Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Mat & dryck
  • Det är stor skillnad i hur mycket kommunerna satsar på skolmaten. I Vindeln kostar skolmaten 9 000 kronor per elev och år medan Linköping hamnar knappt 6 000 kronor lägre. Det visar de senaste siffrorna som SCB tagit fram på uppdrag av organisationen Skolmatens vänner. Resultaten återges av TT och publiceras i flera tidningar.

    Genomsnittet ligger på 5 140 kronor per elev och år, vilket ger ett snitt på 29 kronor per skoldag. I kostnaden ingår råvaror, personalkostnader, transporter och övriga förnödenheter såsom diskmedel. Av dessa 29 kr svarar livsmedlen för cirka 40 procent, alltså i snitt drygt 11 kronor per elev, enligt Skolmatens vänner.

    Jag kan inte låta bli att undra över skolmaten, och annan mat som serveras i offentlig regi, till exempel på äldreboenden. Ofta serveras matfabrikernas dyra hel- och halvfabrikat som värms i centralkök varifrån maten transporteras ut. Jag kan inte få in i mitt huvud hur detta kan gå ihop ekonomiskt eller för mätglädjen.

    Skolmatens vänner har tabeller som visar hur mycket din kommun lägger på skolmaten.

    Andra bloggar om: , ,

  • McDonalds Det liknar avslöjandet av Ica Maxis ommärkning av köttfärs på flera sätt. Både tilltaget, att sätta ny tidpunkt på gamla varor, och avslöjandet, att medias granskare sätter egna märken på varorna för att avslöja fusket. Dessutom är det Svt som står för avslöjandet i båda fallen.

    Den här gången är det McDonalds-restauranger som säljer gammal mat som ny. En av kedjans affärsidéer är att maten alltid ska vara fräsch. De har regler för hur lång tid det får gå mellan att maten lagas och att den säljs. Annars ska den kastas.

    Men det finns restauranger som bryter mot reglerna, avslöjar Svt:s Dokument inifrån i ett kommande reportage. Uppgifterna släpps via Rapport och refereras av TT i en artikel som publiceras i många tidningar.

    Programmet har intervjuat flera anställda som vittnar om fusket.

    -De sa ”kasta inte” och att jag skulle ändra tidskoden. Jag visste att det inte är okej, det är inte ärligt, säger ”Rosa” som fortfarande arbetar på McDonalds och inte vill gå ut med sitt riktiga namn, till Svt.

    McDonalds drivs i franchisingform. Det innebär att ägarna till en restaurang hyr varumärke och koncept från McDonalds, men i praktiken är egna företagare. De ser naturligtvis främst till den egna plånboken.

    McDonalds centrala ledning visar naturligtvis upp en passande upprördhet, avslöjandet skadar varumärket. Men inte ens de kan vara speciellt förvånade. Incitamentet till fusk finns inbyggt i franchising-upplägget och uppenbarligen har de inte haft egna kontrollmekanismer.

    Jag är övertygad om att McDonalds kommer att hyra in dyra konsulter för krishantering, och starta egen kontroll. Vi kommer att få höra mer om detta.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Maten ombord på flygplan brukar sällan vara någon upphetsande historia – om man ens får någon.

    Via SvD:s reseblogg, söm läst brittiska Daily Mail, hittar jag en kul webbplats, Airlinemeal.net. Den innhåller närmare 18 000 bilder på de måltider som resenärer serverats på sina flygresor.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I bland går utvecklingen i rätt riktning. Barn och ungdomar i Sverige äter mer frukt och grönt och konsumerar mindre sötsaker och läsk, berättar Folkhälsoinstitutet i ett pressmeddelande som refereras av TT.

    Var tredje sjundeklassare äter nu grönsaker minst en gång per dag. Det visar en ny undersökning om matvanor och fysisk aktivitet bland skolelever i årskurs fem, sju och nio som Statens folkhälsoinstitut presenterat.

    Undersökningen visar också att de skillnader i matvanor mellan män och kvinnor som vi ser i vuxen ålder, syns redan från 11 års ålder – flickor äter mer grönsaker än pojkar, enligt pressmeddelandet.

