Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Sökresultat » köpcentra
  • När jag nyligen besökte köpcentret vid Globen i Stockholm, Globen shopping, noterade jag att flera lokaler stod tomma och anslag efterlyste nya hyresgäster. Även i Liljeholmens galleria finns tomma lokaler och små aktörer byts ut med ojämna mellanrum.

    Den som följt min blogg har kanske noterat att jag är kritisk till stora köpcentra. Mitt främsta argument är att de utarmar stadsbilden, mindre, specialiserade och fackkunniga, affärer försvinner. Bara de stora aktörerna finns i galleriorna, som alla ser likadana ut.

    Nu läser jag till min förfäran att flera stora köpcentra planeras runt om i Sverige. Efter den senaste ”suoergallerian”, Mall oif scandinavia i Solna, planera köpcentra med en handelsyta som motsvarar 14 sådana supergallerior.

    Det är SvD som tagit del av en kartläggning som gjorts av HUI Research. Den visar att det sammanlagt finns planer för 2,4 miljoner kvadratmeter ny handelsyta i riket. Av dessa planeras 1,4 miljoner kvadratmeter färdigställas fram till 2020.

    – Vår prognos är att omkring 75 procent av ytan kommer att förverkligas, säger Tobias Rönnberg, analytiker på HUI Research, till tidningen. Han förklarar att allt som planläggs inte blir verklighet men konstaterar samtidigt att det är bra fart i byggandet av ny fysisk handel, trots en växande e-handel.

    Enligt planerna kommer flera nya köpcentra att byggas runt om i Stockholmsregionen. Men även på platser som Göteborg, Umeå,
    Kristianstad och Haparanda finns planer.

    Vill vi ha dem?

    Andra bloggar om: , , ,

  • Miljöpartiet vill införa ett femårigt etableringsstopp för nya köpcentra utanför stadskärnorna. Förslaget presenterades när det var partiets dag i Almedalen, och flera tidningar berättar om det, och kommenterar.

    – Vi ser inte något behov av fler sådana. Det har varit en enorm exploatering på det området. Det är en av de viktigaste anledningarna till att man tar död på butiker i centrum och stadsdelar, sa Maria Wetterstrand enligt GP.

    Ändamålet är gott, en spontan applåd från mig. Jag har tidigare bloggat om hur köpcentra utarmar stadskärnor och skapar enfald i stället för mångfald. Dessutom ökar bilåkandet. Men jag undrar hur en sådan lagstiftning skulle se ut. Tafsar man inte på kommuners självbestämmanderätt.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att jag har en skeptisk syn på köpcentra och gallerior är väl knappast någon hemlighet för bloggens läsare. Jag har bloggat om dem flera gånger. Mina argument är framför allt två. Dels medverkar de till utarmningen av stadskärnorna i framför allt mindre städer, dels är de alltför lika och innehåller i stort sett samma större butikskedjor. Enfald ersätter mångfald. Men det går dåligt för köpcentra och gallerior, läser jag i DN.

    Det går sämre för galleriorna än för handeln i stort. Samtidigt fortsätter den snabba nyetablering av köpcentrum.

    – Det blir svårt för alla att överleva, säger Fredrik Polland, affärsutvecklingschef på Upplysningscentralen, UC.

    Försäljningen i landets köpcentrum minskade med 2,4 procent första kvartalet i år, jämfört med samma period i fjol. Det är betydligt sämre än för detaljhandeln i stort, där försäljningen var närmast oförändrad.0

    Och det ser inte ut att bli bättre de kommande åren – snarare tvärtom.
    Den omfattande utbyggnaden av befintliga och öppnandet av helt nya köpcentrum har lett till en överetablering. När kunderna nu uteblir i lågkonjunkturens riskerar det att leda till konkurser. Det menar Fredrik Polland, affärsutvecklingschef på Upplysningscentralen, UC.

    – Vi har haft en stor etablering av köpcentrum och enskilda butiker, framför allt i storstadsregionerna. När marknaden viker på grund av ändrade konsumtionsmönster blir det svårt för alla att överleva, säger han till DN.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har haft frågan uppe förut. Men nu får jag frågan i huvudet igen, efter att ha läst en artikel i SvD. Den handlar om att det går trögt för många köpcentra, eller snarare dess ägare.

    SvD Näringslivs granskning visar att framgångsreceptet köpcentrum har fått sig en rejäl törn, skriver tidningen. Ut- och nybyggnationer av köpcentrum försenas. Det blir svårare att kroka butikshyresgäster. Projekt läggs på is i väntan på bättre tider. En del planerade satsningar kanske inte ens blir av.

