Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Mat & dryck
  • Årets mottagare är Camilla Sparring, meddelar Sveriges Konsumenter i ett pressmeddelande.

    Vem sjutton är det, undrar ni? Hon är mest känd för att ha startat Camillas matuppror, som jag bloggat om tidigare.

    – Att en privatperson samlar in tiotusentals underskrifter visar på engagemang och styrka. Årets pristagare visar att det går att påverka och vår förhoppning är att detta ska inspirera andra att driva liknande konsumentfrågor, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

    Ur juryns motivering:

    Camilla Sparring får 2009 års konsumentpris ”Blåslampan” för att hon genom sitt ”Matuppror” fått fokus på utvecklingen mot mer smaklös, förfuskad och storskaligt processad mat till barn, sjuka och äldre.

    Hennes raka budskap har höjt medvetenheten om följderna för matlust, hälsa och miljö hos konsumenter och politiker. Utan någon annan plattform än sin ilska, sitt engagemang och sin kunskap har hon mobiliserat 10 000-tals konsumenter och visat vad en enskild människa kan göra.

    – Jag är både glad och stolt att få detta pris för det visar att min kamp för de svagare i samhället är befogad, kommenterar Camilla. Att få ansvariga kommunpolitiker att servera god och hälsosam mat till barn i skola och dagis, sjuka och äldre ska vara en självklarhet. Här gäller det att inte bara titta på prislappen utan även till vad man får för pengarna. Hur ska en äldre person kunna lämna tillbaka mat som smakar illa eller kanske till och med börjat mögla? Det är skrämmande att dessa konsumenter inte har några rättigheter.

    Jag tycker att Sveriges Konsumenter har hittat en mycket värdig mottagare, grattis Camilla!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Via Snabba konsumenthyheter, organ för konsumentorganisationen Sveriges konsumenter i samverkan, hittade jag den. Jag är redan beredd att utnämna den till årets mest korkade produkt – omelettsmet på kartong.

    SKN har läst innehållsdeklarationen. Ingredienser: C:a 10 st ägg (85%), mjölk, modifierad majsstärkelse, salt, konserveringsmedel: kaliumsorbat E202, emuleringsmedel: E471, E475, surhetsreglerande medel: citronsyra, arom, vitpepparextrakt, förtjockningsmedel: E415.

    Trots att det är Kronägg som står för produkten visar det sig att det inte ens är svenska ägg i förpackningen. Äggen kommer från den europeiska ”spotmarknaden”.

    Omelett tillhör nog det enklaste du kan göra, det var det första recept jag lärde mig utantill. Beräkna fyra ägg per person. Till varje ägg tillsätter du tre matskedar mjölk, plus lite salt och peppar. Ska du lyxa till det byter du en av matskedarna mjölk mot grädde. Smält lite smör i en stekpanna. Vispa smeten och häll ner i stekpannan. När det hela stelnat är det klart!

    Andra bloggar om: ,

  • Sverige har fått sin andra tvåstjärniga restaurant, Mathias Dahlgren Matsalen (vid Grand Hotel). Det blev resultatet av Guide Michelins årliga ”utdelning” av stjärnor. Sedan tidigare hade även Edsbacka krog två stjärnor. Dahlgren höstade dessutom in en ny stjärna för sin restaurang Matbaren. DN, GP och SvD har artiklar om stjärnorna.

    Här är årets stjärnkrogar:
    Stockholm:
    Mathias Dahlgren Matsalen (ny med två stjärnor, en stjärna tidigare)
    Edsbacka krog (två stjärnor)
    Mathias Dahlgren Matbaren (ny stjärna)
    Frantzén/Lindeberg (ny stjärna)
    Esperanto
    Fredsgatan 12
    Lux Stockholm
    Leijontornet
    Operakällaren

    Göteborg:
    Kock & Vin
    Sjömagasinet
    28+
    Fond
    Basement

    Om jag provätit? Jag har ätit på både Operakällaren och Leijontornet, men inte i modern tid. Men är det någon som bjuder, hänger jag gärna med!

