Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Märkning
  • Jag ser dåligt. Konsumentsnok som jag är brukar jag ofta försöka titta på innehållsdeklarationerna när jag handlar. Det brukar vara förgäves. Inte ens med mina värsta läsglasögon ser jag vad det står, texten är för liten. Känns det viktigt där och då, brukar jag be personalen om hjälp.

    Problemet är att marknadsförarna har reserverat ett ytterst litet utrymme på paketen för innehållsdeklarationen. Dessutom ska samma paket säljas i flera länder. Eftersom, åtminstone inom EU, ska alla konsumenter få en innehållsdeklaration på sitt eget språk. Alltså gäller det att tränga ihop alla dessa på det reserverade utrymmet. Lösningen är att minska på bokstävernas storlek.

    GP har en artikel som tar upp problemet – av två anledningar. Dels har den alltid lika stridbara Konsumentföreningen Stockholm anmält Kelloggs för oläsbara deklarationer på paketen, dels kommer ett nytt EU-direktiv i saken.

    Pytteliten text på massor av olika språk. Så ser innehållsdeklarationen ut på många livsmedel. Ofta är texten mindre än hälften av den minimistorlek EU vill införa, skriver GP.

    Många tillverkare balanserar på gränsen till vad en lekman skulle kalla läsbart. Häromveckan anmäldes livsmedelsjätten Kellogg’s för att deras barnflingor Coco Pops Rocks har en innehållsdeklaration i myrstorlek.

    – De får plats med stora fina bilder på paketet men ingrediensförteckningen och allergiinformationen går knappt att läsa, säger Louise Ungerth på Konsumentföreningen Stockholm, som står bakom anmälan.

    Nu är Kellogg’s långt ifrån ensamma. GP Konsument gick en butiksrunda och hittade på kort tid 15 produkter där informationen antingen är lika liten som på det anmälda paketet eller svårläst av andra skäl.

    Resultatet är ett massivt block med 1,2 millimeter höga bokstäver som bara den skarpsynte och envise kan tränga igenom. Som en jämförelse kan nämnas att texten i Pappersupplagan av GP är 3,3 millimeter hög – eller 8,75 punkt om man använder det typografiska måttsystemet.

    De flesta av de granskade förpackningarna ligger på eller under hälften av den textstorlek som EU vill lagstifta om. Enligt ett förslag från EU-kommissionen ska alla ingrediensförteckningar ha en stilstorlek på minst 3 millimeter.

    Just nu håller tjänstemän på Livsmedelsverket och dess motsvarigheter i andra länder på att tröska igenom EU-förslaget för att se hur det ska genomföras i praktiken. De funderar bland annat på hur ”stilstorlek” ska definieras och vilka krav man kan ställa på kontrast och marginaler. Tidigast om ett par år kan det vara verklighet.

    Anmälan mot Kellogg’s är ännu inte behandlad. Brott mot föreskrifterna om livsmedelsmärkning kan straffas med dagsböter, men sakkunniga tror inte att något sådant är aktuellt i detta fall, skriver tidningen.

    Men det är inte det enda problemet i mataffären. Ni kan ju lyssna på min gamla radiokrönika (mp3) från P1Konsument för att få fler exempel.

    Andra bloggar om: , ,

  • För en tid sedan bloggade jag om felaktig märkning av livsmedelsprodukter. Det gällde då framför allt de otillåtna påståenden som “fritt från gmo” och “innehåller inte genmodifierade ingredienser”.

    Nu har Livsmedelsverket gjort en utvidgad undersökning av GMO-innehåll och märkning. Sydsvenskan skriver om undersökningen.

    Matvaror fulla med genmodifierade råvaror säljs omärkta i svenska butiker, trots krav på märkning.

    Brist på kunskap och kontroll gör att varken handlare eller leverantörer kan garantera att maten de säljer är fri från genmodifierade råvaror.

    Svensk och europeisk lag säger att om maten innehåller mer än 0,9 procent av en genetiskt modifierad organism (GMO) så måste detta märkas på förpackningen. Här är okunnigheten stor bland importörer av sammansatta matvaror, främst från USA.

    Livsmedelsverket har undersökt hur svenska handlare kontrollerar om deras varor innehåller GMO.

    – När vi kontrollerade olika varor hittade vi bland annat en bakmix som innehöll 35 procent genmodifierade råvaror utan att paketet var märkt, berättar Johanna Eriksson, livsmedelsinspektör i Kalmar och en av dem som deltog i undersökningen, för tidningen.

    Nio prover innehöll GMO och i ett av dessa var halten högre än 0,9 procent. Om ett livsmedel innehåller mer än 0,9 procent GMO måste det anges i ingrediensförteckningen vilket inte hade gjorts i det här fallet. Inga prover innehöll otillåten GMO, rapporterar Livsmedelsverket.

    Slutsatsen är att man inte kan lita på märkningen när det gäller GMO. Vill du GMO-fritt ska du laga mat från grunden och använda närodlade och ekologiska råpvaror.

    Jag har tidigare bloggat om min skepsis till GMO-grödor. Jag tror visserligen inte att de är farliga att äta, men det finns en mängd andra skäl till att vara skeptisk!

