Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Miljö & Hållbarhet
  • Dagligvarujätten Coop börjar sälja en komposterbar miljökasse i sina Konsum-butiker – och tänker så snart det är möjligt helt slopa plastkassarna i samtliga kedjor, berättar TT.

    ”Vi vill minska vårt beroende av fossila bränslen som olja både i material och som energikälla”, säger Mikael Robertsson, miljöchef på Coop Sverige, i ett pressmeddelande.

    Men även Ica har lanserat miljövänliga bärkassar som till stor del består av majsstärkelse. Coop kallar dem komposterbara, men det gör inte Ica, enligt GP.

    – Vi haft en dialog med Avfall Sverige (branschorganisation för avfall och återvinning) och problemet är att kassen inte fungerar i biogasanläggningarna. Därför ska den inte säljas som komposterbar, säger Kerstin Lindvall, miljöchef på Ica till GP.

    På Ica marknadsförs kassen i stället med att den innehåller förnyelsebar råvara och att den orsakar mindre koldioxidutsläpp vid förbränning.

    Vem som har de korrekta påståendena är som vanligt svårt att veta. Vore det inte bättre med bra papperskassar, av återvunnet papper?

    Andra bloggar om: , , ,

  • Bränsle På sistone har miljönyttan med produktionen av biobränsle, främst etanol, diskuterats. Nu kommer biobränslet att miljödeklareras, enligt SvD.

    För den som har köpt en miljöbil och tankar etanol är debatten om biodrivmedlens nackdelar minst sagt förvirrande, skriver tidningen.

    Senare i år ska det gå att tanka miljömärkt bränsle i bilen. Svanens regler för biodrivmedel är på väg att bli klara. Energigrödor som har odlats på marker som läcker koldioxid föreslås bli bannlysta. Även krav på att tillverkningen av etanolen ska vara energieffektiv finns med i förslaget.

    – Det har varit otydligt vilka aspekter som menas. Det diskuteras allt från energiåtgång, hur grödorna odlas, vilken mark det odlas på och om det används konstgödsel, säger Marianne Pettersson, handläggare vid Miljömärket Svanen.

    Kraven för vilken etanol (E85), biogas eller biodiesel som kan Svanenmärkas är just nu ute på remiss. Intresset från branschen är stort, bedömer Marianne Pettersson.

    För närvarande väljer Svanen mellan två olika regelverk. Ett som används av brittiska regeringen, ett som definieras av EU i förslaget till direktiv om förnybar energi, där det framgår vilka marker som inte får tas i anspråk, enligt SvD.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Reningsverken klarar inte att bryta ned sötningsmedlet sukralos. En första kartläggning visar att överraskande stora mängder, mellan fem och sex ton per år, sprids i sjöar och vattendrag. Eftersom sukralos bryts ner långsamt i naturen befarar Naturvårdsverket att fiskar och andra vattenlevande djur kan påverkas, skriver SvD.

    Åter igen ett larm. Åter igen återstår det att bevisa att det är skadligt för miljön. Notera att effekten måste undersökas, vilket Naturvårdsverkat vill göra. Men ingenting är bevisat, allra minst att det är ett hot mot miljön. Vidare undersökningar behövs.

    Jag är ytterst skeptisk till alla fabricerade tillsatser i mat. Eller fabricerad mat, som till exempel margarin.

    Jag vägrar använda sådana produkter när lagar mat. Naturliga produkter, som smör, gör dessutom maten godare. I rimliga mängder naturligtvis.

    Så kallade light-produkter behövs inte. Det går att laga en allsidig, och gofare, mat utan dem. Oavsett om de är miljöfarliga eller inte.

    Andra bloggar om: , ,

  • EU_ekologga Från och med 1 januari 2009 blir det obligatoriskt att märka ekologiska produkter med en särskild logotyp. Logotypen ska användas på samtliga färdigförpackade livsmedel med minst 95 procent certifierade ekologiska ingredienser, berättar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    När logotypen används ska även kontrollorganets kodnummer anges. Utöver EU-logotypen är det tillåtet att använda frivillig märkning enligt privat standard, t.ex. KRAV, även efter 1 januari 2009.

    Jordbruksminister Eskil Erlandsson ser fram mot den nya märkningen.
    – Det är bra att vi i framtiden kommer att ha en gemensam logga för hela EU. Min förhoppning är att den bland annat kommer att bidra till en ökad handel, som i sin tur ger upphov till mer ekologisk mat i butikerna, säger han till GP.

