ICA återkallar ekologisk fruktmüsli av sitt eget varumärke. Detta då det finns risk för att det kan finnas glasbitar i paketen.
Orsaken är okänd, utredning pågår. Återkallandet gäller alla paket, oavsett bäst-före-datum.
ICA uppmanar kunder som redan köpt paket återlämna dem till butiken och få pengarna tillbaka.
Andra bloggar om: ICA, Ekologisk müsli, Fruktmüsli, Återkallande
Tre till fyra koppar grönt te om dagen minskar risken för diabetes. Grönt te tycks dessutom kunna hejda diabetes som redan brutit ut, visar ny svensk forskning, enligt en artikel i DN.
Det är en svensk- schweiziska forskargrupp som kommit fram till den slutsatsen. Det är en antioxidant i teet, EGCG, som antas stå bakom effekten. Den tros öka känsligheten för insulin i vävnaderna.
Grönt te anses som hälsosamt i många asiatiska länder. De kanske har rätt.
Många solkrämer och kosmetikaprodukter som säljs i Sverige innehåller nanopartiklar som misstänks vara cancerframkallande. Nu kräver EU:s expertkommitté att tillstånden omprövas. Inom kort föreslår kemikalieinspektionen nya strängare regler för nanomaterial, enligt en artikel i SvD.
Jag har tidigare bloggat om att den brittiska regeringens expertgrupp framfört liknande farhågor.
Nanopartiklar är extremt små partiklar av olika material. De kan användas i många tillämpningar, de mest kända är nog smutsavvisande fönster och tyger. Men de används också i till exempel solskyddsmedel. Men hälsoriskerna är ganska litet undersökta. Det har exempelvis framförts farhågor om att de skulle kunna tränga igenom blod-hjärnbarriären, som normalt skyddar hjärnan. Att de skulle kunna framkalla cancer är än så länge bara spekulationer. Forskning behövs!
Uppdatering: Nu kommer Läkemedelsverket med ett pressmeddelande som handlar om ett av de utpekade medlen, titandioxid. Det ingår i en del solskyddsmedel, men också i läkemedel.
Verkets preliminära bedömning är att det inte föreligger ökad risk för cancer vid intag av titandioxid via munnen eller via huden.
Andra bloggar om: Nanopartiklar, Nanoteknik, Kosmetika, Solskydd, Forskning
Det är egentligen ingen nyhet alls, att högt intag av D-vitamin minskar risken för svåra sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom. Dessutom förebygger vitaminet benskörhet. Anledningen till att media åter rapporterar om detta gamla rön är en nyligen publicerad WHO-studie.
Det är en så kallad meta-studie där data från 18 andra studier sammanställts och vägts mot varandra. Även denna studie visar entydigt att extra D-vitamin är bra.
D-vitamin bildas naturligt i kroppen när solljus träffar huden. Men i Sverige, med sin mörka årsttid, berikas mjölk och margarin med vitaminet. Det enklaste sättet att få i sig extra D-vitamin är att äta fet fisk som lax, makrill, sill och strömming. Du kan också äta lever.
Åter igen – ät mer fisk. Att det dessutom är gott med fisk är ingen nackdel.
Andra bloggar om: D-vitamin, Forskning, Fisk, Lax, Makrill, Sill, Strömming
När vissa snillen spekulerar kör de ibland i diket. Snillet i det här fallet är journalist på SvD och har skrivit en artikel som rubricerats ” GI-mat hade hämmat vår utveckling”.
Rubriken har journalisten inte satt men inledningen till artikeln lyder: ”Hade våra förfäder gått på GI-diet hade människan inte varit så utvecklad som vi nu är. Det anser amerikanska forskare, och visar att mat rik på kolhydrater var viktig för människans utveckling”.
Var han fått det där med GI-diet ifrån är höljt i dunkel. SvD-artikeln verkar bygga på en artikel på BBC:s webbplats. Den nämner inga moderna dieter med ett enda ord.
Det handlar om forskning som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics. Artikeln handlar om utvecklingen av den gen, Amy1, som styr vår förmåga att bryta ner stärkelse. Genen styr bildningen det enzym, amylas, som finns i saliven.
Forskarna fann att genen hade utvecklats i den tidiga människan. De spekulerar i att utvecklingen hängde samman med övergång till en mer stärkelserik diet. De tidiga människorna kanske kompletterade sin kost med till exempel rötter, vilket kunde vara en utvecklingsfördel. De fann vidare att människor som levde i en omgivning där konsumtion av stärkelserika produkter också hade fler exemplar av Amy1-genen i sitt genom. Undersökningen pekar snarast på naturens otroliga förmåga att anpassa oss, och allt levande, till omgivningen. Här dyker farbror Darwin upp igen.
