Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg
  • När EU inledde processen med att ersätta den gamla glödlampan med lågenergilampor motiverades det med miljöskäl. Lägre energiförbrukning skulle ge lägre miljöbelastning.

    Men många lågenergilampor innehåller en liten mängd kvicksilver. Många sådana lampor slängs i glasåtervinningen, berättar SvD och artikeln refereras av TT i flera tidningar.

    Det är många lampor det handlar om, 200 000 stycken per år, enligt en rapport. Det medför att kvicksilvret kan hamna i naturen och är dessutom ett arbetsmiljöproblem inom återvinningen.

    Lågenergilampor ska återlämnas separat till återvinningsstationen, precis som lysrör.

    Jag kan inte låta bli att undra om EU-beslutet inte var förhastat. Tekniken med kvicksilverfria lampor var inte tillräckligt utvecklad. Vi kanske har minskat ett miljöproblem men skapat ett nytt. Alla återvinningsstationer kanske borde utrustas med en ”lampholk”.

    Uppdareing: Flewra instanser har reagerat på SvD:s artikel. Det kanske var på tiden! Problemet är inte nytt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den fisk som ligger på våra tallrikar innehåller farliga miljögifter som det inte finns några gränsvärden eller rekommendationer för, till exempel bromerade flamskyddsmedel. Dessa ämnen påverka människors hormonsystem om vi får i oss för mycket. Även mer väldokumenterade miljögifter återfanns i flera av de olika matfiskarna, som kvicksilver i storröding från Vättern och lax från Sydafrika. Det berättar Ekot som läst en ny rapport från Naturskyddsföreningen, SNF. Ekots inslag refereras av TT i flera tidningar.

    Undersökningen bygger på stickprover av 12 fiskar från nio länder. Naturskyddsföreningen har låtit analysera 115 kemiska ämnen. Resultaten har jämförts med gällande gränsvärden eller gränsvärden som har föreslagits av EU:s olika expertorgan, skriver SNF.

    Naturskyddsföreningen vill se skärpta regler för att få bort miljögifterna.

    – Vi tycker att det är orimligt att det finns en lång rad välkända miljögifter i fisk och här krävs det politiska beslut av myndigheter, nationellt i riksdagen och inom EU-politiken, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen till Ekot.

    För mig, som är fiskälskare, är det här naturligtvis oroande. Jag tänker fortsätta äta fisk, men undrar över vilken skit vi tillför haven. Som vanligt kommer den tillbaka.

    Uppdatering: SNF-rapporten innehåller felaktigheter och har dragits tillbaka.Främst gäller det en felräkning om DDT-halten i Vätternröding., uppger Vetenskapsradion.

    Andra bloggar om: ,

  • Sverige har rätt att stifta lagar som IPRED-lagen, har EU-domstolen slagit fast. Det berättar DN och TT.

    Men hur utslaget i sin helhet ska tolkas är oklart när det gäller om uppgifter om identiteten på den person som innehar en viss IP-adress ska lämnas ut.

    ”Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål” skriver EU:s generaladvokat i utslaget.

    – Ska man tolka generaladvokatens yttrande strikt så visst, EU:s direktiv hindrar inte utlämning av personuppgifter, men allmänna personuppgiftsregler skulle hindra det i det här fallet, säger Daniel Westman, forskare i rättsinformatik på Stockholms universitet, till DN.se.

    Det lär väl vara få operatörer som medger att de lagrat uppgifter för att de ska kunna lämnas ut. Det lär alltså bli fler ronder innan IPRED-lagen ska kunna tillämpas som det var tänkt.

    Som jag tidigare skrivit är lagen ett dyrbart slag i luften som bygger på okunnighet och önsketänkande.

    Ekot tolkar dock utslaget som om det är klart att svenska domstolar ska få ut uppgifterna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Mjölken som Luleås skolelever dricker har transporterats 50 mil, trots att den produceras vid mejeriet i staden. Den tar omvägen om Umeå, tur och retur blir det 50 mil. Det är NSD som kommer med nyheten, som också refereras av TT och Miljöaktuellt.

    Det är matjätten Servera som levererar till skolorna i Luleå, men har sitt lager i Umeå. Alltså måste mjölken ut på sight-seeing.

    Närproducerat, men långväga färdat. Vettlöst, eller hur. Det kan inte ens vara vettigt för Servera, som borde se över sin logistik.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • När mina pojkar var små brukade de roa sig med att hänga i handtaget till vår kyl. Så småningom gick handtaget av plast sönder, så jag försökte skaffa ett nytt från tillverkaren, Bosch, som jag själv tänkte sätta på plats. Det visade sig kosta nästan 300 kronor, så vår kyl saknar fortfarande handtag.

    Ett annat exempel är en trasig armatur till en halogenlampa i vårt badrumsskåp. När jag kontaktade tillverkaren, Svedbergs, vägrade de att sälja en ersättningsarmatur direkt till mig. I stället måste jag beställa via deras återförsäljare, som jag vet gör ett påslag på 100 procent. Jag avstod och lagade armaturen själv, på ett primitivare sätt.

    Båda är exempel på att det är oerhört dyrt att reparera saker som går sönder. Men det kan också vara omöjligt då reservdelar inte går att få tag på. Sen finns det en annan faktor. Många prylar har blivit så billiga att det inte lönar sig att reparera dem. Jag hörde någon uttrycka det som att prylarna produceras i låglöneländer, men behöver repareras i höglöneländer.

