Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Sökresultat » hälsopåståenden
  • Det finns en enorm övertro på att olika piller kan göra oss friskare, vackrare och intelligentare. Proteinpulver, vitaminpiller, fettförbrännare, fiskolja och andra kosttillskott är big business. Förra året köpte svenskarna kosttillskott för 2,4 miljarder kronor.

    Men många påståenden om kosttillskottens effekter saknar grund, visar Efsas granskning av olika hälsopåståenden. Andra kosttillskott kan till och med göra oss sjuka.

    För de allra flesta är kosttillskott helt onödiga. Om vi äter allsidigt får vi i oss tillräckliga mängder av det vi behöver. Dessutom är det godare att få i sig de nödvändiga ämnena i form av mat, jämfört med piller.

    Det finns dock undantag. Gravida kvinnor bör äta folsyra, vilket minskar risken för ryggmärgsbråck hos barnet. Små barn och andra som inte får tillräckligt med sol bör få ett tillskott av D-vitamin, som normalt sett bildas då huden utsätts för solljus. Annars kan du, om du är frisk och äter normal och allsidig föda, skippa kosttilskotten.

    Detta inlägg har inspirerats av en TT-artikel.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Det var min vän Loise som först uppmärksammade mig på ”den dummaste produkten någonsin”, och jag har sparat länken för att skriva om den. Men nu har TT och flera tidningar uppmärksammat det, så nu får det vara dags.

    Det handlar om Vigo, en ny sorts tuggummin säger sig hjälpa konsumenten på traven till ökad skönhet, skarpt intellekt och atletiska framgångar. Tuggummit som räknas som kosttillskott, säljs bland annat säljs på apotek. Det innehåller bland annat vitaminer, betakaroten och selen

    SvD har talat med företaget bakom produkten som säger att deras hälsopåståenden är granskade av granskats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA.

    – Vi säger inte att man blir snyggare utan att man bibehåller en sund hud, säger Lisa Westerdahl, produktchef på Antula Healthcare som tillverkar produkten, till Svenska Dagbladet.

    Konsumentverket har enligt SvD nu börjat titta närmare på marknadsföringen av tuggummit.

    – Vi har börjat granska detta i dag sedan vi fått in en del input om vissa påståenden som folk tycker är för långtgående för ett tuggummi, säger Henrik Örnstedt, handläggare på Konsumentverket, till tidningen.

    Även Livsmedelsverket är tveksam till att tuggummit kan ha de effekter som påstås.

    I vilket fall som helst är det ett dyrt och onödigt sätt att få i sig de ämnen som man kan få genom en allsidig kost. Produkten är onödig, precis som vitaminvatten på flaska.

    Andra bloggar om: , ,

  • Vi omges dagligen av olika påståenden om de hälsobringande eller prestationshöjande effekterna av olika ämnen i mat eller hälsokost. Men få påståenden visar sig hålla för en granskning. Det visar den fortsatta granskningen som görs av EU-organet för livsmedelssäkerhet, Efsa, berättar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Jag har tidigare berättat om delresultat från granskningen, som ska vara klar i år. Den här gången har ytterligare 442 påståenden granskats, och få får godkänt.

    Här är de som fått godkänt:

    • Antioxidanter i olivolja skyddar kroppens celler mot oxidativ stress.

    • Koffein vid en mängd av 3-4 mg koffein per kg kroppsvikt ger ökad vakenhet och prestation. Det motsvarar cirka två koppar kaffe. Studierna gäller bara för vuxna.

    • Byte av mättade fettsyror mot omättade fettsyror kan normalisera kolesterolvärden. Det gäller för livsmedel med hög halt omättade fettsyror som olivolja, majsolja, jordnötsolja, rapsolja och valnötter.

    Granskningen är bra eftersom skogen av ogräs bland påståendena rensas bort. Det är nog bara kosmetikabranschen som kan tävla med livsmedelsbranschen när det gäller odokumenterade påståenden.

