Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » PR, reklam & marknadsföring
  • För första gången minskar antalet telefoner som är registrerade i NIX-registret, för att undvika oönskade säljsamtal. Det rapporterar TT som tagit del av de senaste siffrorna från Swedma, Intresseorganisationen för direktmarknadsföring, som driver spärregistret.

    Ändå är närmare 1,8 miljoner telefonnummer registrerade. Swedma tror att minskningen beror på att många överger den fasta telefonen, till förmån för mobilen. Mobilnummer kan nämligen inte, av någon outgrundlig anledning, anslutas till NIX-spärren.

    Jag kan lägga till en anledning till. Spärren måste förnyas efter några år. Man får visserligen ett brev om detta, men den förnyelsen blir nog lätt bortglömd.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det kommer att bli mer reklam i radio och tv, när den nya radio- och tv-lagen träder i kraft den 1 augusti 2010. Det är Ekot som berättar om hur branschen gnuggar häbderna.

    Svenska kanaler får samma spelregler som i övriga EU, vilket till exempel innebär att det inte längre behöver gå 20 minuter mellan reklaminslagen. En annan nyhet är att lagen öppnar upp för produktplacering.

    – Den ökade reklamöppningen ger en effekt direkt. Så länge det finns en efterfrågan på reklam så är det klart att om vi får lite mer reklamtid kommer det ge positiv effekt, säger Peter Lindström, kanal och tablådirektör på TV4, till Ekot.

    Den positiva effekt han talar om är klirr i kassan för bolaget. Det är inte svårt att gissa vilka brascher som lobbat igenom lagändringen. Men för oss tittare är den nya lagen knappast en positiv nyhet. Jag tror att de flesta, precis som jag själv, bara blir irriterade av korkad reklam. Många reklammakare verkar tro att vi tittare är intelligensbefriade, det irriterar.

    Uppdatering: Även TT Spktra och DN berättar om lagändringen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I mitten av mars beslöt Livsmedelsverket att Findus måste upphöra med att märka sitt livsmedel med märkningar som ”utan onödiga tillsatser” på sina produktpaket och ”utan konserveringsmedel” på frysta produkter.

    Findus överklagade beslutet till förvaltningsdomstolen. I ett beslut går domstolen på verkets linje, berättar DI. Findus får dock en frist till årsskiftet för att rätta till saken.

    Beslutet är principiellt viktigt. Denna typ av marknadsföring, eller märkning, är oerhört vanlig i andra länder, speciellt i USA och Storbritannien, som Louise ungerth skriver på sin blogg. Nu kanske vi slipper oskicket här, märkningen tillför inget.

    Ett viktigt undantag är dock märkning som riktar sig till speciella grupper, av hälsoskäl. Det gäller till exempel märkningar som laktosfri och glutenfri. När det gäller sammansatta varor, som färdigrätter, eller varor som normalt innehåller dessa ämnen, som bröd, tillför märkningen något och är tillåten även i fortsättningen.

    Uppdatering: Sent omsider kommer nu Livsmedelsverket med ett pressmeddelande om saken. Det har fått Ekot att berätta om förbudet.

    Andra bloggar om: ,

  • När Lidl etablerade sig i Sverige var det en frisk fläkt i dagligvaruhandeln. Vad som imponerade på mig var utbudet av tyska charkprodukter och några egna varumärken av bra kvalitet till låga priser. Att Lidl bara hade delar av den övriga handelns sortiment fick man överse med.

    Numera finns bara ett fåtal tyska charkprodukter kvar och utbudet av egna lågprisprodukter har minskat. När jag pratat med representanter för Lidl säger de att dessa produkter sålt dåligt. Kanske inte så konstigt, marknadsföringen för dessa var usel.

    I stället verkar Lidl satsa på den svenska handelns storsäljare, några ören billigare än övriga butiker. Numera hittar du Knorrs soppor och Heinz vita bönor i Lidls hyllor. Jag har svårt att tro att detta kan locka speciellt många.

