förmedlare av betaltjänster, och får ett ökat ansvar för de tjänster de förmedlar.

    Det gäller till exempel oönskade prenumerationer på ringsignaler och frågesporter eller modetips. Konsumentverket har fått in åtskilliga anmälningar som gäller denna typ av tjänster. Det kan vara svårt att få kontakt med det företag som ligger bakom tjänsten och mobiloperatörerna har ofta slagit ansvaret ifrån sig. Vi förmedlar bara betalningen och har inget ansvar för själva tjänsten, säger de.

    När jag nyligen pratade med ställföreträdande KO, Agneta Broberg, berättade hon att KoV ställer förhoppningar om att den nya lagen ska få mobiloperatörerna att ta ökat ansvar för de tjänster de förmedlar, och att det ska bli lättare att få stopp för oönskade tjänster.

    Men hur det blir med den saken återstår att se, nåot ärende har naturligtvis inte prövats ännu.

    DN har en artikel om ditt ansvar för ditt kort, som bland annat regleras i den nya lagen.

    Andra bloggar om: , ,

  • kort_i_handen Jag har tidigare berättat om den nya lag som förbjuder handlare att ta ut extraavgifter för kortbetalningar. Men följden kan bli att handlare slutar med kortbetalningar, hävdar SvD i en artikel.

    Den effekten av den nya lagen var inte oväntad. Handlaren får ju betala några kronor för varje kortbetalning. Små förtjänster vid små köp kan ätas upp av bankens avgift.

    Problemet är att bankerna tar ut avgifter i båda ändar för betalkorten. Kortinnehavaren får betala en avgift för att ha kortet och handlaren får betala för varje kortköp.

    Bankerna säger sig vilja minska kontanthanteringen, ivrigt påhejade av Riksbanken. Men om så var fallet finns en rad åtgärder som bankerna skulle kunna göra, bland annat att minska avgifterna för kortköp och kortinnehav. Vi får väl se om handeln, genom sina organisationer, kan göra något åt sina avgifter. Som kortinnehavare är det svårare, så länge inte organisationer som Sveriges konsumenter tar upp saken. Till dess får vi protestera, var och en, hos banken. Bankerna vill ju tvinga oss att ha bank- och betalkort, som vi får betala för.

    UYppdatering: Bankerna ställer sig helt oförstående till handelns kritik mot avgifterna för kortbetalning, berättar SvD i en uppföljande artikel.

    Uppdatering: Även HD har en artikel om handlarnas reaktion på den nya lagen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Kortterminaler på H & M-butiker runt om i landet har den senaste tiden visat sig vara försedda med utrustning som kopierar kundernas kortuppgifter, så kallad skimning. Det berättar TT och även Ekot har ett inslag om detta.

    I veckan upptäckte personalen på H & M:s butik i köpcentret Mobilia i Malmö att så kallad skimningsutrustning fanns på kortläsaren på en av kassorna. Alla som betalat där med kort kan ha fått sina kortuppgifter kopierade. Liknande utrustning har hittats på H & M-butiker i Löddeköpinge i slutet av juni, i Linköping den 15 juli och i Täby den 18 juli, skriver TT.

    H & M säger att deras säkerhetsrutiner avslöjat utrustningen. Men det är svårt att veta om man fått sina kortuppgifter kopierade, berättar Ekot.

    Det enda sättet är att kontrollera sina kortbetalningar i efterhand, och kontakta banken eller kortutgivaren om man hittar konstigheter.

    Jag har tidigare berättat om ett sätt att minska risken för kortkapning, att ta bort Cvv-koden från kortet.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Det är inte helt ovanligt att du får betala några kronor extra när du betalar med kort, oftast när du handlar för mindre summor. Men nu ska det bli slut med det, en ny lag som förbjuder extraavgifterna träder i kraft 1 augusti 2010. Konsumentverket informerar om nyheten i ett pressmeddelande och Ekot tar naturligtvis upp saken.

    Visst är de extra småavgifterna irriterande, men jag tycker att bankernas agerande när det gäller kort är ännu mer irriterande.

    För det första tvingar bankerna oss att ha betalkort oavsett om du vill använda det eller inte. Det går inte längre att få ha ett rent uttagskort, för att kunna ta ut kontanter i en uttagsautomat. Bankerna motiverar detta med att de vill minska kontanthanteringen. Argumentet år ren bullshit eftersom bankerna i övrigt inte gör vad de kan för att minska kontanthanteringen, det har jag tidigare bloggat om. I själva verket vill de använda kortbetalningarna som en kassako. De tar betalt i två ändar, du får betala en årsavgift och handlaren får betala en avgift för varje kortbetalning. I bortre ändan är det vi konsumenter som får betala båda avgifterna.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det blir ett bolånetak på 65 procent enligt det förslag jag tidigare bloggat om. De nya reglerna införs den från 1 oktober 2010, skriver FI i ett pressmeddelande. Nyheten återges av TT i flera tidningar men GP har en egen artikel.

    Som jag tidigare berättat är beslutet omtvistat. Kritiker har pekat på att det kan bli besvärligt för unga i storstäder att komma in på bostadsmarknaden och risken för att skulder i form av blanco-lån (lån utan säkerhet) ökar.

