Nu när de svenska äpplena börjar finnas i handeln kan det löna sig att jämföra priser. När Sydsvenskan kollade priser skiljde tio kronor kilot på svenska sorter mellan billigaste och dyraste kedjan.
Men det finns billiga alternativ till livsmedelshandeln. DN tipsar om en Facebookgrupp, Fruktförmedlingen, där trädgårdsägare med ett överflöd av frukt kan annonsera ut den länsvis. Jag har inte kollat, men de flesta lär skänka bort frukten.
Andra bloggar om: Äpplen, Frukt, Fruktskörd
Under de senaste åren har matpriserna ökat med hänvisning till höga spannmålspriser, framför allt för vete. Men nu kan priserna pressas nedåt, det är inte bara i Sverige man väntar sig en god spannmålsskörd. Världens vetelager förväntas bli de näst högsta på tio år. Detta enligt en prognos från USA:s jordbruksdepartement, berättar ATL.
När spannmålspriserna rusade i höjden, för vete ökade de med 40 procent, såg vi snart ökade matpriser som motiverades med höjda spannmålspriser. Kommer vi nu att få se sänkta matpriser?
Knappast. Jag såg nyligen en utredning från SLU där förändringar i brödpriset bara till en ytterst liten del kunde förklaras av ändrade råvarupriser. Min slutsats var att när prisökningarna i butik motiveras av höjda spannmålspriser är det bara mumbo-jumbo. Dessutom är företag väldigt snabba med att höja priser men väldigt långsamma med att sänka dem.
Å andra sidan pågår ett priskrig i livsmedelshandeln. Det kanske kan ge effekt.
Jordbruksverket har analyserat matprisernas utveckling under de senaste åren. Matpriserna steg med knappt tre procent mellan 2008 och 2009. TT berättar om analysen i en artikel och en notis som publiceras i många tidningar.
Prisutvecklingen för konsumentprodukter i genomsnitt gick istället tillbaka något, minus 0,3 procent, mycket till följd av minskade boendepriser på minus 4,6 procent. I genomsnitt lägger ett hushåll omkring tolv procent av sin inkomst på inköp av mat.
Enligt verket förklaras matpriserna av faktorer som till exempel det ekonomiska läget, situationen på råvarumarknaderna, konkurrensen i livsmedelskedjan och konsumenternas efterfrågan. Men verket framhåller en svag kronkurs som en viktig faktor för prishöjningarna.
Andra bloggar om: Matpriser
När bönderna får bättre betalt för sin mjölk stiger priserna i butik, men när bonden får sämre betalt sänks inte priserna, visar en rapport som Jordbruksverket gjort. Ekot Har tagit upp frågan på nytt.
Nu ska regeringen utreda var pengarna inom livsmedelskedjan tar vägen.
– Vi måste ge i uppdrag till olika myndigheter att ta reda på var pengarna tar vägen. Om man hittar någonting ska man ge förslag på åtgärder, så att det blir en bättre prisbild för bönder och för oss konsumenter, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson till Ekot.
Svensk dagligvaruhandel skyller detta på landets mejerier. Företaget Arla, som är landets största mejeriföretrag, säger att en förklaring till att konsumentpriset inte följer det pris bonden får beror på världsmarknadspriserna på mjölk eftersom 80 procent säljs utomlands, enligt Ekot.
Vi har länge förgäves väntat på att matpriserna ska sjunka eftersom priserna på till exempel mjölk och spannmål gått ned. Enligt en tidigare utredning hamnar pengarna i fickorna på de led som är mellan bonde och konsument. Jordbruksministern har redan tidigare deklarerat att priserna är för höga, så frågan är varför jordbruksministern väntat så länge.
Andra bloggar om: Eskil Erlandsson, Jordbruksministern, Livsmedelshandel, Matpriser
Om jag kan, brukar jag lyssna på Ekots lördagsintervju. Den här gången var det Jordbruks- och Fiskeminister Eskil Erlandsson som intervjuades (webbradio). Intervjun inriktades mycket på fiskeripolitiken, framför allt EU:s, och där fick vi dåliga svar från den ansvarige ministern.
Men vad som verkligen fick mig att höja på ögonbrynen var när de svenska matpriserna kom upp. De är för höga, hävdade han, vilket också Ekot gjorde en nyhet av.
Det som fått Eskil Erlandsson att reagera är att priserna stiger trots att bönderna får sämre betalt.