    Andra bloggar om: , ,

  • För snaart en månad sedan bloggade jag om Scans beslut att blanda griskött från Krav-märkta uppfödare med sådant från EU-ekologiska uppfödare. Scan motiverade det med att man vill öka tillgången på ekologiskt kött. Men beslutet får kritik, läser jag i SvD.

    Scans beslut att bunta ihop Krav-grisar med EU-ekologiskt certifierade under namnet Scan ekologiskt får kritik av bland annat Veterinärförbundet och flera riksdagspartier, skriver tidningen.

    Tidgare berättade SvD att Scan beslutat att sälja allt ekologiskt kött under namnet Scan ekologiskt. Där ingår grisar som uppfyller EU:s minimikrav likaväl som Krav-grisar som får gå ute fritt på sommaren.

    – Det är en uppenbar risk att vi får en försämring av djurskyddet och att Krav-uppfödare väljer att producera EU-ekologiskt där man får mindre arbetsbelastning och lägre kostnader, säger Johan Beck-Friis på Sveriges veterinärförbund.

    – Men jag tycker att det är lite att bedra kunden som vant sig vid Krav att plötsligt erbjuda något slags Krav-light.

    Han betonar att EU:s ekoregler är bra på många sätt men inte i samma grad som Krav tar hänsyn till djurens naturliga beteende. Dessutom hindrar de inte användning av elpåfösare som enligt veterinärförbundet fortfarande finns att tillgripa vid ett par svenska slakterier.

    Margareta Thorgren, informationsdirektör vid Scan AB, säger att Scan inte längre använder elpåfösare. Hon påpekar att företaget sedan fem år har en djurskyddspolicy där det ingår att inte använda elpåfösare och att man därför de senaste åren investerat 110 miljoner kronor i sina anläggningar. Hon tycker att skillnaderna mellan regelverken överdrivits och menar att grisar exempelvis inte har något betesbehov, enligt SvD.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • E-nummer är ofta på tapeten nu för tiden. Det är bra att livsmedelstillsatserna diskuteras, men debatten förs ofta från fel utgångspunkt – att livsmedelstillsatser alltid är något konstigt, som inte har i maten att göra. Utmärkande för de flesta debattörerna är att de bara är glada amatörer. De verkar inte ha förstått varför livsmedelstillsatserna finns, och vad de består av.

    Det senaste exemplet är en stort uppslagen artikel i DN där Kicki Theander får ondgöra sig över alla tillsatser i julmaten. Hon har också gjort en värstinglista, i en separat artikel. Precis som Mats-Eric Nilsson (Den hemlige kocken) är hon en glad amatör, som räknar antalet E-nummer.

    Jag hade nog samma utgångspunkt, till dess jag gjorde grundlig research inför en radiokrönika (du kan lyssna på den här) för P1Konsument i Sveriges Radio.

    Då insåg jag att tillsatserna är en nödvändighet i livsmedelsindustrin. För det första gör tillsatser maten säker, vi slipper bli förgiftade. Det handlar dessutom om att vi fordrar att de varor vi köper alltid ska smaka likadant, och se likadant ut. Dessutom har de allra flesta tillsatser ett fullständigt ursprung, även om till exempel askorbinsyra (c-vitamin) numera framställs på syntetisk väg.

    Många tillsatser, och anledningen till att de används, kan diskuteras. Exempelvis är azo-färgämnena fullständigt onödiga, och man kan fundera över tillsatser som gör att vissa varor får extremt lång hållbarhet. Men att enbart räkna E-nummer är bara ett tecken på okunnighet. I stället kan man, om man är orolig, hålla koll på vad E-numren har för funktion.

    Ska du ha ”äkta” mat, får du laga den hemma, och framställa råvarorna själv. Men många av tillsatserna med E-nummer använder du hemma också!

    Andra bloggar om: , ,

  • Scan slopar både Kravmärket och det mindre kända märket EU-ekologiskt på sina förpackningar. I stället ska Scan märka sina ekologiska produkter med det egna varumärket ”Scan ekologisk”, läser jag i HD.

    Köttet ska fortfarande komma från grisar som är uppfödda antingen enligt Kravs regelsystem eller enligt reglerna för EU-ekologiskt.

    Scan motiverar det med att man vill öka tillgången på ekologiskt kött. Bland grisuppfödarna är intresset lågt för att lägga om till Kravproduktion. Ingen ny Kravgrisproducent har tillkommit de senaste åren.

    Däremot finns det intresse bland grisuppfödare att ställa om till EU-ekologisk produktion, skriver tidningen.

    Jag undrar om det inte handlar om pengar. Både producenterna och Scan får betala för att använda Krav-märket.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den som går in i en butik och letar efter texten ekologisk på förpackningarna kan lätt bli snurrig. Förutom butikernas egna varumärken säljs väldigt många andra tillverkares ekologiska varor. Redan på åttiotalet kom man på att det behövs en kvalitetsstämpel som visar att de krossade tomaterna verkligen inte har behandlats med bekämpningsmedel. Det skriver Sydsvenskan.

