Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2010 » april
  • Bilbesiktning kommer att bli avsevärt dyrare efter regeringens avreglering. Anledningen är att i och med att antalet besiktningsställen ökar får varje besiktningsställe mindre att göra, marknaden förblir lika stor.

    Efter avregleringen ökar priset till minst 500 kr, enligt de bedömningar som konsultföretaget McKinsey gjort på regeringens uppdrag, berättar (pdf) MHF:s tidning Motorföraren och DN:s motorsajt Alltommotor refererar.

    Det blir dramatiska förändringar för Bilprovningen. Företaget, som till 52 procent ägs av svenska staten, kommer att minska bemanningen kraftigt. För nio år sedan hade man en personalstyrka på 2 400 personer. Idag är siffran 1 700 och inom några år ska den ned till 1 200 anställda.

    För oss konsumenter innebär avregleringen kortare väntetider och dyrare besiktning. Har vi tur kan det bli närmare till bilbesiktningen, men ingen lär starta besiktning i glesbygd.

    Andra bloggar om:

  • Spargris En bra konsumentvägledning kan hjälpa konsumenterna att undvika bekymmer och spara pengar. Men tyvärr ser många kommuner funktionen som en spargris på ett annat sätt, genom att dra ner eller avskaffa den minskar kommunernas utgifter. Konsumentvägledning är inte en obligatorisk service till innevånarna. Troligen binder kommunerna ris åt sin egen rygg, men det hinner jag inte utveckla nu.

    Från att stadigt ha ökat sedan 2004 minskar nu istället antalet kommuner som erbjuder sina invånare konsumentvägledning. I dag har 263 av totalt 290 kommuner konsumentverksamhet. I landet totalt är det sex procent av invånarna som inte har någon konsumentvägledare att vända sig till, skriver Konsumentverket i ett pressmeddelande.

    Dessutom väljer inte mindre än 76 kommuner som har konsumentverksamhet att dra ned på den tid som läggs på konsumentvägledning. Antalet årsarbetskrafter har minskat från 143 till 132 jämfört med i fjol. 70 500 invånare ska i snitt samsas om en årsarbetskraft. Motsvarande siffra förra året var 64 730. Bantningen av resurser går stick i stäv med konsumentvägledarnas statistik som visar att antalet klagomålsärenden ökar.

    De kommuner som lagt ned sin konsumentverksamhet sedan förra året är Leksand, Skurup, Timrå, Upplands Väsby, Årjäng, Örkelljunga, Lilla Edet, Pajala och Ystad, skriver verket.

    – Alla måste få tillgång till konsumentvägledning av hög kvalitet. Det är en fråga om rättvisa. Tyvärr sviker många kommuner sina konsumenter, antingen genom att inte ha någon service alls eller bara ha öppet ett fåtal timmar. Här måste det bli en skärpning, säger Jan Bertoft, generalsekreterare i Sveriges Konsumenter, i en kommentar.

    Att vägledningen behövs ser inte minst jag. Jag får ofta frågor direkt från konsumenter, via e-post. Kan jag svara gör jag det, annars hänvisar jag till dem som kan reda ut det hela.

    Andra bloggar om: , ,

  • Grillkorv av märkena Euroshopper och Ica har återkallats. Detta efter att listeriabakterier har hittats i korvar med bäst-före-datumet 6 maj 2010, berättar TT i en notis.

    -De producerades i torsdags i förra veckan, så därför har vi upptäckt det här i ett tidigt stadium och har kunnat stoppa produkterna på lagerenheterna, säger Johanna Stiernstedt, kvalitetschef på Ica.

    Däremot kan ett mindre antal förpackningar av korvarna ha skickats ut till butikerna, påpekar hon. Därför kommer korvarna att stoppas i kassorna, skriver TT.

    Som tur är köper jag aldrig något som har beteckningen grillkorv. De har i stort sett alltid låg kvalitet och jag köper inte korv med lägre köttinnehåll än 50 procent.

