Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Hälsa, vård och behandling
  • Äggkartong Både omega-3-ägg och vanliga svenska lågprisägg slår sig in bland fiskarna på omega-3-matens topplista, visar SvD:s labbtest. Nu hoppas branschen på comeback vid frukostbordet. Men märkningen har brister och kritiker varnar för kolesterolhalten. Det skriver SvD i en uppföljningsartikel till avslöjandet om Omega-3-fusket.

    På butikshyllan finns speciella ägg som marknadsförs som Omega-3-ägg. Men de vanliga, och billigare, äggen har också en hög halt av de nyttiga Omega-3-fetterna.

    När SvD lät Analycen testa fettet i två olika Omega-3-ägg innehöll båda precis tillräckligt av de viktiga fettsyrorna för att koppla äggen till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, vilket båda producenterna gör. De halter av fiskfettet som garanteras på kartongerna är dock väsentligt lägre.

    Men allra mest förvånande var att det betydligt billigare, vanliga ägget från Coop också innehöll en ganska hög halt av DHA, nästan i nivå med de särskilda omega-3-äggen, enligt SvD.

    Som vanligt höjer dock vissa experter ett varnande finger för kolesterolet i äggen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp fettsyror. På senare tid har det kommit en rad rapporter om att Omega-3 är nyttigt på flera sätt, och flera livsmedelstillverkare slår på trumman för att deras produkter innehåller eller är berikade med Omega-3.

    Men det är skillnad på de olika fettsyrorna i gruppen. Den positiva effekten gäller för två av dem, EPA och DHA, som finns i fiskfett. Det bästa sättet att få i sig dem är också att äta fisk.

    SvD har granskat fabrikanternas påståenden om Omega-3. De har också jämfört hur mycket nyttigt fett du får i dig genom att äta olika produkter. Bland annat marknadsförs knäckebrödet Wasa Sport Plus och Barillas pasta med Omega-3-argument.

    För att få i dig den mängd av det hälsobringande omega-3-fettet DHA som finns i en liten sillbit om 25 gram måste du äta fem kilo knäckebröd om dagen, skriver tidningen.

    På köpet får du onekligen i dig en hel del hälsosamt fullkorn men också 15.000 kilokalorier.

    Föredrar du Barillas pasta som källa till omega-3 så behöver du bära hem 11 kilo torrvara varje dag, inklusive 37.000 kilokalorier, för att konkurrera med sillbiten, enligt SvD.

    Sånt här händer hela tiden. Så fort någon nyttighet hamnar i fokus kommer tveksamma påståenden från olika tillverkare som ett brev på posten. De utnyttjar vår okunnighet!

    Andra bloggar om: , ,

  • Att fettsyran Omega-3 är väldigt nyttig är det knappast något tvivel om. Den finns naturligt i olika matoljor, till exempel rapsolja, men högsta halterna finns i fisk. Framför allt i fet fisk som lax, strömming och sill.

    Om man av någon anledning inte kan äta tillräckligt med fisk, tre mål i veckan rekommenderas, kan ett kosttillskott vara aktuellt. Ica-kuriren har testat olika kosttillskott med omega-3. Det finns i huvudsak två grupper, med naturlig fiskolja med ca 35 procent omega-3och med koncentrerad, med dubbla halten omega-3.

    Det visade sig att prisskillnaden var stor. För den dyraste, Eskimo-3, fick man betala 5;90 kr per gram omega-3 medan den billigaste, Active Care, kostade 2:36 kr per gram.

    Det varierar också stort mellan de doser som rekommenderas av tillverkarna. Möllers anger en maxdos på 700 milligram omega-3 per dag, medan Aco sätter gränsen vid 2_640 milligram omega-3, skriver tidningen.

    Minst lika viktigt som priset vid valet av kapsel är kvaliteten på oljan. Det är svårt att avgöra på förpackningen, men tre preparat i vår jämförelse är klassade som naturläkemedel.

    Det innebär att Läkemedelsverket har godkänt preparatet när det gäller säkerhet, kvalitet och effekt och fortlöpande inspekterar tillverkningen. Vart femte år krävs nytt tillstånd.

    Tidningen utnämner Pikasol Forte som testvinnare. Du kan ladda ner resultaten från Ica-kuriren (pdf).

    Men det godaste sättet att få i sig Omega-3 lär fortfarande vara att äta fisk!

    Andra bloggar om: , ,

  • Risskål Hela 47 av 100 prover som Livsmedelsverket har tagit på ris i svenska livsmedelsbutiker innehåller mögelgiftet aflatoxin. I tolv av fallen, varav tio gäller basmatiris, ligger halterna över gränsvärdena inom EU.