Det enda detta har att göra med GI-dieten är att stärkelse är en form av kolhydrat. Men GI-dieten undviker i första hand snabba kolhydrater som socker. Atkins-dieten är ännu mer konservativ när det gäller kolhydrater i allmänhet. Det kanske är det exemplet man skulle använt i stället, när SvD-snillen spekulerar!
Andra bloggar om: Diet, GI-diet, Atkins, Stärkelse, Kolhydrater, Forskning
Vanliga färgtillsatser och konserveringsmedel i exempelvis godis och läsk kan göra barn hyperaktiva. En godispåse per dag ökar risken för att barn ska utveckla hyperaktivt beteende, visar en ny brittisk studie enligt en artikel i DN.
Resultaten ska publiceras i den medicinska tidskriften the Lancet. Forskarna kan dock inte säga om effekterna beror på färgtillsatserna eller på natriumbensoat – ett mycket vanligt konserveringsmedel som finns i en rad livsmedel.
– Färgämnena finns i begränsad omfattning i Sverige, främst i importerade varor. Det handlar mest om godis och kanske läsk, säger Evelyn Jansson Elfberg, avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket till DN.
Azo-färgämnena var tidigare förbjudna i Sverige, då på grund av risken för allergi. Vid EU-inträdet var Sverige tvunget att ta bort förbudet. Som jag berättat tidigare har brittiska livsmedelskedjor beslutat rensa bort produkter med azo-färgämnen ur sina hyllor.
SvD har en TT-artikel om undersökningen. Även Ekot har ett inslag och BBC uppmärksammar undersökningen i en längre artikel.
Uppdatering: Nu har SvD totat ihop en egen artikel om undersökningen. De har också en artikel om krav från Mp om att förbjuda azo-färgämnen.
Andra bloggar om: Barn, Livsmedelstillsatser, ADHD, Hyperaktivitet, Azo-färgämnen, Natriumbensoat, Hälsa
I förra veckan var det Coop, nu är det ICA. Köttfärs med misstänkt kryddning av salmonellabakterier.
Upptäckten gäller nötfärs med tio procents fetthalt i förpackningar på 800 och 1 600 gram. Sista förbrukningsdag för produkterna är den 7 och den 8 september. 7,2 ton färs måste nu återkallas från butikerna.
Du kanske har en förpackning i kylen eller frysen?
Det här är en effekt av oskicket att mala köttfärs centralt. Den är dessutom, av hållbarhetsskäl, så grovmalen att den inte går att göra köttbullar eller pannbiff av. Usch!
I skrivandets stund är det bara DN som berättar om nyheten.
Uppdatering: Nu rapporterar SvD: Fem personer har hittills smittats av den salmonellatyp som upptäckts i Coops färs, som tros komma från svenska gårdar.
Andra bloggar om: ICA, Köttfärs, Nötfärs, Återkallande, Salmonella
Salmonella har upptäckts i ett parti köttfärs som sålts i Coops butiker i södra Sverige. Sista förbrukningsdatum (15 och 16 augusti) har redan passerats, men företaget går ändå ut med en varning till personer som kan ha sparat köttfärs i frysen, enligt ett pressmeddelande från Livsmedelsverketr.
Läs även Coop:s pressmeddelande.
Andra bloggar om: Coop, Köttfärs, Salmonella
Att fisk är nyttigt är känt sedan länge. Samtidigt kan en del fiskar innehålla skadliga miljöföroreningar. Trots det överstiger nyttan med fisk i de flesta fall riskerna. Det är slutsatsen av en rapport, Fiskkonsumtion – risk och nytta, som publicerats av Livsmedelsverket.
– Om fler åt fisk skulle dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minska, säger Wulf Becker, nutritionist, professor och en av författarna till rapporten. För personer som aldrig äter fisk kan risken att dö i hjärtinfarkt minska med så mycket som en fjärdedel, om de börjar äta fisk, säger han.
I rapporten har man gått igenom det vetenskapliga underlag som finns, bland annat två nya riskvärderingar kring miljöföroreningarna dioxin, PCB och kvicksilver. Riskerna har vägts mot de näringsmässiga fördelarna med fisk. Fisk är till exempel rik på D-vitamin, jod och selen och fet fisk, som lax och sill, innehåller mycket omega-3-fettsyror.
– Ett problem med de nuvarande råden är att riskerna med fisk ofta betonas mer än nyttan, vilket kan skrämma till exempel gravida från att äta fisk. Eftersom foster bland annat behöver de omega-3-fettsyror som finns i fisk skulle de blivande mammorna snarare behöva äta mer fisk, säger Wulf Becker.
Jag har tidigare bloggat om nyttan med fisk, till exempel här och här. Även SvD har en artikel med anledning av rapporten.
Andra bloggar om: Fisk, Risk, Nytta, Hjärt- och kärlsjukdom, Graviditet, Omega-3, Fettsyror, Livsmedelsverket