    Mitt inlägg inspireras av ett par inslag i SR. Både Ekot och P1 Morgon tar upp fenomenet att många ganska nya prylar hamnar på soptippen.

    SR pekar på alla de förhållanden som jag själv har upplevt men också att många konsumenter har inställningen att när något går sönder så köper man nytt.

    För mig känns det onödigt att köpa nytt när en gammal pryl kunde repareras. Undantaget är när det kan löna sig att köpa nytt med tanke på till exempel energiförbrukning. Reparera, sälj eller byt i stället.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Skivbolagen har varit dåliga på att anpassa sig till en förändrad verklighet. I stället för att söka nya sätt att paketera och sälja musik har de ägnat stor kraft åt att försöka komma åt fildelningen. Exempelvis har de lobbat igenom den märkliga IPRED-lagen.

    Trots detta ökar musikförsäljningen. Det beror bland annat på att andra entreprenörer hittat på andra sätt att paketera musik, som till exempel iTunes, Spotify och Rdio.

    I SvD kan vi läsa om de misstag som branschen gjort. De ville fortsätta att sälja album som förut, bara med annan teknik. Existerande marknader och affärsmodeller skulle skyddas till vilket pris som helst, skriver SvD.

    Ett av misstagen var nog att jaga fildelarna. Samtidigt som musikförsäljningen ökar et har aldrig har det varit så många som fildelar i Sverige som nu, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” från nätstiftelsen .SE. Vad gäller köp av musik visar alltså statistiken att de som helst betalar för musik på nätet också är de som fildelar mest, berättar Sveriges Radio.

    Musikbranschen borde alltså tänka om. Gå i gamla banor lönar sig inte!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har länge funderat på hur exporten av el påverkar vårt elpris. Vi exporterar el till flera andra länder och elpriset är generellt högre på kontinenten. Mina tankar är då att de övriga länderna är beredda att betala ett högre pris vilket borde innebära att priset här hemma drivs upp.

    Mot bakgrund av det kraftigt högre elpriset i södra Sverige väcks nu en debatt kring elexporten, berättar Ekot.

    – När norska och svenska elföretag exporterar el till Polen, Tyskland och Danmark höjs priserna för konsumenter med tusentals kronor, för företag med miljonbelopp. Det är ett felaktigt system, säger den riksdagsledamoten Hans Hoff (S) till Ekot.

    Eftersom elledningarna från Norrland ner mot elområde fyra inte är tillräckligt stora så uppstår flaskhalsar innan strömmen når Skåne, Blekinge och delar av Halland och Kalmar län. Då drivs priset i området upp, enligt Ekot.

    Energiminister Anna-Karin Hatt är inte beredd att göra något åt uppdelningen i elområden eftersom det är ett krav från EU, enligt henne, och gränsen till Danmark måste vara öppen. Hennes recept är att bygga ut överföringskapaciteten inom landet och att satsa på förnyelsebar produktion.

    Om jag inte missminner mig har Regeringen drivit på för en kabel till Baltikum. Det lär väl öka exporten ytterligare.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Bostadspriserna föll under oktober, visar statistik från Mäklarsamfundet. Enligt deras bedömning är det den finansiella oron som ligger bakom fallet, enligt en TT-artikel i flera tidningar.

    Snittpriset på en villa har under de senaste tre månaderna sjunkit med tre procent. Priset på bostadsrätter har under samma period stigit med en procent. Men i oktober har bostadsrätterna i storstadsregionerna fallit med mellan 1 och 6 procent, skriver TT.

    Jag tror inte att vi sett slutet på den utvecklingen. Den bedömningen grundar jag på den utveckling jag såg under kriserna i början av 1990- respektive 2000-talen.

    Andra bloggar om: ,

  • Allmänt 15.11.2011 1 Kommentar

    Nu har Handelns utredningsinstitut (HUI) kommit med sin årliga förutsägelse om årets julklapp. I år blir det en färdig matkasse, enligt en TT-artikel i flera tidningar.

    Det är 24:e året i rad som årets julklapp utses och den ska uppfylla minst ett av tre kriterier som HUI har satt upp. Matkassen uppfyller alla tre:

    – Det är en nyhet, den säljer bra och den speglar den tid vi lever i. Matkassen gör att vi kommer bort från falukorvsträsket, säger Emma Hernell, analytiker på HUI Research till TT.

    Det är väl tveksamt om det kommer att ligga speciellt många matkassar under julgranarna. I artikeln kan du se vad som varit årets julklapp alla gångna år.

    Andra bloggar om:

  • Elmarknad 15.11.2011 1 Kommentar

    Från den första november gäller det nya systemet med fyra elprisområden. Prisskillnaderna i de olika områdena är tänkta att ge signaler om var det behövs investeringar och stimulera till byggandet av nya kraftverk i områden där det är underskott på el. Prisdifferensen mellan norr och söder är helt enkelt en flaskhalsavgift som läggs på elpriset, och som tillfaller statliga Svenska Kraftnät.

    Tidigare har det talats om ett påslag på mellan tre och fem öre per kilowattimme, plus skatter. Men i praktiken har variationen blivit ännu större, avslöjar Ekot

    Just nu att ligger det rörliga elpriset omkring 30 öre högre per kilowattimme i södra Götaland, jämfört med i Norrland. Anledningen är att produktionen av vindkraft i Danmark varit dålig, på grund av dåliga vindar.

    Det var väl inte så det var tänkt, eller?

    Andra bloggar om: , ,