    Grillkorv, Ica, Återkallande

  • En artikel i SvD kan skapa onödig oro för lågenergilampor, i synnerhet som Ekot har gjort ett virrigt inslag grundat på den. TT har ett bättre referat. Den grundar sig på en Schweizisk studie av stiftelsen IT’IS. För att reda ut det hela sammanfattar jag artikeln så här:

    • Lågenergilampor avger elektromagnetisk strålning vars styrka befinner sig under gällande gränsvärde.
    • Om man utsätter sig för elektromagnetisk strålning som är 50 gånger gränsvärdet kan det ge upphov till skador. Effekten av långvarig exponering för lägre nivåer är dock oklar.
    • Schweiziska myndigheter rekommenderar, grundat på försiktighetsprincipen, att man håller sig 30 centimeter från lamporna.

    Det finns alltså ingen större anledning till oro.

    Andra bloggar om: , ,

  • EU 13.04.2010 Ingen kommentar än

    Jag har tidigare bloggat om att EU:s upphandlingsregler kan vara ett problem, och nu läser jag detsamma i en artikel i Sydsvenskan. I de offentliga upphandlingarna får kommunerna inte ställa krav på att maten ska vara svensk, eller skånsk för den delen, skriver tidningen.

    Men jag har också berättat om att reglerna kan kringgås. Men det fordrar kunskap och kreativitet.

    Jag tycker fortfarande att EU-reglerna är helt åt skogen. Andemeningen är den att man inte kan ställa andra krav än produktens rena kvalitet. Andra krav, som till exempel grundas på miljöhänsyn, får man inte ställa. Sammantaget gör jag bedömningen att EU är ett rent näringslivsprojekt.

    Andra bloggar om: , ,

  • I en undersökning beställd av Livsmedelsverket framhåller de intervjuade främst att oriktig märkning och annan information som till exempel bilder upplevs som vilseledande. Det berättar verket i ett pressmeddelande. GP har en artikel om undersökningen.

    Två av fem konsumenter känner sig lurade ofta eller ibland när de handlar mat. Av dem uppgav en fjärdedel att det hängde ihop med ursprung och närproducerat, var femte sade att det berodde på oriktig eller ofullständig märkning. Var sjunde kände sig vilseledd i samband med prisangivelser.

    På frågan om hur ofta man tycker att en matvara har ett felaktigt eller vilseledande namn – som en champinjonsoppa med 1,5 procent champinjoner – svarade två tredjedelar att det händer ofta eller ibland. Och ännu fler, 76 procent, vill veta hur varan är tillverkad, skriver GP.

    Att märkningen är ett problem är inget nytt. Det gäller till exempel läsbarheten hos innhållsdeklarationen, inte minst för mig som ser halvtaskigt. Dessutom är prisinformationen ofta dålig, det är ofta jag frågar personalen eller tar en tur till prisfrågeterminalen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • jordgubbar När jag tidigare bloggat on vinnarna i tävlingen om Sveriges första skörd har jag kallat det fusk när något odlats i växthus under speciella förhållanden. Det gör jag den här gången också.

    Denna gång gäller det jordgubbar. De första fuskgubbarna har skördats i Hjälmshult utanför Helsingborg. Det blev 56 stycken 250-gramsaskar. Priset? – ”bara” 884 kronor kilot, rapporterar TT vilket ger rubriker i de flesta tidningar.

    Andra bloggar om:

  • Elmarknad 12.04.2010 1 Kommentar

    Avregleringen av elmarknaden skulle jag snarast vilja betrakta som ett fiasko. Som vanligt lovade politikerna lägre priser och bättre konkurrens, och mantrat var valfrihet med stort V.

    Men efter den senaste tidens extrema elpriser har skapat en ny debatt. Att folk är förbannade är inte svårt att förstå.

    Debatten har framför allt handlat om en sak, att kraftproduktionen för närvarande är strypt så att en bristsituation har uppstått. En stor del av kärnkraftverken går på låg kapacitet, vilket beror på att de håller på att renoveras och uppgraderas.

