Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Dagligvaru- & livsmedelshandel
  • Jag har tidigare berättat om att det är oklart vem som tjänar på att det svenska köttet är dyrare i butikerna. Uppfödarna får inte bättre betalt. Nu tar även Ekot upp ämnet. Aktörerna skyller på varandra.

    Kött- och charkföretagens chef Åke Rutegård anser att det är livsmedelshandeln som tjänar på det svenska mervärdet.

    – Man har ju ett påslag, ett procentpåslag på produkten när man köper in det från våra medlemsföretag, alltså slakterier och köttföretag. Och sen lägger man säkert på lite extra utöver det, och utnyttjar väldigt skickligt efterfrågan från de svenska konsumenterna på det svenska köttet, som konsumenterna känner väldigt stort förtroende för, säger han.

    Svensk Dagligvaruhandels chef, Tomas Svaton, tillbakavisar påståendena.

    – Ja, alltså det där är ett väldigt spekulativt påstående från dem. Det finns ju ett par led mellan bonden och konsumenten, så att dels så har vi förädlingsindustrin som bönderna själv äger. Och där vet vi att de har dragits med ineffektivitet och höga kostnader i många år. Så väldigt mycket pengar kan gå åt i de här första leden, som kommer efter det att bonden har sålt grisen, säger han till Ekot.

    En märklig historia. Varje år betalar vi mellan 1,8 och 3,2 miljarder kronor mer för svenskt kött än för importerat. Vem har rätt? Sanningen kanske ligger mitt emellan!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Har du Ica-kort? Grattis, då blir dina köp kartlagda! Ica gör kartläggningen för att kunna anpassa sin reklam. Nu sjösätts projektet på prov, läser jag i Råd&Rön.

    Ica satsar på personliga rabatterbjudande baserade på månadens registrerade inköp.

    75 000 trogna Ica-kunder i Östergötland ingår i ett försök med personliga rabatterbjudanden. Erbjudandena, som baseras på de personliga inköpen under den senaste månadens inköp, skickas ut med tidningen Buffé och ersätter de allmänna förmånserbjudandena i tidningen.

    Faller försöket väl planerar Ica att gå vidare i full skala, till alla bonuskunder, skriver tidningen.

    Tur att jag inte har något Ica-kort. Jag vill inte bli kartlagd!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har länge misstänkt att handlarna passar på att lägga på lite extra när livsmedelspriserna höjs. Nu är det svart på vitt, läser jag i ATL. Handeln tar ut mer än vad bönderna får i sina fickor. Bara två tredjedelar av de skenande matpriserna kan förklaras av att ingredienserna kostar mer.

    Det visar en underökning som danskan Mariann Fischer Boel, EU-kommissionär med ansvar för jordbruk, initierat.

    Bröd och flingor har gått upp med 10 procent, från februari 2007 till februari 2008. Om handeln bara hade tagit ut kostnaden för ökningen av spannmålspriset skulle det ha lett till en höjning av brödpriset i butikerna på 3 procent.

    – Jag har länge undrat över hur en limpa bröd kunnat stiga så mycket som 10-20 procent i butikerna. Vete står bara för en liten del av det pris som konsumenterna får betala för brödet, säger Mariann Fischer Boel som nyligen besökte LRF i Stockholm.

    Mjölk, ost och ägg är andra varor som blivit betydligt dyrare. Däremot har prishöjningarna på kött varit mer blygsamma. En förklaring är att det finns konkurrens på kött från länder som Argentina och Brasilien.

    I genomsnitt har matpriserna gått upp med 7 procent i EU. Det är 2 procent mer än vad som är befogat. Sverige är inte på något sätt bättre än andra medlemsländer, med en ökning på 7,4 procent, rapporterar ATL.

    Ni får gissa vad representanter för handeln säger om anklagelserna.

    Prishöjningarna drabbar oss på mer än ett sätt. De bidrar ju också till inflationen, vilket ger oss högre räntor. Men jag undrar fortfarande hur stor del av prisökningarna på råvaror som beror på ren spekulation.

    Andra bloggar om: ,

  • Ica har återkallat 16 ton köttfärs från butiker i hela Sverige, avslöjar GP. Köttfärsen innehöll för höga halter av tarmbakterier.

