Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Sökresultat » meta
  • barnmat2Nyligen testade Testfakta barnmatsprodukter och fann spår av tungmetaller i de flesta. Nu kommer en större undersökning från Livsmedelsverket (SLV) som också visar halter av tungmetaller i många barnmats-produkter. Undersökningen refereras av TT och har gett upphov till ett Eko-inslag.

    Livsmedelsverket har analyserat 92 olika livsmedel för barn: modersmjölksersättning, gröt, välling och livsmedel för speciella medicinska ändamål (modersmjölksersättning, sondnäring och kosttillägg avsedda för sjuka barn). Även vegetabiliska drycker som används som alternativ till mjölk ingår i undersökningen. Förutom arsenik, bly och kadmium har mineralerna järn, koppar och mangan analyserats. Det skriver verket i sitt pressmeddelande.

    Precis som i Testfaktas undersökning har SLv inte hittat produkter som innehåller halter över de gällande gränsvärdena, men dessa håller på att uppdateras. Exempelvis finns för närvarande inget gränsvärde för barn när det gäller arsenik.

    Men SLV har hittat arsenik i alla produkter som innehåller ris – gröt, välling och risdrycker. Många produkter innehöll låga halter bly, men det är viktigt att halterna sänks ytterligare, enligt SLV.

    Även SLV poängterar vikten av en varierad kost för barnen.

    – Liksom andra studier visar våra resultat att det finns skadliga ämnen i barnmat. Vi råder därför föräldrar att variera barnens mat, det vill säga att ge olika sorters mat, och att variera mellan olika märken. På det sättet minskar risken att fastna för en produkt som har högre halter av någon metall, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på SLV, i pressmeddelandet.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Trots ett larm för några år sedan finns det fortfarande spår av tungmetaller i barnmaten. Det visar Testfaktas analys av 14 olika gröt- och vällingsorter. Testfaktas artikel publiceras också i HD, DN har en egen artikel, Ekot ett inslag och analysen uppmärksammas också av TT.

    Av fjorton testade barnprodukter är det endast en som inte visar några spår av arsenik, bly eller kadmium. Ingen av produkter hamnade dock över de tillåtna gränsvärdena.

    Det är tidigare känt att höga halter av bly kan ge dummare barn. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, har ett gränsvärde för bly som gäller för barn, men det saknas för arsenik och kadmium. Men gränsvärdena ses just nu över.

    Testfakta ger ändå varningsflagg för vällingen från EnaGo, som innehåller bly och några av Sempers produkter ett högt intag av arsenik.

    För ett barn på åtta kilo som äter av gröten från EnaGo räcker det med tre portioner om dagen för att barnet ska få i sig en blydos som ligger över den nivå som kan ge intelligenspåverkan.

    Enligt Ekot har EnaGo stoppat produktionen av de här produkterna och ska se över recepten.

    – Sådana har värden vill vi självfallet inte ha, säger Kristina Kallur, EnaGos vd, till Ekot.

    Jag noterar att Testfaktas varningsflagg gäller om barnet ideligen äter av de flaggade produkterna. Om barnet får en mer varierad kost överskrids inga gränsvärden.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • bildack Inom forskningen brukar man tala om meta-studier, när resultat från flera undersökningar sammanställs och man drar slutsatser från det sammantagna materialet. Nu börjar vad jag skulle vilja kalla meta-tester bli allt vanligare, senast gjorde Sydsvenskan ett meta-test av vinterdäck.

    Den här gången är det fråga om sommardäck. DN:s motorsajt Alltommotor har sammanställt testresultat från tidningarna Vi bilägare, Råd & Rön, och Aftonbladet.

    Floran av däckmärken, varierande kvaliteter och priser är omfattande, konstaterar DN.. Det är följden av att globala däckkoncerner som exempelvis Bridgestone, Michelin, Goodyear och Continental köpt upp mindre däcktillverkare och låter dessas gamla namn fortsätta leva på nya däck.

    Det sämsta däcket som borde dödskallestämplas kostar 521 kronor och bäst i test med en guldstjärna kostar 1695 kronor. I det övriga startfältet skiljer hundralappar upp ned runt en tusenlapp för bra däck, skriver tidningen.

    DN har en sammanställning med de bästa däcken från respektive test. Men de berättar inte hur sammanställningen gått till, till exempel hur de värderat de olika testerna. Rena skittester är tyvärr vanliga i tidningsvärdlden.

    Andra bloggar om: , ,

  • vinterdäck Inom forskningen brukar man tala om meta-studier, när resultat från flera undersökningar sammanställs och man drar slutsatser från det sammantagna materialet.

    Nu har Sydsvenskans Bil & trafik-redaktion sammanställt resultat från fem stora och nygjorda tester av vinterdäck, från tidskrifterna Motorföraren, Vi bilägare, Teknikens värld, samt Aftonbladet bil och den tyska bilistorganisationen Adac. Artikeln verkar inte ha publicerats i nättidningen, men GP refererar.

    Bland de odubbade däcken, i dimensionen 205/55R16, hamnade Continental Winter Contact TS830 högst upp på prispallen i två utav testen.

    Övriga förstaplacerade däck var Nokian Hakkapelitta R samt Michelin X-Ice X12.