    Redan ifjol hade nischen köpcentrum en sämre utveckling än resten av detaljhandeln, enligt Handelns utredningsinstitut, HUI, som granskat ett 80-tal köpcentrum i landet. Försäljningen sjönk under 2008 jämfört med året innan. Ett tydligt trendbrott.

    – Nedgången har gått mycket fortare än vad man hade förutspått, säger Fredrik Kolterjahn, analytiker på HUI.

    Fastighetsägarna har två uppenbara problem, enligt Kolterjahn. Ett är att de har svårt att få finansiering för sina projekt. Det andra är att det kan vara svårt att få butikskedjor att skriva på nya hyresavtal där de binds till en butik under flera års tid, enligt SvD.

    Behöver vi verkligen flera eller större köpcentra? Vill vi ha dem?

    Alla köpcentra ser i stort sett likadana ut. Du hittar i stort sett samma butiker, eller snarare butikskedjor, i alla köpcentra. Små specialbutiker får du leta efter någon annanstans, om de inte lagts ned. Jag kan inte komma på ett enda köpcentra som är unikt på något sätt.

    Låt mig ta ett exempel. Skärholmens centrum, i utkanten av Stockholm hade en unik sak, nämligen sin loppmarknad längst ner i källaren. När folk tänkte på Skärholmen, tänkte de också på loppmarknaden, och omvänt.

    När Centrat skulle renoveras, och byggas till, beslutade fastighetsägaren att slänga ut loppmarknaden. Vad som låg bakom beslutet vet jag inte, men de blev av med en unik sak.

    Nu, när ombyggnaden är klar, innehåller Skärholmens köpcentrum precis likadana butiker som alla andra centra. I utkanten finns visserligen några små butiker som drivs av invandrare och även torghandel. Jag brukar åka dit ibland, för att handla frukt, grönt och lammkött. Men jag går aldrig in i själva köpcentret, det finns ingenting som lockar. Förr brukade jag ta en tur in, för att titta på loppisen.

    Olika köpcentra dödar dessutom stadskärnor, framför allt i mindre städer. Centrum i Borlänge, som jag haft viss kontakt med, är numera i stort sett övergivet. I stället finns köpcentret Cupolen, i utkanten av stan. Jag kan inte förstå hur de lokala politikerna resonerat. Exemplet är inte unikt.

    Köpcentra dödar dessutom små specialbutiker. De har helt enkelt inte råd att hyra in sig där. Jag ser hellre mångfald än enfald, för att använda en sliten klyscha. Dessutom strosar jag hellre omkring inne i stan än i något köpcentrum.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har emellanåt anledning att besöka Borlänge. För snart 20 år sedan var jag till och med bosatt där under några månader, med anledning av jobb. Då var fortfarande stadskärnan i stort sett levande. På sistone har vandringar genom stan bara inneburit att konstatera hur många tomma skyltfönster och igenbommade affärer som kommit till sedan sist.

    Anledningen heter troligtvis Cupolen, tutten på heden som det heter i folkmun. Ett köpcentrum i utkanten av stan, med samma innehåll som alla andra köpcentra; stora mataffärer och de stora kedjorna som H&M, Lindex, Hemtex, Duka, Stadium, McDonalds och sliknande. Till skillnad från andra köpcentra saknar dock Cupolen systembolag.

    Men de flesta åker dit när de ska handla. Det har medfört att butikerna i Borlänges stadskärna läggs ner, en efter en. Ett öde som staden delar med många andra städer.

    Etableringen av olika köpcentra har i många fall varit ivrigt påhejade av lokala politiker, som uppenbarligen inte har funderat över följderna. Ökad handel är bra, är mantrat och kommunpamparnas bild har kommit i tidningen när de klippt av invigningsbandet. Att dessa köpcentra utarmar det lokala näringslivet verkar man inte ha slagit dem in. Tomma stadskärnor, utan småbutiker, har blivit följden.

    Men det kanske kan bli ändring. Det som får mig att skriva detta inlägg är en artikel i DN, där det berättar om en ny rapport i projektet ”Handel & Livsstil” som letts av konsultföretagen Centrumutveckling och Docere tillsammans med tolv större handels- och fastighetsföretag.

    Citykärnornas köpcentrum kan få revansch på ytterstadens publikdragande shoppingtempel. Många vill nämligen ha mer liv och rörelse när de handlar, skriver tidningen. Vad som fått trenden att vända är klimatfrågan.

    Klimatfrågan är här för att stanna. Handelns miljöpåverkan diskuteras bland annat när det gäller transporter till och från externa köpcenter. Närproducerat och ekologiskt efterfrågas mer och mer. E-handeln ökar inte minst för hemelektronik och kläder, enligt DN.