    – Köttfärsen är helt ofarlig, och det är ingen fara för hälsan. Men råvaran levde inte upp till våra krav på kvalitet, därför beslutade jag att återkalla den. Våra regler är hårdare än lagen på det här området, säger företagets kvalitetschef Johanna Stiernstedt till GP.

    Här ser vi avigsidan av de tidigare skandalerna. Många butiker väljer att sälja färdigförpackade köttprodukter från stora fabriker. Då blir volymerna så här stora. Dessutom förlängs hållbarhetstiderna på köttet genom förpackningarna. Åtminstone jag vill ha nystyckat kött i butiken.

    Nyheten rapporteras dessutom av TT i flera tidningar.

    Andra bloggar om: ,

  • Att det svenska köttet är dyrast i butiken är lätt att konstatera. Det är sammantaget omkring 2,5 miljarder dyrare när de hamnar i butiksdiskarna, jämfört med om samma mängd kött importerats från EU, berättar Sydsvenskan.

    Håkan Loxbo på Jordbruksverket har undersökt hur mycket köttproducenterna i Sverige får betalt jämfört med övriga EU. Han fann att prisnivån på nöt-, svin- och kycklingkött ligger ungefär på genomsnittet för EU-länderna eller något under.

    Sedan gick han till butikerna och noterade att det svenska köttet ändå nästan alltid är dyrare. För obearbetat nötkött är skillnaden mellan 15 och 25 kronor kilot, för griskött mellan 10 och 15 kronor och för fjäderfän mellan 15 och 20 kronor kilot.

    Svenska konsumenter betalar därmed någonstans mellan 1,8 och 3,2 miljarder mer för svenskt kött, trots att betalningen till uppfödaren ligger på ett EU-snitt.

    – Ja, jag blev överraskad av siffrorna, säger Loxbo. Jag trodde inte att det skulle bli så mycket pengar.

    Vart mellanskillnaden tar vägen kan han bara spekulera i. Slakteriernas prislistor liksom handelns inköpspriser är väl förborgade hemligheter, skriver tidningen.

    Butikernas prisskillnad mellan svenskt och importerat kött är alltså omotiverad. Flera bedömare som Sydsvenskan talat med tror att situationen beror på bristande konkurrens i handeln.

    Men handeln slår ifrån sig. Icas presschef Staffan Ekengren säger till Sydsvenskan att det högre priset på svenskt kött speglar en brist på marknaden. Han pekar också på bristande effektivitet i det svenska förädlingsledet.

    – Att priserna skulle bero på dålig konkurrens inom handeln håller vi inte med om. Bara inom Ica sätter varje handlare sina egna priser.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • En butiksansvarig i Östra Göinge kommun har dömts till dagsböter av Kristianstad tingsrätt för brott mot livsmedelslagen, berättar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Vid en inspektion i maj i fjol upptäckte kommunens miljöinspektör att butiken sålde nötkött som var ofullständigt märkt. Den butiksansvarige mannen erkände i polisförhör och dömdes senare i tingsrätten att betala 30 dagsböter à 190 kronor.

    Enligt EG-förordningen ska nötkött märkas med identifieringsnummer, godkännandenummer för slakteri och styckningsanläggning, samt med det land där djuret är fött, uppfött respektive slaktat.

    Enligt Kristianstadsbladet har mannen uppgett att han inte hade rätt märkningsapparat, men skaffade en sådan två veckor efter inspektionen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Kattmat Torsken har blivit en het potatis – både restauranger och butiker väljer bort den utrotningshotade fisken till förmån för andra. Men i kattmatshyllan finns den fortfarande kvar. ”Att handla kattmat som innehåller torsk är lika dumt som att handla torsk från hotade områden till sig själv”, säger Världsnaturfondens fiskeansvarig till SvD.se.

    när SvD.se ringer tillverkaren Mars som bland annat säljer Whiskas, Sheba, Kittekatt och Perfect Fit kan hon inte svara på vilken torsk hennes produkter innehåller.