    Krav och liknande organisationer inom EU har dock länge försökt kämpa emot ekomärkningen.

    – Vi anser att det är olyckligt med ett obligatorium, att staten och EU ska tvinga fram användningen av en gemensam logotyp. Vi tycker att det är något som är upp till marknadens aktörer och privata intressen, säger Kravs informationschef Jessica Elgenstierna.

    Krav har dessutom starka invändningar mot att det nya märket innehåller ordet ”bio”.

    – I många länder säger bio ingenting. I de nordiska länderna heter det ju eko och i Storbritannien kallas produkterna ”organic”. Det här känns som ett hastverk. Om de nu vill tvinga igenom en ny symbol borde de ha ägnat litet mer tid åt utformningen, säger Jessica Elgenstierna till GP.

    Andra bloggar om: , , ,

  • EU kommer inom kort att föreslå riktlinjer för importen av biobränslen. Kraven ska ge garantier för att produktionen av bränslena inte har negativa effekter på natur, miljö och sociala förhållanden. Produktionen av en del biobränslen, som palmolja, har ifrågasatts av olika skäl, berättar Ekot.

    – Vi vill att det biobränsle som vi importerar till EU inte ska hota naturen, leda till skövling av regnskog eller ge högre utsläpp av växthusgaser, säger Ferran Tarradellas, som är talesman för EU-kommissionens energidirektorat.

    Nedhuggning av regnskog leder ju i sig till stora utsläpp av koldioxid och i Indonesien och Malaysia är det vanligt att regnskog huggs ner för att ge plats för oljepalmsplantager.

    Förslaget till riktlinjer kommer att presenteras den 23 januari i EU-kommissionens stora klimat- och energipaket, enligt Ekot.

    Förslaget kan bli intressant för oss konsumenter på flera sätt. Palmolja används ju även vid livsmedelsproduktion.

    Andra bloggar om: , ,

  • TandläkareAmalgam och kvicksilver kommer att totalförbjudas. Det kommer regeringen att besluta inom kort.

    – Vi har länge fasat ut amalgamet. Detta är ingen stor sak, säger ordföranden i Tandläkarförbundet, Roland Svensson till DN. Även TT har en artikel om förbudet.

    Förbudet tas på grund av miljö- och hälsoskäl och kan redan börja gälla under nästa år, uppger Svt:s Rapport. Det innebär att tandvården bara kommer att laga hål med plast och keramikfyllningar i framtiden.

    Amalgam har mekaniska egenskaper, alltså hållfasthetsegenskaper, som överträffar de nya materialen. Men av miljöskäl har man valt att förbjuda amalgamet, trots att man inte hittat några belägg för att amalgamet är skadligt, enligt DN.

    Förbudet mot amalgam beror på att det innehåller kvicksilver. Redan i slutet av 2003 gav den dåvarande regeringen Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda hur ett förbud mot den giftiga tungmetallen kvicksilver skulle kunna utformas.

    Andra bloggar om: , ,

  • recyclingloggaI Stockholm kommer det att kosta mer om du sorterar ut matavfall från övriga sopor, än om du låter bli. Det berättar DN och SvD i var sin artikel.

    Stadens räknenissar har tydligen räknat ut att det är billigare att bränna upp matavfallet än att kompostera eller göra biogas av det. Men de försöker motivera tankevurpan med miljöargument. Och merkostnaden ska sopsorterarna stå för.

    – I Stockholm har vi bedömt att miljöpåverkan blir större av att samla in matavfallet från de privata hushållen än att återskapa energin, och avgiften blir ändå ganska låg. Om vi får i gång en insamling från storhushållen kan vi dra igång den biogasproduktion som vi behöver, säger borgarrådet Mikael Söderlund (m), till SvD.

    Jag har en gammal tes som säger att alla politiker borde tvingas att göra en total, långsiktig, samhällsekonomisk analys innan ett beslut tas. Det kanske skulle funka i det här fallet, liksom i många andra.