    Uppdatering: De flesta hälsopåståenden kring kostfibrer kan komma att förbjudas, påstår SvD och kopplar detta till ny forskning kring tillsatta fibrer som visar att de saknar hälsoeffekt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • De flesta av de kosttillskott som säljs på Internet är felmärkta, och 30 av 43 granskade produkter innehåller substanser som kan vara hälsofarliga. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket gjort i samarbete med Läkemedelsverket. Svt Rapport har ett inslag om undersökningen. TT:s referat verkar dock inte ha fått något större genomslag.

    De kosttillskott som säljs på nätet har framför allt två målgrupper – bantare och de som tränar. Marknaden är stor.

    Redan tidigare har det kommit en rad varningar för farliga kosttillskott, och det är svårt att veta var gränsen mellan läkemedel och kosttillskott går.

    Några resultat från den nya undersökningen:

    • Bara 2 av 43 förpackningstexter uppfyllde de granskade märkningskraven
    • I 30 av de 43 granskade produkterna ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser
    • Substanser som kan ge biverkningar påvisades i 28 produkter
    • 19 av de 43 granskade produkterna saknade svensk märkning
    • Hälsopåståenden förekom på 18 av de 24 produktförpackningarna med svensk märkning. Många av påståendena saknar vetenskaplig grund
    • 8 av produkterna skulle vid en prövning kunna klassificeras som läkemedel.

    Du kanske ska tänka dig för innan du köper kosttillskott på nätet, många kan rent av vara hälsofarliga Det här är en marknad som borde saneras!

    Uppdatering: Även Läkemedelsverket har kommit med ett pressmeddelande om undersökningen.

    Andra bloggar om:

  • De hälssopåståenden som följer viss mat saknar ofta grund, läser jag i ATL som citerar en TT-notis. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, har granskat påståenden för en rad produkter.

    Oftast rör det sig om ingredienser som vitaminer, mineraler, fett, fibrer, kolhydrater, bakterier och olika substanser från växtvärlden. Alla dessa beskrivs på olika sätt av tillverkarna och producenterna som bra för hälsan, kroppen, minnet, eller det allmänna välbefinnandet. De påstås stärka immunförsvaret och motverka allergier.

    Efsa lät en oberoende panel av experter på dietik, näringslära och allergier, granska uppgifterna. I en tredjedel av fallen kunde man konstatera att det fanns tillräckliga vetenskapliga bevis för det som påstods, skriver ATL.

    Andra bloggar om: , ,

  • Påståenden om att olika matvaror innehåller omega-3 och att detta skulle vara bra för hälsan har blivit vanliga i butikerna. Samma sak gäller för påståenden om antioxidanter, läser jag i SvD.

    I en serie artiklar har SvD visat att man måste äta 311 av Wasas knäckebröd för att det ska motsvara mängden fiskolja i en liten sillbit på 25 gram. Även i många andra fall krävdes en orimligt stor konsumtion för att man ska komma i närheten av de doser av fiskolja som gett positiva effekter i vetenskapliga studier.

    Nu har Livsmedelsverket gjort en egen tolkning av EU:s regler om närings- och hälsopåståenden och i dagarna informeras kommunernas hälsoskyddsinspektörer om vad som gäller. Den som inte följer reglerna riskerar ytterst åtal för vilseledande marknadsföring.

    Innebörden är att bara två omega-3-påståenden tillåts:

    • ”Innehåller omega-3-fettsyror”. Uttrycket ”källa till” kan också passera men inte ”rik på”. Kravet är minst 0,33 gram omega-3 per 100 gram och tydligt angivet om det är från fisk eller från växtriket.

    • ”Ökat innehåll av omega-3-fettsyror”. Om halten av en specifik fettsyra är 30 procent högre än i jämförbara produkter.