    Några fakta ur undersökningen:
    • Var tredje sjundeklassare äter grönsaker varje dag.
    • Var femte 15-åring äter godis och choklad dagligen eller nästan dagligen.
    • Redan vid elva års ålder äter flickor mer frukt och grönsaker och pojkar dricker mer läsk och äter mer godis och choklad. Skillnaderna mellan könen ökar ju äldre skoleleverna blir.
    • Fler än fyra av tio 15-åriga pojkar är fysiskt aktiva varje dag.
    • Tre av tio flickor är fysiskt aktiva varje dag.
    • Pojkar ägnar sig mer än flickor åt stillasittande aktiviteter som tv- och dataspel. När det gäller datoranvändning har det dock skett en utjämning av könsskillnader och pojkar och flickor är nu på samma nivå.

    Andra bloggar om: , ,

  • I en undersökning beställd av Livsmedelsverket framhåller de intervjuade främst att oriktig märkning och annan information som till exempel bilder upplevs som vilseledande. Det berättar verket i ett pressmeddelande. GP har en artikel om undersökningen.

    Två av fem konsumenter känner sig lurade ofta eller ibland när de handlar mat. Av dem uppgav en fjärdedel att det hängde ihop med ursprung och närproducerat, var femte sade att det berodde på oriktig eller ofullständig märkning. Var sjunde kände sig vilseledd i samband med prisangivelser.

    På frågan om hur ofta man tycker att en matvara har ett felaktigt eller vilseledande namn – som en champinjonsoppa med 1,5 procent champinjoner – svarade två tredjedelar att det händer ofta eller ibland. Och ännu fler, 76 procent, vill veta hur varan är tillverkad, skriver GP.

    Att märkningen är ett problem är inget nytt. Det gäller till exempel läsbarheten hos innhållsdeklarationen, inte minst för mig som ser halvtaskigt. Dessutom är prisinformationen ofta dålig, det är ofta jag frågar personalen eller tar en tur till prisfrågeterminalen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Mer än hälften av svenskarna vet inte att falukorv är ett halvfabrikat. Det är ett tecken på bristande matkunskap enligt en ny undersökning från Novus Opinion, som DN berättar om. Själv tycker jag att undersökningen snarast visar på okunnighet i definitioner, vilket inte är så konstigt.

    Ett halvfabrikat är en sammansatt produkt, som dock inte är färdiglagad det vill sägas bara behöver värmas. Det innebär till exempel att alla korvar är halvfabrikat, medan till exempel blodpudding är helfabrikat.

    Petitesser, tycker jag. Mer oroande är andra typer av okunnighet om mat. Ta till exempel debatten om tillsatser. Många har fått för sig, ivrigt påhejade av okunniga debattörer, att allt som är försett med e-nummer kommer från giftkokarnas kök. Få vet till exempel att vissa tillsatser är nödvändiga för att vi inte ska riskera att bli sjuka. Nej då, jag glömmer inte att några tillsatser, till exempel azo-färgämnen, är fullständigt onödiga.

    En annan form av okunnighet visar sig i fettjakten. Jag hörde en gång en person underkänna en soppa med argumentet att den innehöll fett. Hon glömde bort att fett är nödvändigt i kosten, och dessutom bidrar till mättnadskänslan. Annars kunde vi banta genom att bara dricka vatten. Näringsämnen och energi, som de flesta av oss mäter i kalorier, är inte samma sak.

    Det här är bara några exempel. Det finns en djup okunskap om mat och näring, men att inte känna till att falukorv definitionsmässigt är ett halvfabrikat ser jag inte som alarmerande.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag brukar utnämna det till ett av mina bästa spartips – att ta med lunch till jobbet. I dag kostar en genomsnittlig utelunch 74 kronor, vilket summerar till knappt 1500 kron0r i månaden.

    DN har en serie artiklar om uteluncherna. I den första försöker man reda ut varför priset har ökat så mycket, och låter en branschföreträdare komma till tals. De främsta orsakerna är högre råvarupriser och att svarta pengar blivit vita, säger han.

