Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Privatekonomi
  • Från och med årsskiftet trädde förändringar i Konsumentkreditlagen i kraft. Det var lagstiftarens reaktion på sms-lånebolagens härjningar. Bland annat ställs krav på kreditprövning och en form av ångerrätt införs. Det är Konsumentverket som ska övervaka att reglerna följs.

    Men det innebär att lånebolagen i vissa fall försökt komma med nya former av lån, för att komma förbi bestämmelserna, berättar TT i en artikel.

    Bland annat har Folkia kommit med sitt Folkgiro, där du i praktiken lånar pengar till räkningarna – mot hög ränta. En annan form erbjuds av företaget Carcash, som erbjuder lån med bilen som pant. Den effektiva räntan på det lånet ligger, enligt bolaget, på 180 procent för ett lån på 25 000 kronor.

    Både Carcash och Folkia har anmälts av privatpersoner, och KoV ska granska dem. Carcash har dessutom anmälts för att bedriva pantlåneverksamhet utan tillstånd, skriver TT.

    Vi får hoppas att KoV kan få slut på avarterna inom låneverksamheten. Det blir nog ufft, men ockerlånen måste stoppas.

    Uppdatering: Konsumentverket har sammanfattat de nya reglerna i ett pressmeddelande.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Det har varit mycket diskussion om höga bolån på sistone, och risken för en bolånebubbla. Från många håll har krav på amortering framförts, bland andra från Bankföreningen.

    Nu visar det sig att flera storbanker, Swedbank, Nordea och SEB, kommer att följa bankföreningens rekommendation, berättar Svt Rapport. Även TT har en artikel om de nya kraven.

    Bankföreningen har gått ut med nya principer för hur man anser att bankerna bör agera när nya bolån tecknas. Lån som överstiger 75 procent av bostadens värde bör amorteras, och en buffert i storleksordningen 25 procent av bostadens värde bör eftersträvas, skriver TT.

    Det handlar alltså om nya lån, villkoren för de gamla kan knappast ändras. För det fordras antagligen ny lagstiftning.

    Uppdatering: Även GP har en artikel om de nya reglerna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I dessa räntehöjartider kan det vara skönt att veta att alla räntor inte går upp. Räntan för studielånen sänks, berättar TT i de flesta tidningar.

    Räntan för 2011 blir 1,9 procent vilket är en sänkning med 0,5 procent. Det innebär en besparing på runt 650 kronor för den med skuld på 130 000 kronor.

    Studielåneräntan fastställs den 1 januari varje år av regeringen. Man utgår från räntenivåerna på statens upplåning de senaste tre åren.

    Drygt en miljon personer har studielån, enligt utbildningsdepartementet.

    Andra bloggar om: ,

  • Trots att årets julhandel väntas slå rekord igen, så minskar svenskarnas julbudget, enligt en färsk undersökning från Nordea.

    I år kommer vi lägga nästan 4 800 kronor på julklappar och övriga julinköp somjulpynt, mat och kläder. I fjol låg den siffran på 5 000 kronor och ytterligare 200 kronor högre för två år sedan, läser jag i DN.

    Hur det går ihop med det väntade rekordet för julhandeln, vet jag inte.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag får väl erkänna att jag verkar ha haft fel igen. Jag trodde aldrig på idén om matkasse till dörren, komplett med recept. Det kanske beror på att jag aldrig skulle beställa någon, för mig är det helt otänkbart att någon annan skulle bestämma vad vi skulle äta. Dessutom är det dyrt, till och med mycket dyrt om man jämför med min familjs matkonto.

    Men hemlevererad matkasse är allt mer populärt, om man får tro en TT-notis. Företagen bakom gör stor vinst.

    I dag finns ett 20-tal olika företag som erbjuder färdiga middagslösningar. Middagsfrid har på ett par år nära trefaldigat sin vinst till 3,2 miljoner kronor. Linas matkasse har hittills levererat färdiga matkassar till över 45 000 hushåll, skriver TT.

    Hå hå, ja ja.

    Andra bloggar om: , ,

  • Den senaste pensionsuppgörelsen innebar att vi blev tvungna att spela på börsen med en del av våra pensionspengar. Många vill inte göra det själva, en halv miljon sparare har överlåtit spelandet till rådgivare – mot avgift. Men hälften av sparpengarna kan försvinna i avgifter om man låter företag ta hand om fondplaceringen av premiärpensionen, läser jag i en DN-artikel.

    – Omkring en halv miljon sparare betalar 500 kronor per år helt i onödan. Varför i herrans namn betala en avgift när det finns ett statligt alternativ som är gratis? frågar sig Claes Hemberg, sparekonom på AvanzaBank, till DN.

    Gratisalternativet han syftar på är att låta pengarna stå i 7:e AP-fonden. Där hamnar de om man inte väljer något annat.