    Uppdatering: SBAB har kommit på ett sätt att kringå reglerna, genom att ha bolån utan säkerhet. Det berättar TT som citerar en artikel i DI..

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det var väl ingen som trodde att kunderna skulle slippa betala bankernas felsteg under den tid som ledde till finanskrisen. Och nu får vi bekräftelse – räntegapet ökar.

    Storbankerna har höjt sina boräntor ordentligt under första halvåret. Trots att Riksbanken har låtit styrräntan ligga still. Och räntan på kundernas sparkonton ligger nästan stilla, läser jag i en TT-artikel.

    Alla storbankerna har höjt räntan på lån med tre månaders bindningstid, med i storleksordningen 0,3-0,4 procentenheter, enligt en sammanställning från jämförelsesajten Compricer.

    Men medan boräntorna har tickat uppåt har de flesta av bankerna låtit räntan på kundernas sparkonton ligga still. Bara Handelsbanken och SBAB har höjt sparräntan under första halvåret. Och för alla bankerna har skillnaden mellan boränta och sparränta ökat, skriver TT.

    Var det någon som trodde något annat?

    Andra bloggar om: , ,

  • Det blir dyrare att betala på andra sätt än via bankerna, är min slutsats när jag läst en artikel i Riksdag & Departement. Det gäller till exempel betalningar via tobakshandlare och telefonoperatörer, som tidigare inte behövt tillstånd för att förmedla betalningar.

    Framöver behöver de alltså tillstånd, till följd av nya EU-regler. För att få tillstånd i framtiden krävs att företagen separerar betalningstjänsterna från utlåningsverksamhet. Det införs också kapitalkrav, alltså att företagen måste ha en viss storlek i eget kapital för att kunna få tillstånd att bedriva verksamhet med betaltjänster.

    Kostnaderna för detta kan bli betydande, befarar regeringen. För att hålla nere kostandsökningarna för betalningsförmedlare nyttjar regeringen de övergångsregler och undantag som direktivet ger utrymme till. Det innebär bland annat att viss betalningsförmedling även i framtiden kan drivas utan tillstånd.

    Regeringen hoppas att de nya reglerna i långa loppet leder till ökad konkurrens vilket skulle sänka priserna för konsumenterna, skriver R&D.

    Ökade kostnader alltså, det är inte svårt att gissa vem som får stå för dem.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det här är för bra för att vara sant, var min första reaktion när jag läste rubriken ”Regeringen vill slopa kortavgifter”. Och det var det, förslaget kommer att ha högst marginell betydelse.

    Det handlar om att regeringen vill förbjuda vissa kortavgifter, nämligen den avgift som vissa handlare tar ut vid små köp. Det var SvT som kom med nyheten, men TT gav den det utrymme den förtjänade, en notis.

    Konsumenterna skulle alltså bli vinnare, är tanken enligt Svt, med färre avgifter för att använda kort. Hanteringen av kontanter är dyr för samhället, och minskar man den så är alla vinnare, menar regeringen. Därför tror också Mats Odell att handlarna kommer att acceptera förändringen.

    Ville regeringen verkligen minska kontanthanteringen skulle de i stället förbjuda alla kortavgifter. Nu är betalning med kort en kassako för bankerna, och det är vi som betalar – i bägge ändar. Men det förslaget lär knappast komma från Mats Odell, marknadens bäste vän.

    Kort, Kortbetalning, Kortavgifter

  • kreditkort Betal- och kreditkort med datachip har hittills ansetts säkra. Men det är inte helt sant, rapporterar BBC. Svt Rapport berättar vidare och TT refererar Svt i flera tidningar.

    Bedragarna kan använda ett stulet kort utan att känna till dess PIN-kod. Enkelt uttryckt kan man med speciell utrustning få en butiks kortterminal att tro att rätt PIN-kod slagits. Utrustningen kan bäras dolt av bedragaren.

    Redogörelsen är av naturliga skäl inte speciellt utförlig men jag tror att det rör sig om trådlösa kortterminaler, som inte är speciellt vanliga i Sverige. Den här typen av bedrägeri skulle alltså inte fingera med trådbundna terminaler, eller i uttagsautomater.

    Om du fortsätter att skydda din PIN-kod behöver du knappast oroa dig.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Under andra halvan av året kommer bidragstagare och andra som får ersättning av myndigheter och kommuner att kunna få sina pengar på kort istället för att behöva lösa in en avi på banken, berättar SvD:s E24.

    Vid halvårsskiftet ska Icabankens nya tjänst vara igång och de människor som saknar bankkonto, id-handlingar eller av någon annan anledning måste få sin ersättning/bidrag utbetald med en avi kommer istället att kunna få pengarna insatta på ett kontantkort.

    Ett sextiotal kommuner och landsting är delaktiga i ramavtalet som Riksgälden har tecknat med Icabanken, skriver E24.

    Fiffigt, blir min reaktion. Ica har på hittat flera luckor i bankernas service. Dels handlar det om dem som inte kan få id-kort, till exempel utländska medborgare. Dels handlar det om att uttagskorten försvinner. Icabanken fyller båda luckorna och Ica lär på köpet få kunder.

    Smart, men hur är det med konkurrensen?

    Andra bloggar om: , ,