– Det måste vara något fel i systemet när livsmedelspriserna fortsätter att stiga, eller i varje fall står stilla och priset som bonden får för sin produktion i många fall har halverats det sista året. Någonstans där pengarna vägen och jag vill ta reda på var de tar vägen. Jag tycker att vi måste se förändringar i alla led när det sker prisförändringar, sa han i intervjun.
Jordbruksministern har nu, tillsammans med regeringarna i Sveriges europeiska grannländer, begärt en undersökning av var i livsmedelskedjan pengarna stannar. Själv misstänker Eskil Erlandsson att en del blir kvar hos butiksägarna, skriver Ekot.
– Jag tror att en del av pengarna tar vägen dit. Vi såg och noterade häromveckan att till exempel Ica har tjänat väldigt mycket pengar under sista året. Det är ett bevis för att någon tagit pengarna som är emellan, säger han.
Enligt en tidigare undersökning hamnar en stor del av förtjänsten i mellanleden. Men med tanke på hur bra livsmedelshandeln går, vore det intressant att få Jordbruksministerns teori bekräftad. Då kan vi, och regeringen, sätta press på livsmedelshandeln.
Andra bloggar om: Eskil Erlandsson, Jordbruksministern, Livsmedelshandel, Matpriser
Lågkonjunkturen innebär att detaljhandelns omsättningsökning bara når strax över nollstrecket, visar en rapport från Svensk Handel. Det läser jag i DN.
Fyra av tio handlare tror på högre försäljning. Mest negativ är elektronikhandeln. Också möbelhandeln och guld- och optik är dystra.
-Det handlar om sällanköpsvaror som människor drar in på i dåliga tider. Dessutom är sommaren traditionellt inte någon stark period för de här branscherna, säger Margareta Ternell, pressekreterare på Svensk Handel, till DN.se.
Men det är uppåt för mat och dryck, rapporterar DN. I april ökade försäljningen av dagligvaror, alltså livsmedel och drycker, med 12.8 procent. Inte sedan mätningarna startade för 19 år sedan har försäljningen ökat så mycket. Systembolaget stod för en stor del av ökningen, och vackert väder och färre krogbesök kan vara orsaker.
Mätt i löpande priser ökade dagligvaruhandelns omsättning med hela 12,8 procent i april. Det är den högsta siffran sedan mätningarna började 1990.
Till stor del beror detta på att påsken i år inföll i april och året innan i mars. Men även rensat för påskeffekten, och för prishöjningar, så var tillväxten inom dagligvaror mycket stark: 5,2 procent jämfört med april 2008.
Systembolaget ökade sin aprilförsäljning med 23 procent jämfört med mars. Justerat för prisändringar och kalendereffekter var ökningen 14,5 procent. Enligt HUI beror det delvis på att den svaga kronkursen inte gör det lika lönsamt att åka till Tyskland och handla, skriver DN.
Andra bloggar om: Handel, Detaljhandel, Försäljning
De skenande matpriserna är inte så skenande längre. Ökningstakten håller på att avta och på sikt kan det till och med bli lägre matpriser i butikerna, enligt TT.
Matpriserna är i dag fortfarande högre än vad de var för ett år sedan. Men nu tycks toppen vara nådd. Det märks inte minst i grönsakshyllan där priserna stiger minst. Tomater, blomkål, sallad och paprika har till och med blivit billigare jämfört med för ett år sedan, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Priserna på spannmål är en viktig parameter att hålla utkik efter för att avgöra vart matpriserna är på väg. Goda skördar drog exempelvis ned vetepriset i veckan till sin lägsta nivå på över ett år på råvarubörsen i Chicago.
Handelns utredningsinstitut (HUI) har länge flaggat för att matpriserna inte kommer att öka så mycket i höst. Däremot får vi vänta på regelrätta prissänkningar.
– Man har kommit upp till en högre nivå och där kommer man att vara kvar. Jag har väldigt svårt att se framför mig att man sänker priset den närmaste tiden. Det kanske man får se om nåt år när utbudet har ökat, säger Jonas Arnberg på HUI till TT.
Jag tror också att handlarna kommer att hålla den höga nivån så länge de kan. Prissänkningar kommer först när vi konsumenter trycker på!
Trots att det finns klara regler om hur jämförpriser ska beräknas förekommer det ett utbrett fusk med dessa, berättar SvD.