    – Orsaken till att vi använder oss av torsk överhuvudtaget är att det finns en efterfrågan. Men nu när det visar sig att det får konsekvenser för miljön ska vi se över produkterna så vi kan ge klara besked. Det enda jag kan garantera är att den torsken vi använder inte är svartfiskad. Men huruvida den kommer från hotade områden eller inte kan jag inte svara på, säger Charlotte Nilsson-Norby, marknadschef till SvD.se.

    Nestlé Purina PetCare som tillverkar Pussi och Friskies använder också torsk i kattmaten – bland annat från Nordsjön bekräftar man när SvD.se ringer upp.

    – Vi kommer att se till att vi köper torsk från de områden som inte tillhör de mest utfiskade i framtiden, varför vi inte gjort det tidigare vet jag inte, säger marknadschef Johan Bäckström till SvD.se.

    Det verkar märkligt att ge våra katter hotade arter som torsk och rödspätta. Varför använder inte tillverkarna arter som i stället borde fiskas mer, som skarpsill?

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare berättat att det fans tecken på att Ica-ledningen kände till fusket med ommärkning av kött. Nu kommer TT med en artikel där man berättar om ett stort antal fall som Ica-ledningen känt till.

    Kommunala livsmedelsinspektörer uppdagade ett 30-tal fall av felaktig ommärkning av kött under åren före det att SVT:s Uppdrag granskning i december avslöjade ommärkningsfusk hos fyra Icahandlare, skriver TT.

    Trots att tio av de uppdagade fallen rörde Ica-butiker nekade Ica-ledningen i december till att ommärkningsproblem tidigare hade förekommit i kedjans butiker.

    När Ica-ledningen konfronteras med uppgifterna av tv-programmet försvarar den sig med att det fusk som det talas om i rapporterna inte var systematiskt, enligt TT.

    Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen: Fuskkulturen verkar sitta i väggarna hos Ica.

    Snart börjar de första rättegången mot en fuskande Ica-handlare. Det ska bli intressant att höra vad som kommer fram då!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Asiatisk hajmal får inte säljas under namnet pangasius. Det har Livsmedelsverket bestämt – men fiskeribranschen protesterar, enligt GP.

    Hajmal är en sötvattensfisk som odlas i stor skala i Sydostasien. På senare år har den blivit allt vanligare i svenska butiker och lunchrestauranger. Där marknadsförs den i regel med den latinska beteckningen pangasius. Arten har tidigare sålts under den felaktiga beteckningen vietnamesisk sjötunga.

    Livsmedelsverket, som fastställer vilka beteckningar som är tillåtna i handeln, godkänner inte detta. Fisken ska kallas hajmal.

    Nu har Fiskeribranschens riksförbund överklagat. De vill slippa det svenska namnet som anses dåligt för försäljningen. Livsmedelsverket håller fast vid sin linje och frågan kommer därför att hamna på regeringens bord, skriver tidningen.

    Världsnaturfonden avråder från att köpa hajmal från Asien – arten är visserligen inte hotad men odlingen sker på ett sätt som skadar miljön.

    Andra bloggar om: , ,

  • Dagligvarujätten Coop börjar sälja en komposterbar miljökasse i sina Konsum-butiker – och tänker så snart det är möjligt helt slopa plastkassarna i samtliga kedjor, berättar TT.

    ”Vi vill minska vårt beroende av fossila bränslen som olja både i material och som energikälla”, säger Mikael Robertsson, miljöchef på Coop Sverige, i ett pressmeddelande.

    Men även Ica har lanserat miljövänliga bärkassar som till stor del består av majsstärkelse. Coop kallar dem komposterbara, men det gör inte Ica, enligt GP.

    – Vi haft en dialog med Avfall Sverige (branschorganisation för avfall och återvinning) och problemet är att kassen inte fungerar i biogasanläggningarna. Därför ska den inte säljas som komposterbar, säger Kerstin Lindvall, miljöchef på Ica till GP.

    På Ica marknadsförs kassen i stället med att den innehåller förnyelsebar råvara och att den orsakar mindre koldioxidutsläpp vid förbränning.

    Vem som har de korrekta påståendena är som vanligt svårt att veta. Vore det inte bättre med bra papperskassar, av återvunnet papper?

    Andra bloggar om: , , ,