    Andra bloggar om: , , ,

  • SilverkulorSilver säljs med hälsoargument som kosttillskott. Men människan behöver inte det som mineraltillskott och silver kan ha negativa effekter såväl för kroppen som för naturen, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Kosttillskott som innehåller kolloidalt silver (dvs finfördelat i en vätska) marknadsförs ofta som ”mineraltillskott” med påståenden om att vi lider brist på silver. Dessutom förekommer det att produkterna marknadsförs med indirekta påståenden, via till exempel länkar till tidningsartiklar, om att de har förebyggande, lindrande och botande effekter på infektioner.

    Silver anses inte vara livsnödvändigt för människor och det finns för närvarande inte något som talar för att det finns något behov av silver som mineraltillskott. Däremot finns det risk för att negativa hälsoeffekter kan uppstå – i synnerhet om man tar produkter som innehåller silverföreningar eller kolloidalt silver under längre tid.

    Det är känt att det finns personer som efter långtidstillförsel av silver har utvecklat så kallad argyria. Argyria karaktäriseras av en skiffergrå/gråblå missfärgning av framför allt hud och ögonvitor. Även inre organ kan missfärgas. Argyria anses i de flesta fall inte vara förknippat med allvarliga följdverkningar, men missfärgningen är permanent och går inte tillbaka även om man slutar med silvertillskott, enligt Livsmedelsverket.

    Silver kan användas som bakteriedödande medel. Precis som för många andra bakteriedödande medel kan bakterierna bli resistenta om det används i onödan. Det var den farhågan som framfördes när Samsungs silvertvättmaskin diskuterades.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Energipilar bilarKonsumentverket föreslår en ny märkning för att göra det lättare för konsumenter att välja energi- och miljöeffektivare fordon. Utseendet på märkningen vill verket låna från de energieffektivitetspilar som i dag används för vitvaror, berättar verket i ett pressmeddelande.

    Att köpa en ny bil ska, enligt förslaget, bli lika lätt som att köpa en ny kyl eller frys. Konsumenten ska snabbt och enkelt kunna se hur energi- och miljöeffektiv bilen är genom en märkning som lånats från vitvarumarknaden.

    Det är inför kommande EU-förhandlingar om ett nytt, effektivare märkningsdirektiv som Konsumentverket, på uppdrag av regeringen, tagit fram underlag och analyserat olika alternativ. Bland annat har verket i samarbete med Karlstads universitet låtit testa olika alternativ på konsumenter ute i bilhandeln.

    I det arbetet har verket fastnat för energieffektivitetspilarna – inte minst på grund av att de flesta konsumenter i Sverige, liksom inom EU redan är bekanta med symbolen och vet hur man ska tolka den.

    Om man vill få fler att välja de miljö- och energieffektivare bilarna bör, enligt Konsumentverket, även de ekonomiska fördelarna som det innebär att äga och köra en sådan bil presenteras i samband med märkning. I anslutning till märkningen bör i sådana fall framgå uppgifter så som fordonsskatt, försäljningsskatt och bränsleförbrukning för olika typer av drivmedel, skriver verket.

    Andra bloggar om: , , ,

  • gravplatsKremering av avlidna bör upphöra eftersom proceduren bidrar till växthuseffekten, menar den australiske forskaren Roger Short. Bättre vore att begrava de döda i papplådor under träd, skriver SvD.

    Enligt professor Short frigörs över 50 kilo koldioxid vid kremering av en genomsnittlig vuxen man, en process som tar 90 minuter i 850 graders värme. Då har man ändå inte räknat med koldioxideffekterna av bränslet eller tillverkningen och bränningen av träkistan.

    Men det finns miljövänligare sätt att hantera de avlidna, säger Short. En god tanke kunde vara att människor skänker sin kropp efter döden som näring åt skogen, exempelvis genom att låta sig begravas i en papplåda under ett träd. Medan kroppen sönderfaller kan trädet ta upp näringsämnen och omvandla koldioxiden till livgivande syre i årtionden framöver, skriver tidningen.

    I Sverige är det mycket svårt att få tillstånd att begravas på annat ställe än på en begravningsplats, så träden får nog planteras där.

    I en annan artikel berättar SvD att andelen jordbegravningar ökar i Sverige. Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges begravningsbyråers förbund, har två förklaringar till ökningen.

    En är yngre människors miljöhänsyn. Många ser en nedsänkt kista som ett miljövänligare alternativ till att låta giftiga tandplomber förångas i kremeringsugnen.

    Den andra förklaringen är att personer med invandrarbakgrund inte alltid kan tänka sig kremering.

    Andra bloggar om: , , ,