    När det gäller antioxidanter tillåts endast påståendet att varan innehåller en angiven antioxidant ”som bidrar till att skydda kroppens celler”. Som antioxidanter räknas vitaminerna A, C , E samt spårämnet selen. Däremot får man inte alls nämna innehållet av astaxantin, lutein och lykopen och andra polyfenoler och flavonoider, enligt tidningen.

    Det är bra att Livsmedelsverket städar upp. Att omega-3 och antioxidanter har fått en positiv klang ska naturligtvis inte kunna utnyttjas på ett oseriöst sätt. Knäckebröd och pasta är inte ett bra sätt att få i oss de fettsyror vi mår bra av. Ät fisk i stället, det är gott!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Omega-3 är poppis, och har en odiskutabelt positiv effekt för hälsan. Jag har bloggat en hel del om de nyttiga fettsyrorna, men också om bluffar.

    Omega-3 uppfattas positivt och många fabrikanter har insett potentialen i påståenden om omega-3-innehåll. Reklamen för en lång rad omega-3-produkter överdriver effekten på hälsan och strider mot EU:s regler, visar SvD:s granskning. Livsmedelsverket diskuterar nu att införa hårda riktlinjer till landets kommuner för att stävja fusket.

    I våras avslöjade SvD att många av de omega-3-produkter som säljs i matbutikerna lovar mer än de kan leverera. Ett skäl var att de bara innehåller den vegetabiliska formen av omega-3: alfa-linolensyra, ALA.

    Problemet är att ALA, som finns i raps och linfröolja, inte alls eller bara lite omvandlas i människokroppen till de fettsyror som finns i fisk.

    Artikelserien fick Livsmedelsverket att rikta skarp kritik mot företagen. Nu visar SvD:s fortsatta granskning att en lång rad företag helt struntat i Livsmedelsverkets uppmaning att tänka om. Ofta strider marknadsföringen mot den EU-förordning som sedan drygt ett år gäller för närings- och hälsopåståenden.

    SvD ger några exempel:

    • Enligt EU:s regler ska näringsämnet finnas i en form som kroppen kan tillgodogöra sig. Men vegetabilisk omega-3 ombildas knappast alls till fiskfettet DHA hos män. Hos fertila kvinnor kan omvandlingen vara lite större men varierar starkt.

    • Reklam där omega-3 kopplas till en påstådd eller antydd effekt på hälsan måste godkännas av EU, efter ansökan. Något sådant godkännande finns inte.

    • Näringsämnet ska ingå i produkten i betydande mängd. Många varor uppfyller inte kravet.

    • En rimlig konsumtion av varan ska ge en betydande mängd omega-3. Oftast krävs en helt orimlig konsumtion.

    • Den som äter en mångsidig och varierad kost måste ändå löpa risk att få i sig för lite av näringsämnet. När det gäller omega-3 räcker det med en balanserad kost där fisk ingår.

    När fabrikanterna reklam skriker – innehåller omega-3 – gäller det alltså att vara skeptisk. Överdrivna påståenden måste stävjas. Vi ser fram emot en granskning från Livsmedelsverket.

    Men faktum kvarstår: Det bästa, och godaste sättet att få i sig omega-3 är att äta fet fisk då och då. I går åt jag stekt strömming – faktiskt det bästa jag vet!

    Andra bloggar om: ,

  • nyckelhålsmärke Ett förslag till ändringar av kriterierna för nyckelhålsmärkning går nu ut på remiss. Förslagen kommer även inom kort att remissbehandlas i Danmark och Norge.

    Livsmedelsverket har sett över nyckelhålsmärkningen bland annat för att anpassa reglerna till EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel. Samtidigt föreslår Danmark och Norge att nyckelhålsmärkning införs i de båda länderna, enligt Livsmedelsverket.

    Exempel på föreslagna ändringar är:

    • krav på fullkorn för spannmålsgrupperna, till exempel bröd
    • skärpta krav på flera punkter för färdigmat
    • två nya livsmedelsgrupper: oljor och flytande margarin samt smörgåsar, baguetter med mera
    • utvecklade villkor för fiskprodukter
    • skärpta krav för salt i flera grupper.