    Föreningen Krav startade 1985 och är den dominerande märkningen, känd av nästan alla. Försvinnande få känner till det andra märket som används – ett runt, grönblått med ett veteax i mitten, som är EU:s märkning.

    De båda märkena används olika av kedjorna. Coop märker i princip alla sina Änglamarkvaror med Krav. Ica och Axfood har en annan inställning. Ica har Kravmärkt knappt hälften av I love eco-varorna – Axfood en fjärdedel av sin Garantserie.

    Märkningarna skiljer sig på flera sätt: Krav-märkning inkluderar mer miljöhänsyn, att man inte använder svart arbetskraft och att förpackningen är miljöanpassad. För själva varorna är skillnaderna störst när det gäller djurprodukter: Kravs regler säger att grisar och kalvar måste få beta fritt i hage medan det enligt EU:s räcker med en rastplats. Det är också något dyrare att använda Kravmärket, skriver tidningen.

    Och här handlar det bara om livsmedelsbutiker. Miljömärkningen i resten av handeln är ännu mer förvirrande. Jag får ta upp saken vid tillfälle.

    Andra bloggar om: ,

  • Det nya paketet med Skona kulörtvätt var mycket större än det gamla. Men vikten var densamma. Däremot hade doseringsmängden ökat dramatiskt. Och enligt märkningen på paketets framsida skulle det bara räcka till 24 tvättar, jämfört med 30 innan förändringen, läser jag i GD.

    Hade Ica passat på att göra en fuling samtidigt som man följde lagstiftningen och började sälja ett fosfatfritt tvättmedel?

    – Det beror på att när vi tog bort fosfat blev medlet mer fluffigt. Det tar alltså mer plats, säger Anna Bergström, kvalitetskoordinator på Ica.

    Det bevisas av att båda förpackningarna väger 1,3 kilo. Men att det skulle ha blivit mindre drygt skyller hon på ”tryckfelsnisse”.

    – Ja, faktiskt. Det finns en branschöverenskommelse att man ska ange hur många 4-5-kilostvättar som paketet räcker till. Vi hade räknat på hur många 3-4-kilostvättar det räcker till. Därför var det fel siffra på det gamla paketet, säger hon till GD.

    Tryckfelsnisse? Frågan är hur länge det här har pågått!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ompackning var i full gång: kryddor ur påsar med bäst-före-datum på väg att gå ut hälldes i burkar med ett datum nästan två år framåt. Då kom miljöförvaltningen på inspektion, avslöjar GP.

    – Jag har aldrig stött på ett så uppenbart fusk under mina tio år som livsmedelsinspektör, säger Fredrik Karner som tog ett antal foton och skickade ärendet till åklagaren.

    Vid inspektionen den 1 oktober i år var förpackning av livsmedel ändå i full gång. Påsar med utgångsdatum 5 och 6 oktober i år slängdes och kryddblandningen hälldes över i plastburkar märkta 30 juni 2010. Dessutom hade de nya burkarna en innehållsförteckning som inte överensstämde med den som fanns på de ursprungliga påsarna, skriver GP.

    Företaget hävdar att de fått meddelande från tillverkaren om att datumet var felaktigt, men att det skulle bli för dyrt att skicka tillbaka kryddorna. Därför packades de om.

    Resultatet blir nog ett åtal med rejäla böter, á la Ica.

    TT har tagit upp GP:s avslöjande i en artikel som publiceras i flera tidningar.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Livsmedelsverket har just skickat in nya kriterier för nyckelhålsmärkningen på livsmedel till EU-kommissionen för notifiering, skriver verket i ett pressmeddelande.

    En viktig nyhet är att förutom villkoret om kostfiber införs nu ett krav på minst 25 procent fullkorn i mjukt bröd. För hårt bröd och andra spannmålsprodukter, som pasta, gäller 50 procent fullkorn.

    I livsmedelsgruppen mjukt bröd har även kraven för sockerarter sänkts betydligt, från tio till fem procent, det vill säga en halvering jämfört med reglerna från 2005.

    Syftet med skärpningen är att konsumenterna ska få hälsosammare produkter, skriver verket.

    Andra bloggar om: , ,

  • Var fjärde livsmedel som Livsmedelsverket granskat har otillåten och vilseledande märkning. På flera förpackningar uppgavs att varorna är fria från gmo, men trots det hittades spår av genmodifierad majs eller soja, skriver ATL. Livsmedelsverket har sänt ut ett pressmeddelande om saken.

    EU-reglerna säger att livsmedel som innehåller eller framställts av genmodifierade organismer ska märkas. Däremot är det inte tillåtet att märka livsmedel med exempelvis ”fritt från gmo” eller ”innehåller inte genmodifierade ingredienser”.

    Men vissa av företagen bryter mot reglerna. Livsmedelsverket i Uppsala har hittills i år undersökt livsmedel av majs, ris eller soja tillverkade av ett tiotal företag.

    De preliminära resultaten visar att sex av 25 kontrollerade matvaror har en otillåten märkning. Bland varorna fanns bland annat sojaprodukter och majsmjöl. I fyra av dessa fanns det dessutom spår av GMO, skriver ATL.

    Andra bloggar om: ,