Konsumentverket får allt fler anmälningar från konsumenter som upptäckt felaktiga prisjämförelser i sin livsmedelsbutik, skriver tidningen. ”Man jämför gurka i vatten med gurka utan vatten för att ge sken av att vissa saker är billigare när det i själva verket kan vara tvärtom”, säger Konsumentverkets jurist till SvD.se. Nu hotar KO med en landsomfattande kontroll och vite för handlare som inte sköter sig.
Konsumentverket har sedan en längre tid tillbaka fått allt fler telefonsamtal och anmälningar om dålig prismärkning i olika livsmedelsbutiker i hela landet. Inga enskilda butiker eller kedjor pekas ut men enligt Mattias Grundström, jurist på Konsumentverket är problemet utbrett.
– Det kan handla om att man på den ena lappen visar kilopris medan ett annat varumärke visas i styckpris. Eller att den ena burkens kilopris visas utifrån gurka i saltvatten och den andra utan vatten. För kunden blir det som att jämföra äpplen och päron, helt olika underlag, säger han.
Syftet är troligtvis att sälja mest av de varor som butiken har bäst vinstmarginaler på.
– Det strider inte bara mot prisinformationslagen utan även mot marknadsföringslagen och är direkt vilseledande. I dessa tider när matpriserna stiger och vi står inför en lågkonjunktur är det mycket allvarligt, säger Mattias Grundström till SvD.se.
Konsumentverket planerar nu en landsomfattande kontroll för att få en ordentlig bild av problemet, skriver tidningen.
Själv har jag noterat en utbredd användning av styckpriser, utan att jämförpriser anges. Se upp med det, och klaga i butiken.
Andra bloggar om: Jämförpriser, Fusk, Livsmedelshandel, Prismärkning
Jag har länge misstänkt att en stor dela av matprishöjningarna hamnar i fickor hos mellanleden, mellan producent och konsument. EU har också hävdat detsamma. Nu kommer siffror som bekräftar en del av det, läser jag i ATL.
Det har gått bra för ArlaFoods under första halvåret. Vinsten ökade med 125 miljoner kronor till 605 miljoner kronor. Anledningen är prishöjningarna inom livsmedelssektorn.
Enligt vd Peder Tuborgh kommer medlemmarna därför att under nästa år få betydligt mer betalt för mjölken än under föregående år, enligt ATL.
Det hade nog gått ännu bättre om inte Arla fortfarande drogs med sviterna efter Mohammedteckningarna. Men det innebär att Arla höjde sin vinst med mer än 25 procent under första halvåret. Vem betalar det? Men jag tror fortfarande att merparten av prisökningarna hamnar i handlarnas fickor.
Andra bloggar om: Livsmedelspriser, Arla
De höga matpriserna och spekulationer kring dessa har blivit ett ständigt pågående ämne, inte minst här på bloggen. Nu hittar jag ännu en artikel i ämnet, denna gång från TT.
Det galopperande livsmedelspriset kan vara på väg att vända. Orsaken är att årets skörd väntas bli större i både Europa och USA. Det kyler ner spannmålspriserna, enligt Lantmännen.
– De nya spannmålspriserna beräknas kunna få genomslag på matpriserna vid årsskiftet, säger Margaretha Minser på Lantmännens spannmålsdivision till tidningen Dagens Industri.
Matpriserna har stigit med mellan fem och tio procent det senaste året. På spannmålsbaserade produkter har ökningen varit ännu större – mjöl och pasta har blivit upp till 40 procent dyrare. Prisökningen beror på flera faktorer: Två år av dåliga skördar, ökad efterfrågan på spannmål från Indien och Kina och att produktionen av biobränsle tagit fart, skriver TT.
Spekulation är nog en viktig del av förklaringen. När börsen gått ned, har de som satsat på råvarufonder kunnat se sig som vinnare. Höga priser på energiråvaror, metaller och livsmedelsråvaror, som spannmål, har drivit upp värdet. Att de gett sig själva, och oss andra, högre inflation och därigenom högre räntor har de nog inte funderat över. Ibland undrar jag om inte vi skulle få en bättre värld om spekulation i råvaror kunde förbjudas. Hur nu det skulle gå till.
Men de höga matpriserna har gett positiva, men oväntade, effekter, hör jag på Ekot. Kokaodlingen i Bolivia har minskat. De höga priserna har gjort det mer lönsamt att odla ris.