    Vad som helst för att vända utvecklingen, tänker jag. Kan miljömedvetenhet ge oss mer levande stadskärnor är det bara bra. Men än är kanske mindre, lokala, butiker med fackkunskap bara en dröm. Men de kanske kommer!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har rest över stora delar av landet och sett många halv- eller heldöda stadskärnor, där köpcentra i städernas utkant ersatt mer centralt belägna butiker. Och alla köpcentra, och gallerior, ser i stort sett likadana ut, med samma butikskedjor överallt. En trist utveckling där små butiker med specialkunskaper får lägga ned. Jag har skrivit om fenomenet flera gånger.

    Det finns nog flera förhållanden som kan minska butiksdöden. Ekot berättar om en av dem. En undersökning som gjorts på uppdrag av organisationen Fastighetsägarna där konsultföretaget WSP analyserat 20 stadskärnor, dels i Sydsverige, dels i Mellansverige.

    En slutsats är att matbutiker i stadskärnor bidrar till att öka försäljningen av kläder, skor och andra så kallade sällanköpsvaror.

    En sådan utveckling verkar också vara på gång, läser jag i DN. Livsmedelskedjorna satsar på mellanstora butiker i växande städer, nu vill kunderna slippa köra bil till matbutiken. Trenden är tydlig – stormarknaderna utanför städerna kommer att krympa, skriver tidningen.

    Jag tror att en annan faktor bidrar till att hålla butiker levande – tillgång till ett Systembolag. När vi går vår köprunda vill vi ofta kunna köpa något gott att dricka och söker oss till trakter där det finns ett Systembolag. Nackdelen är att bolaget också attraherar det så kallade A-laget som etablerar sin uteservering i närheten, vilket kan avskräcka andra kunder. Det problemet kan minskas med bevakning.

    Jag kan bara hoppas att stadskärnor i alla delar av landet kan bli levande igen, stängda butiker ger en tråkig och öde stadsbild. Men det finns alltså flera saker som olika kommuner kan göra för att motverka, eller vända, en sådan utveckling.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har sagt det förut men säger det igen. Välj elavtal! Annars hamnar du automatiskt i ett så kallat tillsvidare-avtal och får betala onödigt mycket för din el.

    Energimarknadsinspektionens webbplats för prisjämförelser, elpriskollen.se, skriver i ett pressmeddelande att det finns 850 000 hushåll som har tillsvidare-avtal. Tillsammans har de under den gångna vintern betalat 845 miljoner kronor för mycket för sin el. bSiffrorna är ohyggligt stora och uppmärksammas även av TT i en notis.

    Det är enkelt att rätta till ett sådant missförhållande. Du behöver inte ens byta elhandlare eller binda upp dig för längre tid, om du inte vill. Kontakta bara kundtjänsten hos ditt elbolag och meddela att du vill ha ett rörligt avtal. Då får du elen till dagspris.

    Om du vill göra prisjämförelser är elpriskollen.se en utmärkt utgångspunkt. Och undvik de elhandlare som raggar kunder på stan eller i köpcentra, n påskrift där kan du få ångra.

    Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att omedelbart avskaffa de dyra tillsvidare-avtalen, men det verkar inte ha hänt något än.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Jag har flera gånger bloggat om butiksdöden och att vi inte behöver fler storbutiker, köpcentra och gallerior. Små butiker med unikt sortiment och kunskap inom sitt område slås ut med etableringen av dessa. Butikspersonal med fackkunskap ersätts med kassörskor som inte kan skilja på palsternacka och pepparrot eller berätta hur jag ska sköta mina skor. Dessutom begränsas urvalet, en specialiserad butik behövs när jag ska köpa nya band för att sy på mina handdukar, jag vill ju inte slänga dem bara för att hängbandet gått av.

    Ett exempel som jag är bekant med är Borlänge. Där finns sedan många år köpcentret Cupolen, i folkmun kallat ”tutten på heden” på grund av sitt utseende Dit vallfärdar folk för att shoppa loss och äta snabbmat, samtidigt som stadens centrala delar nästan liknar en krigszon, var och varannan butikslokal står tom.

    Vad som åter igen får mig att tänka på detta är en artikel i DN – Butiksdöden breder ut sig. Jag kan inte låta bli att tycka att fokus i artikeln är fel, mycket kortsiktigt. Den handlar mest om den senaste tide, till exempel anförs OnOffs konkurs sim exempel.

    Men det finns exempel i artikeln för teckentydare som mig.