    Då hamnar bland annat samägandet i fokus. Det är de tre eljättarna Vattenfall, Fortum och Eon som tillsammans äger de svenska kärnkraftverken. Teorin är att de på så sätt kan styra elpriserna genom att styra produktionen. Eljättarna tillbakavisar naturligtvis såna påståenden.

    Men det har åtminstone förekommit. SvD har tagit del av ett beslutdokument från Konkurrensverket från 2007. Där framgår det att åren före 2001 skedde planering av produktionen för Sveriges kärnkraftverk till viss del gemensamt av Vattenfall, Fortum och Eon.

    Men på grund av att Konkurrensverket upptäckte missförhållandena mer än fem år efter att de skett, ansåg tillsynsmyndigheten att det saknades förutsättningar för att väcka åtal, skriver tidningen.

    Rapporten tar också upp funktionen hos den nordiska elbörsen Nord Pool. Konkurrensverket skriver att producenterna på elmarknaden i första hand kan påverka prisbildningen genom att minska utbudet. ”Riskerna för att även små produktionsneddragningar får effekter på elpriset är förhållandevis stora på grund av ett antal specifika förhållanden på denna marknad”, slås fast i rapporten, enligt SvD.

    Jag har i flera inlägg tagit upp elmarknaden, som enligt min uppfattning inte fungerar. Den främsta anledningen är att vi har ett oligigopol, för få aktörer, inom elproduktionen. Dessutom är jag tveksam till ett privat ägande av infrastruktur, som den som används till att distribuera elen.

    Summa summarum tycker jag att det vore dags att utreda hur elmarknaden fungerat efter avregleringen, och föreslå åtgärder för förbättringar. Vi kan inte ha en icke fungerande elmarknad, som den vi har idag. Det är dåligt för alla, inklusive samhället.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • bildack Inom forskningen brukar man tala om meta-studier, när resultat från flera undersökningar sammanställs och man drar slutsatser från det sammantagna materialet. Nu börjar vad jag skulle vilja kalla meta-tester bli allt vanligare, senast gjorde Sydsvenskan ett meta-test av vinterdäck.

    Den här gången är det fråga om sommardäck. DN:s motorsajt Alltommotor har sammanställt testresultat från tidningarna Vi bilägare, Råd & Rön, och Aftonbladet.

    Floran av däckmärken, varierande kvaliteter och priser är omfattande, konstaterar DN.. Det är följden av att globala däckkoncerner som exempelvis Bridgestone, Michelin, Goodyear och Continental köpt upp mindre däcktillverkare och låter dessas gamla namn fortsätta leva på nya däck.

    Det sämsta däcket som borde dödskallestämplas kostar 521 kronor och bäst i test med en guldstjärna kostar 1695 kronor. I det övriga startfältet skiljer hundralappar upp ned runt en tusenlapp för bra däck, skriver tidningen.

    DN har en sammanställning med de bästa däcken från respektive test. Men de berättar inte hur sammanställningen gått till, till exempel hur de värderat de olika testerna. Rena skittester är tyvärr vanliga i tidningsvärdlden.

    Andra bloggar om: , ,

  • rostig bil Inte sedan mitten av 90-talet har det skrotats så få personbilar som nu. Bara de senaste två åren har antalet nästan halverats. En förklaring är att många bilar svartskrotas i Östeuropa – och lika många försvinner till Afrika, enligt bedömare. Där är miljökraven inte lika hårda, läser jag i DN.

    Det var Alliansregeringen som avskaffade skrotningspremien, som en av sina första åtgärder. Tidigare kunde man få 4 000 kronor ur bilskrotningsfonden om man skrotade en bil som var 20 år eller äldre.

    Det verkar som om det var ytterligare ett fort-och-fel-beslut av regeringen. Antalet skrotade bilar har minskat dramatiskt, redan innan krisen, och det var väl inte meningen att vi skulle exportera problem till Östeuropa och Afrika.

    Återinför skrotningspremien!

    Andra bloggar om: , , , ,