    Jag har dessutom retat mig på Lidls marknadsföring. Påståendet ”Oslagbart” står vid var och varannan prisuppgift i det reklamblad jag får i brevlådan. Dessa priser är nästan aldrig oslagbara och jag hittar ofta lägre priser på just den varan i andra kedjors reklamblad som jag fått samtidigt. Det gäller i synnerhet priserna på färskt kött, Lidls fabrikspackade kött är aldrig speciellt billigt.

    Jag tror Lidl är på väg in i en återvändsgränd genom att förlora två viktiga saker: särarten i sortiment och trovärdigheten i sin marknadsföring.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Nix telefon MP är det enda parti som säger att de inte använder telefonpåringningar för att locka väljare inför valet. Övriga partier i riksdagen säger att de inte gör det från centralt håll, men att det förekommer eller är möjligt att det förekommer på lokal nivå, berättar SvD i en artikel.

    De verkar inte heller respektera ett NIX, att du är ansluten till NIX-registret för att undvika telefonförsäljning. KD, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är de enda partierna som centralt har som regel att respektera nix-registret, trots att de inte måste göra det eftersom reklam från politiska partier räknas som samhällsinformation, enligt SvD.

    För de flesta är ett NIX snarast en signal om att man inte vill bli störd av oönskade telefonsamtal. Om partierna inte kan respektera detta kan man unbdra hur det är med respekten för dig i övrigt. Får jag, som är ansluten till NIX-registret, samtal från något parti lovar jag att bli förbannad!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Närproducerat är populärt. Det har flera mejerier tagit fasta på och säljer till exempel landskapsmjölk. Men frågan är hur närproducerad den är, när mejeriet ligger långt från kossan och konsumenten. Frågan tas upp av Ekot.

    Exempelvis går Skånemejeriernas Smålandsmjölk via Kristianstad, Milkos Jämtlandsmjölk via Sundsvall. Arlas Gårdsmjölk från Blekinge och Kronoberg tar vägen via ett mejeri i Vimmerby, för att sedan distribueras via stormejeriet i Jönköping.

    Även om kon finns i närheten får alltså mjölken ändå ta en lång väg till butiken. För Blekingemjölken handlar det om runt 50 mil.

    – Den är väldigt lokal, vågar jag påstå. Det är självklart så att vi tittar på miljöbelastningen i allt vi gör. En väldigt viktig del är att vi levererar det här till butikerna i fulla transportbilar. Det gör vi bäst genom att skicka ut det med övriga produkter från Arla, från Jönköpingsmejeriet, säger Arlas Sverigechef Christer Åberg, till Ekot.

    Själv tycker jag att närproducerat måste gälla hela kedjan, från producent till konsument. Något som ursprungligen producerats i Ystad, bearbetas och förpackas i Kiruna och sedan säljs i Skåne kan knappast betraktas som närproducerat.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Pengarna tillbaka om det regnar på midsommarafton, lovar sängkedjan Sova i en reklamkampanj. De talar inte om att det gäller en viss mängd regn under en begränsad tidsperiod och på en viss plats. Nu agerar Konsumentombudsmannen mot företaget för tredje gången, enligt ett pressmeddelande från KoV.

    Redan 2007 förbjöd KO Sova AB att ge motsvarande erbjudande utan att tydligt redogöra för villkoren. Trots detta gjorde företaget 2008 om kampanjen, den här gången med villkoren gömda längst ner i minimal textstorlek. Inte alls tydligt, tyckte KO, och vände sig till Stockholms tingsrätt. Tingsrätten dömde då Sova AB att betala 300 000 kronor i böter för att ha brutit mot förbudsföreläggandet.

    Nu blir det en ny stämning. Troligtvis lutar sig KO mot det tidigare föreläggandet.

    – Sova AB visar en häpnadsväckande nonchalans när man nu för tredje gången bryter mot gällande regelverk. Företaget struntar i lagen och det drabbar både konsumenter och konkurrenter, säger Agneta Broberg, ställföreträdande KO.

    Även DN har en artikel om KO:s stämning.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Närproducerat, och närodlat, är populära begrepp som blivit så kallade buzz-words i marknadsföringen. Det handlar om ord som får oss konsumenter att reagera. Och när-orden har en positiv klang, som marknadsförarna vill utnyttja.