    Thomas Svaton, vd i Svensk Dagligvaruhandel, konstaterar att det under de senaste 20 åren öppnats cirka 100 nya stormarknader av typen Coop Forum och Ica Maxi. De omsätter i genomsnitt en halv miljard vardera och har gjort det svårt för butiker med liten omsättning att överleva, skriver DN.

    Det kanske är dags för en kampanj vi kan kalla butiker i glesbygd och i mindre städer – BIG. Den skulle ge stöd till mindre butiker och dessutom motverka etableringen av storbutiker, köpcentra och gallerior.

    Småbutiker behövs, inte minst på landsbygden. Dessutom är jag övertygad om att fler butiker ger fler arbetstillfällen. Att varorna då blir dyrare får vi leva med som ett pris för närhet, urval och fackkunskap.

    Jag tror dessvärre inte att den politiska viljan finns, inte ens hos Centern, som tidigare var landsbygdens och småstädernas bästa vän. Med en nyvald ledare med tokliberalt fokus hämtat från Stureplan och Margret Thatcher lär hoppet vara ute. Marknad och platt skatt är nog inte något för landsbygden, men det finns ett tomrum som kanske något parti vill fylla. Tokliberalerna sjunger nog på sista versen.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Det är inte bara på stan eller i köpcentra du möter den nya tidens marknadsskojare. Du kan också bli uppringd av en sådan, som med ordglidningar försöker ge dig ett falskt intryck.

    Under de senaste månaderna har Konsument Göteborg har fått in 17 samtal där ett företags metoder ifrågasätts. Enbart under oktober kom ett 10-tal samtal, berättar GP.

    Det är teleföretaget Sveanordics säljmetoder som ifrågasätts. Företagets säljare lovar lägre telefonkostnader eftersom abonnenten under lång tid varit en trogen kund hos Telia, berättar GP.

    – Det ger sken av att det är Telia som ringer, säger Tomas Borgenstrand vid Konsument Göteborg till GP.

    Sveanordic förnekar att det skulle gå till på det sättet.

    Om det är som många kunder påstår är det inte första gången det händer. Operatören Ventelo har blivit fälld i Marknadsdomstolen efter att ha påstått att de samarbetat med Telia.

    Jag ger samma råd som GP när det gäller att bli lurad på liknande sätt. Nixa din telefon och tacka konsekvent nej om du ändå skulle bli uppringd. Dessutom verkar abonnemangssäljare vara den nya tidens marknadsskojare – förr sålde de mirakelmediciner, numera säljer de tele- och elabonnemang.

    Andra bloggar om: , ,

  • Den senaste månaden har Konsumenternas elrådgivningsbyrå fått in ett 30-tal klagomål mot elbolaget Göta Energi. Många känner sig lurade av deras gatuförsäljare som tecknar elavtal bakom ryggen på kunderna, läser jag i UNT.

    Det senaste året har anmälningarna mot gatuförsäljare ökat. Men att ett och samma bolag har fått 30 klagomål på en månad är ovanligt mycket på så kort tid.

    UNT har också ett exempel med en ofrivillig kund, som lämnat en del personliga uppgifter till en säljare på stan, men som bett att få återkomma. Hon fick sedan ett brev från Göta energi, där hon hälsades välkommen som kund, utan att hon skrivit på något avtal. Dessutom stod hennes man för det avtal de redan hade.

    Reglerna kring tecknande av elavtal kan vara svåra att tolka. Det finns till exempel inga krav på hur avtalet ska se ut, vilket innebär att även ett muntligt avtal är bindande.

    – Men oavsett om konsumenten har tackat ja till ett avtal måste hon förstå vad hon har tackat ja till för att det ska gälla, säger Ola Svensson som är jurist på Konsumentverket.

    Enligt Konsumenternas elrådgivningsbyrå har Göta Energi handlat felaktigt, på flera sätt.

    – Företaget har använt sig av felaktig marknadsföring. Det strider dessutom mot ellagen att ingå avtal med någon annan än den som har elavtalet. Det räcker inte med att en kund har sagt ja till ett byte, förklarar Bo Hesselgren, vd för Konsumenternas elrådgivningsbyrå till UNT.

    Jag skulle aldrig teckna avtal med en försäljare på gatan, eller i ett tillfälligt försäljningsställe i exempelvis ett köpcentra. Då gäller inte konsumentlagstiftningen. Lämna inte heller några som helst personliga uppgifter, alla säljare är inte seriösa.

    Jag väntar fortfarande på att regeringen ska göra något åt dessa luckor i lagstiftningen, som till och med KO har påpekat. Men så länge vi har en konsumentminister, Nyamko Sabuni, som är helt ointresserad av konsumentfrågor lär inget hända.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,