    Men det verkar inte vara någon större fara, om du inte har ris som basföda.

    – För storkonsumenter, det vill säga personer som äter ris flera gånger per dag under lång tid, kan intaget av aflatoxin från ris innebära en förhöjd men dock liten risk för cancer. Eftersom ris är ett baslivsmedel för många i Sverige är det nödvändigt att nivåerna sänks, säger Elisabeth Fredlund, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

    Livsmedelsverket har informerat EU-kommissionen som nu överväger särskilda regler för importkontroll av basmatiris.

    Andra bloggar om: , , ,

  • lakemedelsguiden.jpg Läkemedelsguiden är en lättöverskådlig och rikligt illustrerad bok om läkemedel som ges ut av Läkemedelsverket i samarbete med Svenska Läkaresällskapet. Nu har den andra upplagan publicerats.

    – Med den här boken vill vi läkemedelsträna svenska folket, säger professor Björn Beermann, huvudredaktör för Läkemedelsguiden.

    Med Läkemedelsguiden vill Läkemedelsverket nå ut till konsumenter och patienter med lättförståelig, tillförlitlig och obunden information om läkemedel och sjukdomar.

    Det finns till exempel avsnitt om läkemedel och miljö, läkemedel och trafik, läkemedel i massmedia och på Internet och läkemedel vid kronisk hjärtsvikt. En annan nyhet är att det nu också finns information om naturläkemedel, som till exempel Ginkgo biloba och hästkastanj.

    Läkemedelsguiden omfattar 480 sidor och finns att köpa i bokhandeln och på apoteket. Pris: cirka 250 kronor.

    Andra bloggar om: , ,

  • morötterMånga vegetarianer låter även sina barn äta vegetarisk kost. Kan man sin näringslära fungerar det utmärkt.

    – Men i värsta fall kan barnen drabbas av utvecklingsstörning eller neurologiska skador, säger Sara Ask, barndietist vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge till Bonniers barnsajt Allt om barn.

    Att föräldrar väljer att ge vegetarisk kost till sina barn redan tidigt är numera ganska vanligt.

    – För erfarna vegetarianer är detta oftast inget problem, säger barndietisten Sara Ask. Men det är viktigt att de små barnen får fortsätta att äta järnberikad välling eller gröt.

    Sara Ask påpekar också hur viktigt det är att inte bara plocka bort köttet ur kosten utan att samtidigt ersätta det med andra proteinrika livsmedel, som olika typer av baljväxter.

    – Barnen ska också fortsätta att dricka mjölk, som ger kalcium, vitamin D och B12. B12 och D-vitamin finns inte i några vegetabilier, säger Sara Ask.

    Om man inte äter fisk bör man även använda rapsolja i matlagningen, eftersom det innehåller mycket omega 3, skriver barnsajten.

    Själv har jag hört barnläkare berätta om förfärande fall av undernäring, när föräldrar av ideologiska skäl tyckte att barnen skulle bli vegetarianer, eller i allra värsta fall – veganer.

    Äter du äter en extrem diet, till exempel vegetarisk, måste du i princip ha en dietistexamen för att veta vad du gör, och inte riskera din hälsa. Låter du bli är det självvalt, och ditt problem.

    Men tvingar du ditt barn till en extrem diet, och inte vet vad du gör, är du i mina ögon brottslig. Barnet kan få skador för resten av livet.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • godisSe upp för livsmedelsbutikernas tuggummiautomater. Tuggummina innehåller azofärger, berättar Råd&Rön.

    – Vi säljer inget godis som innehåller azofärger, bedyrar de stora livsmedelskedjorna med en mun.

    Men löftet sträcker sig inte längre än till kassorna. Vad som säljs i tuggummiautomaterna vid utgångarna, som få barn passerar utan att tjata sig till några färgglada kulor, verkar ingen ha brytt sig om.

    När Råd & Rön besökte några livsmedelsbutiker i Stockholmsområdet hittade vi tuggummiautomater i nästan varenda butik. På en del saknas innehållsdeklaration.

    På andra, exempelvis på Coop Forums stormarknader i Vinsta och Bromma, avslöjar små, diskreta lappar att tuggummina innehåller azofärger. När tidningen kontaktar ansvariga verkar ingen ha tänkt på problemet.