    Men vad ligger egentligen bakom ordet närproducerat? Att något som producerats på andra sidan jordklotet knappast kan gå hem som närproducerat är nog alla överens om, men var går gränsen?

    GP har i en serie artiklar ägnat sig åt att granska företeelsen närproducerat, en av dessa gäller själva definitionen. Vad kan betecknas som närproducerat?

    Ingen vet, konstaterar tidningen. I en undersökning sätter 18 procent gränsen till max fem mil. 30 procent tyckte tio mil. Ytterligare 27 procent kunde sträcka sig till 20 mil.

    Det finns inte heller någon officiellt fastslagen definition. Det enda som är fastslaget är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad.

    Det slog Marknadsdomstolen nyligen fast i ett ärende som gällde hundmaten Doggy. Därefter ändrade Semper etiketten på sin ekologiska barnpuré. På burken stod det närproducerad fastän den tillverkas i Eslöv och säljs över hela Sverige.

    GP räknar upp en rad företag och organisationer som har sina egna definitioner. Exempelvis anser Scan att allt som är tillverkat i Sverige är närproducerat.

    Jag vill nog ha lite snävare gränser, men har svårt att definiera hur de ska se ut. Är något producerat i den egna kommunen, eller kanske länet, är det definitivt närproducerat.

    Vad tycker du?

    Andra bloggar om: , , ,

  • riktningar Jag blir nästan full i skratt när jag läser GP:s artikel. Närproducerat är populärt och de flesta vill veta var en produkt är gjord, och av vem. Kanske rent av hur.

    Det har gett upphov till en del av marknadsföringen, som brukar kallas storytelling (historieberättande). Tanken är att en bra historia kring produkten förbättrar den marknadsmässigt.

    GP har tagit sig före att granska några stories, framför allt vad som signaleras med ortsnamn. Det visar sig att många av de varumärken som signalerar närhet och lokal produktion i själva verket är producerade av multinationella livsmedelsjättar och kanske inte ens på den plats som signaleras av varumärket. Och råvarorna kommer ofta från andra länder.

    Exempelvis är köttet i Onsalakorven inte svenskt utan från Danmark och Finland. Charkmärket Lönneberga tillverkar en rostbiff som inte är från Småland utan görs på en fabrik i Halmstad – med kött från Polen, berättar GP.

    Det här är en sport man kunde ägna sig åt länge – och hitta en uppsjö av fantasifulla namn för varumärken. Och lika många stories som har sitt upphov hos en pr- eller reklambyrå.

    Å andra sidan finns det sanna historier som det talas tyst om. Ta reda på den verkliga historien bakom Bullens pilsnerkorv, till exempel!

    Uppdatering: Konsumentföreningen Stockholm har skrivit till Livsmedelsverket, med anledning av GP;s artikel. De vill veta om det är okej att en korv signalerar gammalt beprövat recept och original när köttråvaran kommer från Danmark respektive Finland, dels om det är korrekt eller ej att ursprungsmärkningen kan stå lite varstans på förpackningen så man som intresserad konsument ska behöva leta efter den, skriver min vän Louise på sin blogg.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare berättat att KO dragit Telia inför marknadsdomstolen. Dewt gäller Telias så kallade Fastpris-abonnemang som inte hade fast pris. Nu har utslaget kommit, och MD gick på KO:s linje, skriver KoV i ett pressmeddelande.

    KO ansåg att marknadsföringen gav intryck av att priset är fast och att inga andra kostnader än månadsavgiften ska betalas. Men i själva verket hade abonnemanget begränsningar. Om man till exempel ringde mer än 50 timmar på en månad kostade det extra. Avgifter kunde även tillkomma för flera olika mobiltjänster, skriver verket.

    Telia får inte marknadsföra mobilabonnemang under namnet ”Fastpris” om ytterligare kostnader tillkommer, slår MD fast. Domen är förenad med ett vite på en miljon kronor.

    Andra bloggar om: , , , ,