    Men jag förstår fortfarande inte varför vi ska vara tvungna att spela med en del av våra pensionspengar.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare propagerat för ett bra spartips, att ta med egen matlåda till jobbet. En genomsnittlig utelunch går på 74 kronor, vilket gör 1500 kronor. Det är väldigt sällan man lägger 74 kronor per person på en måltid hemma, det finns alltså pengar att spara.

    Det som får mig att tjafsa om detta igen är en undersökning från Lantmännen, som visar att 51 procent av svenskarna använder matlåda. Siffran hittar jag i en osignerad artikel i DN, men jag misstänker att den kommer från TT.

    Storstadsborna, 42 procent, tillsammans med skåningarna, 38 procent, är sämst på att göra matlådor av sina matrester. Bortsett från Stockholmsområdet är Svealand flitigast, 62 procent. Norrlänningarna kommer inte långt därefter med 59 procent, enligt artikeln.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är en rad a-kassor som har sänkt, eller kommer att sänka, sina avgifter, rapporterar DN. En av anledningarna till att sänka är att locka fler att bli medlemmar. Fler medlemmar ger naturligtvis mer pengar, vilket i sin tur ger lägre avgifter. A-kassor ska i princip inte gå med vinst.

    Men det är inte bara positiva anledningar som ger lägre avgifter. Regeringens misslyckade a-kassepolitik gör sitt till. Efter 300 dagar upphör ersättningen och den som hamnar i jobb- och utvecklingsgarantin får aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Därför är det färre som får ersättning under lång tid. Men bidragstagarna blir fler.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Tom ficka Samtidigt som antalet ansökningar om skuldsanering ökar kommer en dom i högsta Domstolen som kommer att göra det svårare att få skuldsanering. På Kronofogden kallar man beslutet beklagligt och oroas över att överskuldsatta kan drabbas hårt, skriver DN.

    De skuldsattas hälsa kommer att försämras och färre kommer att få skuldsanering enligt lag. Detta går rakt emot regeringens strävan om att skapa bättre möjligheter till skuldsanering. Det skriver yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst på SvD Brännpunkt.

    Den som inte klarar att betala sina skulder inom överskådlig tid kan beviljas skuldsanering. Den skuldsatte får en avbetalningsplan och måste leva på existensminimum i fem år. Sedan upphör betalningsansvaret för skulderna.

    HD-domen handlar om begreppet överskådlig tid. Hittills har kronofogden ansett att begreppet omfattade fem till tio år. Men HD anser att begreppet ska omfatta minst 15 år.

    Jämfört med andra länder har det hittills varit svårt att få skuldsanering i Sverige. Me politikerna verkar ha insett att det kan vara fördelaktigt för individer och samhälle med lagstiftning som ger den skuldsatte möjlighet att komma igen.

    Jag har inte läst HD-doen men domstolen har antagligen tittat på hur begreppet överskådlig tid tolkas i andra sammanhang. Domen är alltså en signal till politikerna att lagen bör skrivas om. Och det måste ske snart!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det kostar att dö. Dels får vi betala begravningsavgift som gör att vi kan begravas, dels får vi betala för själva begravningen. Jag har hittat ett par artiklar som reder ut kostnaderna.

    Begravningsavgifterna, som vi betalar via skattsedeln, varierar stort över landet, konstaterar TT i en artikel. Begravningsavgiften ska täcka kostnaderna för att ordna gravplatser för alla invånare plus lokaler och anställda som krävs för det.

    Övre Älvdals och Silleruds församlingar i Karlstads stift får högst avgifter under 2011. Där är begravningsavgiften 76 respektive 75,5 öre per intjänad hundralapp. De lägsta tas ut i Stockholms kommun samt Danderyds, Lidingö och Tyresö församlingar. I Stockholm är avgiften 7 öre per intjänad hundralapp, skriver TT.

    DN har gjort ett försök att jämföra priserna för en begravning, mellan olika begravningsbyråer. Det är svårt eftersom d flesta begravningsbyråer ger ut prisuppgifter först efter ett möte med kunden eller visar färdiga helhetslösningar i sina broschyrer, konstaterar DN.

    Priserna för olika standardbegravningar som olika begravningsbyråer har varierar stort. Det billigaste exemplet slutar på 7.500 kronor medan ett standardexempel som Sveriges begravningsbyråers förbund tagit fram slutar på 24.900 kronor. Men priserna går som sagt inte att jämföra eftersom innehållet varierar stort.

    Det enda sätt att jämföra priser som jag kan se är att själv ta fram ett förslag på innehållet i begravningen. Därefter kan man vända sig till olika byråer och be att få en prisuppgift. Jag har en känsla av att byråerna lätt kan utnyttja den utsatta situation som kunden befinner sig i, och räknar med att kunden inte är priskänslig.

    Andra bloggar om: , ,