    De så kallade azo-färgämnena är omdiskuterade. De var tidigare förbjudna i Sverige, då på grund av risken för allergi. Vid EU-inträdet var Sverige tvunget att ta bort förbudet. Nyligen kom en undersökning där forskarna kopplade färgämnena till hyperaktivitet hos barn. De resultaten är ännu inte bekräftade.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ica återkallar ett parti kassler sedan man hittat spår av listeriabakterien i köttet, meddelar TT.

    Det rör sig om 600 grams-förpackningar vinmarinerad, skivad kassler av Icas eget märke. Kasslern kan ha sålts i butiker i hela landet.

    Listeria är en bakterie som finns i jord, i vatten och i tarmen hos många däggdjur, inklusive människan. Risken att få symptom är liten men bakterien kan vara farlig för människor med nedsatt immunförsvar, bland annat gravida kvinnor.

    De aktuella förpackningarna kassler har stoppats i Ica-butikernas kassasystem, vilket innebär att de förpackningar som finns kvar i butikerna inte kan säljas.

    Andra bloggar om: , ,

  • Glutamat är både omdiskuterat och omdebatterat. Somliga betraktar det som ett gift, andra som ett tecken på dålig matkvalitet. Tillsätter man glutamat så använder man dåliga råvaror. Det hävdar till exempel Mats-Eric Nilsson i sin bok ”Den hemlige kocken”.

    Vad är då glutamat? Rent kemiskt är det inget annat än saltet av glutamin, en aminosyra som är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser. Samtidigt är det ett smakämne, ibland kallad den femte grundsmaken, umami.

    Om det är den femte grundsmaken är fortfarande omdebatterat. Visserligen har man hittat receptorer för umami i munnen, men diskussionen pågår. Själv tror jag att umami inte är en grundsmak, utan en annan dimension för smak. Precis som den ofta använda beteckningen, smakförstärkare, antyder. På samma sätt som man för färg har både färgton och intensitet.

    Glutamat har också beskyllts för att orsaka överkänslighetsreaktioner, som hjärtklappning. Denna uppfattning är mycket spridd. På engelska betecknas reaktionerna som ”Chinese Restaurant Syndrome” ”CRS).

    När jag går igenom den dokumentation som finns, bloogen Vetenskapsnytt har en bra sammanfattning, verkar ingen av dessa uppfattningar ha något som helst belägg.

    Det vore ytterligt konstigt om något kroppseget ämne, eller dess salt, hade någon form av giftverkan (i rimliga doser). Dessutom finns det en litteratursammanställning. Den visar att den vitt spridda uppfattningen att glutamat orsakar överkänslighetsreaktioner är felaktig.

    Att skribenter som Mats-Eric Nilsson, och andra, avfärdar glutamat på andra grunder tror jag beror på en missuppfattning. Glutamat betecknas ju ofta som en smakförstärkare. Då får man ju uppfattningen att den förstärker smaker som knappast finns där. Umamismak finns naturligt i till exempel kött och fisk.

    Diskussionen om glutamat borde nog hyfsas, och ogräset i form av ogrundade påståenden rensas ut.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • godisDe omdiskuterade azo-färgämnena finns i en rad produkter i svenska butikshyllor visar en undersökning som tidningen Råd&Rön gjort.

    De så kallade azo-färgämnena är omdiskuterade. De var tidigare förbjudna i Sverige, då på grund av risken för allergi. Vid EU-inträdet var Sverige tvunget att ta bort förbudet. Nyligen kom en undersökning där forskarna kopplade färgämnena till hyperaktivitet hos barn. De resultaten är ännu inte bekrä’ftade.

    År 1999 undersökte Livsmedelsverket förekomsten av azofärgämnen i olika livsmedel. Då hittade man bara en produkt, en dryck, som innehöll två azofärger. 2006 upprepades undersökningen, den här gången med ett betydligt mer nedslående resultat. Sex av totalt sju godkända azofärger påträffades i godis, drycker, desserter, smaksättningspastor, nudlar, chips och kaviar, skriver Råd&Rön.

    Nu har Råd&Rön granskat en rad produkter. Förutom azo-färgämnen letade de också efter E 104, kinolingult, som också pekas ut i studien om hyperaktivitet. Det är inget azofärgämne och har aldrig varit förbjudet i godis och läsk i Sverige.

    Resultaten är skrämmande. Färgämnena hittades i en rad produkter som lösgodis, läsk, energidrycker, lightsaft, strössel och prinsesstårta.

    Färgämnena är onödiga och borde rensas bort. Men det är bara vi konsumenter som kan trycka på.

    Även SvD har en artikel om undersökningen.

    Andra bloggar om: ,