    Däcket Continental Viking Contact 5 rankades också högt i de olika testerna med en andraplacering och två tredjeplatser, enligt tidningen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har flera gånger skrivit att det saknas belägg för att eko-mat skulle vara nyttigare, eller smaka bättre, än konventionell framställd mat.

    När jag läser en artikel i DN får jag vatten på min kvarn. En forskargrupp har sammanställt 240 olika studier i en så kallad meta-studie. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of Internal Medicine.
    Den inte oväntade slutsatsen av studien är att eko-mat inte är hälsosammare än konventionell.

    – Konsumenter väljer ekologisk mat av en rad skäl, men den här senaste genomgången visar att det just nu inte finns några tydliga skillnader mellan ekologisk och konventionell mat vad gäller nräingsinnehåll eller hälsoeffekter, säger professor Alan Dangour på London school of hygiene and tropical medicine, till BBC.

    Det finns många goda skäl att välja eko-mat, men att den skulle vara hälsosammare eller smaka bättre är inte några av dessa.

    Fotnot: Länkarna till tidskriften och BBC är hämtade från DN-artikeln.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Den gamla typen av glödlampor håller på att fasas ut inom EU, av energibesparingsskäl. Då nås vi av nyheten att branschen varnar för prishöjningar på lågenergilampor och lysrör, enligt ett pressmeddelande från Belysningsbranschen. Prishöjningarna uppmärksammas också av TT i en notis.

    Anledningen är att de sällsynta jordartsmetaller som behövs för att tillverka lyspulvret i vissa typer av lampor blivit dyrare, i vissa fall har priset ökat med 100 procent. Prisökningarna beror bland annat på ökad efterfrågan och att Kina, som på senare år stått för närmast all produktion, minskat exporten.

    I praktiken kommer priserna på lågenergilampor och lysrör att bli 20-30 procent, enligt TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Fisande boskap har utpekats som en klimatfara. Men nu har brittiska forskare kommit på ett motmedel, läser jag i ATL som refererar till EU:s nyhetssajt Euractiv.

    Med en vitlöksbaserad diet kan nötkreatur minska sina utsläpp av metangas med 40 procent och därmed bidra till minskad växthuseffekt.

    Men receptet är inte färdig att använda, enligt tidningen. Vitlöken ger inga biverkningar på matsmältningen, enligt forskarna vid Aberystwyth University. Däremot tar mjölk och andra mejeriprodukter smak, så därför krävs fortsatt forskning på området, skriver ATL.

    Undrar om vitlök hjälper även mot mänsklig flatulens?

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ikea återkallar kaffe-tepressen med namnet Förstå och uppmanar alla kunder att sluta använda den. Tryck från metallhållaren på glaskannan kan göra att den går sönder, vilket utgör en risk för brännskador från varmt kaffe eller te. Det skriver företaget i ett pressmeddelande som återges av TT i många tidningar.

    Bild på pressen finns i pressmeddelandet och IKEA uppmanar som vanligt kunderna att lämna tillbaka varan.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Matpriserna går upp. Det ger ökade möjligheter för spekulation, som i sin tur driver priserna uppåt. Höga matpriser drabbar naturligtvis våra plånböcker men de hårdast drabbade är människor i fattiga länder.

    DN har en artikel om hur man kan spekulera i ökande matpriser, som ursprungligen kommer från tidningen Privata Affärer. Artikeln handlar om hur man kan investera, det vill säga spekulera, i ökande matpriser utan att riskera för mycket. Den etiska aspekten, att man då driver matpriserna uppåt, nämns inte med ett enda ord.

    Jag har tidigare bloggat om spekulationens prisdrivande effekt. I inlägget hänvisar jag bland annat till Nordeas chefsekonom Helge Pedersen som avfärdar att högre priserna framför allt skulle bero på ökad efterfrågan från tigerekonomierna Kina och Indien.

    I stället anser Helge Pedersen att prisökningarna beror på spekulation, där allt fler investerat i olika typer av råvaror som kaffe, spannmål, bomull, olja, metaller med förhoppningen om hög avkastning.

    Höga priser drabbar framför allt världens fattiga. Att spekulera i höga matpriser är djupt oetiskt, DN och Privata Affärer borde skämmas för sin artikel.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Råvarupriserna har länge varit på väg upp, och det ökar nu oron för en ny global matkris. Bland annat nådde sockerpriset nyligen sin högsta nivå på 30 år. Prisuppgången beskrivs av Abdolreza Abbassian, ekonom vid FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO, som ”alarmerande”, skriver TT i en notis.

    Prisuppgången brukar skyllas på torka och misslyckade skördar. Men det är inte bara lagen om tillgång och efterfrågan som driver priserna. Det är också spekulation, som jag hävdat tidigare.

    Nordeas chefsekonom Helge Pedersen är inne på samma linje, läser jag i DI. Han varnar för en överhettad råvarumarknad. Att de högre priserna framför allt skulle bero på ökad efterfrågan från tigerekonomierna Kina och Indien, avfärdar han.

    I stället anser Helge Pedersen att prisökningarna beror på spekulation, där allt fler investerat i olika typer av råvaror som kaffe, spannmål, bomull, olja, metaller med förhoppningen om hög avkastning, skriver DI.

    Jag får väl säga som tidigare, man kan ju fundera över om det ska vara möjligt att spekulera i sånt som matpriser!

    Andra bloggar om: , ,