    Livsmedelsverket införde nyckelhålsmärkningen 1989 för att konsumenterna lättare skulle kunna välja magra och fiberrika livsmedel inom vissa livsmedelsgrupper. År 2005 infördes villkor för salt, sockerarter och fettkvalitet. Samtidigt tillkom flera nya livsmedelsgrupper, bland annat kött, fisk och skaldjur, frukt, bär, grönsaker och potatis.

    Andra bloggar om: , ,

  • En tablett säljs med påståendet att den minskar risken för sjukdom. En annan sägs förebygga samma sjukdom. En är ett kosttillskott, den andra ett läkemedel. Men vad är vad? En ny EU-förordning kan göra det svårare att skilja mellan vad som är läkemedel och vad som är kosttillskott (som räknas som livsmedel). Det läser jag i ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.

    Kosttillskott kan likna läkemedel till både utseende (till exempel tabletter), innehåll och med vilka påståenden de säljs. Inom det europeiska livsmedelsområdet vill man reglera vad som står på livsmedelsförpackningarna inklusive kosttillskott så att marknadsföringen blir mer seriös. Därför finns nu en ny EU-förordning om närings- och hälsopåståenden för livsmedel. Tanken är att det inom några års tid ska finnas EU-gemensamma listor över vilka påståenden som livsmedelsförsäljare får göra för sina produkter. Listorna över tillåtna påståenden ska fastställas av EU-kommissionen och European Food Safety Authority (EFSA).

    I EU-förordningen beskrivs bland annat påståenden om minskad sjukdomsrisk. Samtidigt säger Läkemedelslagen att läkemedel är produkter som säljs med påståenden om att de förebygger eller behandlar sjukdom. Det är svårt att avgöra vad som är skillnaden mellan ”minskad sjukdomsrisk” och att ”förebygga sjukdom”. Förordningen kan med andra ord göra det svårare att skilja mellan vad som är läkemedel och vad som är kosttillskott (livsmedel).

    Upplagt för strul alltså. Jag undrar hur listorna över tillåtna påståenden kommer att se ut när lobbyisterna gjort sitt! Med luddiga formuleringar kommer det dessutom att vara upplagt för strid om vilken lagstiftning som ska gälla.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det damp ner ett pressmeddelande från Livsmedelsverket i brevlådan. Som av en ren händelse berör det den granskning som SvD publicerat samma dag.

    Livsmedelsverket är starkt kritiskt till de företag som på felaktiga grunder hävdar att deras omega-3-produkter skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Vid intag av små mängder omega-3-fettsyror är det enbart de fettsyror som finns i fisk som ger en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, skriver verket i sitt pressmeddelande.

    – Genom att påstå att små mängder omega-3-fett från raps och linfrön minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar vilseleder företagen konsumenterna. De företag som ger ogrundade löften bör tänka om, säger Wulf Becker, chefsnutritionist på Livsmedelsverket.

    I forskningen finns ett tydligt samband mellan små mängder av de omega-3-fettsyror som finns i fisk, främst EPA och DHA, och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Små mängder av den omega-3-fettsyran, som finns i till exempel raps och linfrön, ALA, ger inga sådana effekter.

    Enligt den nya EU-förordningen om närings- och hälsopåståenden ska företag som vill använda påståenden om minskad sjukdomsrisk göra en ansökan till Livsmedelsverket. Sedan skickar Livsmedelsverket den vidare till EU för behandling och beslut, enligt pressmeddelandet.

    Det är helt klart att verket läser tidningar. Det enda märkliga är att de inte reagerat tidigare. Reklamen för åtminstone en av de produkter som SvD tar upp i sin granskning, Wasa Sport Plus, har varit omfattande.

    Livsmedelsverket, Omega-3