Den aktiva Konsumentföreningen Stockholm har nyligen släppt en ny rapport. Den handlar om tvivelaktiga argument i marknadsföringen av livsmedel. TT och SvD har en artikel om rapporten.
– Vi tycker att vissa saker är otydliga på marknaden och vill att konsumenter ska veta vad de köper, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm till TT.
Tydliga trender är att företagen mer och mer marknadsför sina produkter genom att tala om vad som inte finns i innehållet.
Ett exempel är knäckebröd från Dala Järna som är märkt med ”utan tillsatser av fett eller socker”.
– Traditionellt knäckebröd bakas inte med fett och socker, därför är det inget som utmärker just det här knäckebrödet, säger Louise Ungerth.
Att framhålla hälsosamma ämnen som antioxidanter och omega 3 är en annan trend. Förpackningar märks med ”innehåller antioxidanter som kan skydda dina celler”, detta trots att innehållet av antioxidanter är marginellt.
Kritik riktas också mot en kantarellsoppa med bara 0,5 procent kantarellpulver, läsk med en E-tillsats som tillverkaren kallar för kostfiber och potatissallad som påstås vara färsk, trots att den har en hållbarhet på tre veckor och innehåller konserveringsmedel.
Konsumentföreningen kommer nu be Livsmedelsverket och Konsumentverket att granska flera av fallen i rapporten, skriver TT och SvD.
Livsmedelsverket välkomnar undersökningen, skriver de i ett pressmeddelande. De påpekar också att de just kommit ut med en ny vägledning till föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel. Här klargörs till exempel att det inte är okej att använda begreppet färskpressad om en juice som är flera månader gammal.
– Konsumenterna ska inte bli lurade utan få information om livsmedel och vad de innehåller. Märkningen ska vara utformad så att konsumenterna har möjlighet att göra medvetna val när de handlar i butiken, säger Jan Sjögren, chef vid enheten för kommunstöd vid Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket skärper formuleringarna om vilseledande märkning i den nya vägledningen till märkningsföreskriften. I vägledningen behandlas bland annat säljande uttryck som ”naturlig” och ”traditionell”, ”fritt från” samt hur livsmedel presenteras med bilder och illustrationer. Den nya vägledningen vänder sig till de kontrollmyndigheter, ofta kommunerna, som kontrollerar märkningen på företagen och i butiker, enligt pressmeddelandet.
Jag tycker det är märkligt att ansvaret för den här granskningen ligger hos kommunerna. Kvaliteten blir då mycket varierande och hos många kommuner kommer dessa frågor i botten av prioritetslistan. Dessutom, till vem i kommunen ska man vända sig om man upptäcker tvivelaktigheter? De flesta skulle nog kontakta Konsumentverket. Det är ppå den nivån ansvaret borde ligga. Det är en landsomfattande fråga!
Andra bloggar om: Marknadsföring, Mat, Livsmedel, Konsumentföreningen Stockholm