    Jag känner mig tveksam till den första delen av förklaringen. Priset för en dagens lunch på restaurang har enligt statistik från SCB stigit med 22 procent sedan 2004, medan KPI, konsumentprisindex gått upp med 7,8 procent, enligt DN. Visserligen har KPI fler faktorer än råvarupriser, men ändå. Samma höjningar i råvarupriserna drabbar restauranger och oss vanliga konsumenter. Priseffekterna av att branschen blivit vitare är omöjliga att beräkna.

    De höga priserna har i alla fall gett en effekt. Enligt TT väljer vi bort krogen till förmån för kaféer och snabbmatsrestaunger, visar Statistiska Centralbyråns (SCB) restaurangindex för januari. Men konkurrensen sker på olika villkor. Märkligt nog har take-away-mat en momssats på 12 procent, medan restaurangmaten är försedd med en momssats på 25 procent.

    Att slarva med lunchen är inte bra. Men jag vidhåller, att ta med en egen, fullvärdig lunch är ett mycket bra spartips. Det är bara att laga lite mer när du ändå lagar mat. Brister dina matlagningskunskaper, gå en kurs eller använd åtminstone en bra kokbok.

    Andra bloggar om: , , ,

  • pizza Den neapolitanska pizzan har namnskyddats av EU, läser jag i en TT-artikel som publiceras i många tidningar. Den pizzeria som nu vill servera äkta nepolitansk pizza måste först ansöka om att få en så kallad TSG-stämpel (Traditional Speciality Guaranteed).

    En äkta Neapel-pizza ska innehålla lokalt framställda ingredienser såsom San Marzano-tomater och Mozzarella di Bufala Campana. Pizzan ska bakas 60-90 sekunder i en 485-gradig stenugn som eldas med ek.

    I Neapel firade de första officiellt godkända pizzeriorna med att dela ut gratis pizzor., skriver TT.

    Det borde innebär att varianten Napolitana försvinner från de svenska pizza-menyerna.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det här är en favorit i repris. Med ojämna mellanrum brukar det dyka upp artiklar där förpackningars eller reklamens läckra bilder jämförs med det färdiga resultatet. Jämförelsen faller naturligtvis inte ut med något positivt resultat.

    Den här gången är det Testfakta som gjort jämförelsen med 8 färdigrätter, och HD hänger på. Testfakta låter Carl-Jan Granqvist yttra sig över resultaten.

    – Det ser mer ut som uppkastningar än maträtter, är hans omdöme.

    Inte konstigt säger jag. Jag har aldrig sett någon färdigrätt där resultatet ser aptitligt ut. Däremot har jag provsmakat några få rätter som smakat hyfsat. Men det är kanske därför vi aldrig köper färdigmat.

    Andra bloggar om:

  • Den som äter medelhavskost ökar sina chanser att leva länge. Viktigast är måttliga mängder vin och att hålla ner på köttet, visas i en ny stor studie. Det är DN som berättar om rönen.

    Tidigare studier visar att traditionell medelhavsmat rik på grönsaker, olivolja och fisk men med måttliga mängder kött, vin och mjölkprodukter leder till ett friskare och längre liv.

    Nu kan en grekisk forskargrupp för första gången visa vilka delar av medelhavskosten som är viktigast för hälsa och livslängd. Forskarna har följt matvanor och dödlighet hos mer än 23.000 friska grekiska kvinnor och män under drygt åtta år.

    – Vill man leva länge ska man dricka måttliga mängder rött eller vitt vin till maten. Det är bättre än att inte dricka alkohol alls, vilket nog provocerar många i Skandinavien. Alkoholen tycks bland annat vara fördelaktig för näringsämnena i maten i magen, säger Dimitrios Trichopoulos, professor i epidemiologi vid universitetet i Aten och verksam vid Harvard School of Public Health i USA.

    I topp kommer alltså måttliga mängder alkohol. Näst viktigast är att äta lite kött och charkprodukter, eftersom kött bland annat ökar risken för cancer. Sedan följer i tur och ordning mycket grönsaker, frukt och nötter samt olivolja och baljväxter, skriver DN.

    Andra bloggar om: , , ,