    Andra bloggar om: ,

  • Matintresserad som jag är blir jag glad när jag läser om en mattävling för barn. I dessa tider när hemkunskapen ofta får stryka på foten är sådana här initiativ viktiga. Barn måste bli intresserade av mat, och lära sig laga den.

    Sveriges godaste kycklinggryta lagas av elever på Rosentorps skola i Vellinge, en mil söder om Malmö, rapporterar DN. De korades på onsdagen som vinnare i Barnens egen matskola – Sveriges största matlagningstävling för barn.

    Mer än 4.000 mellanstadieelever från 160 skolklasser från Abisko i norr till Vellinge i söder har deltagit i tävlingen sedan starten i höstas. Till riksfinalen på Operakällaren i centrala Stockholm hade tre bidrag kvalificerat sig – Nyckelskolan från Södertälje, Abisko skola, och Rosentorps skola. Temat för årets tävling var fågel. Iförda kockmundering och klassiska vita kockmössor tillagade de tävlande – tre i varje lag – kycklinggrytor efter egna recept.

    Emma Andersson, Kalle Kjellman och Mathias Byskog från Rosentorpskolan är Vellinges färskaste stjärnkockar, berättar Sydsvenskan som också har recept på vinnargrytan.

    Fjärdeklassarna vann riksfinalen i skoltävlingen ”Pippi på grytan” när deras Kyckling á la curry föll juryn allra bäst i smaken. Tillresta klasskamrater jublade över segern och prispengarna på 10 000 kronor, enligt tidningen.

    Jag tror jag ska provlaga deras gryta, receptet verkar bra!

    Andra bloggar om: , ,

  • Svenskarna vill ha feta, naturliga varor på sina köksbord. Borta är talet om lightprodukter; nu är det smör och grädde som gäller, läser jag i DN.

    Problemet är bara att industrin inte hänger med.

    – Just nu råder en stor brist på grädde hos oss. Vi tror att den ökade efterfrågan hänger samman med experternas förändrade kostråd. Folk vill att det ska vara så kort mellan ko och bord som det bara går, säger Manuel Ferrer, informationsansvarig för Milko.

    Ökningen började redan 2007 och har sedan dess fortsatt i allt snabbare takt. Nu har det gått så långt att Milko talar om ”akut gräddbrist”.

    – Smör finns, det är inte så att svenskarna mumsar smör till melodifestivalen. Men i vissa butiker gapar hyllorna tomma, säger Manuel Ferrer till DN.

    I vårt hem förekommer inga lightprodukter, av flera skäl. Dels kan man inte använda dem i matlagningen, dels smakar de i allmänhet konstigt. En lättmajonnäs ger bara en mystisk hinna i munnen. Har du någon gång gjort ett besök i en margarinfabrik? Det har jag gjort, och efter det använder jag inte margarin, varken i matlagning eller på smörgås. Något mer konstgjort får man leta efter, jag vägrar äta smörgåsvaselin!

    Är man bekymrad över sitt kaloriintag är det en bättre strategi att minska på mängderna än att äta lightprodukter. Det går faktiskt att göra en god sås utan grädde, eller gräddsurrogat!

    Å andra sidan ska man inte spotta på alla lightprodukter. Vissa, som korv eller leverpastej, häller än bättre kvalitet som ”light”.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Sverige ska bli bättre än Frankrike – på mat. Det är regeringens vision. ”Vi ska sätta Sverige som matland på världskartan”, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

    Och vi är på god väg, bland proffsen. Nyligen vann svensken Jonas Lundgren silver vid VM för kockar, Bocuse d’Or, i Lyon, berättar flera tidningar. Sju gånger av tio har Sverige placerat sig bland de fem bästa. 1997 tog Sverige guld genom Mathias Dahlgren.

    Men bland svenskar i gemen är standarden låg, mycket låg. Vi fyller matkorgen med färdigmat, hel- och halvfabrikat. Till jul har färdigkokt skinka utan smak ersatt den hemlagade och hur många lägger in sill själva?

    Se på butikerna. De har jättestora avdelningar med fryst färdigmat samtidigt som kötthyllorna krymper. Det går oftast inte att hitta den fina oxbringan längre, än mindre styckningsdetaljer som rulle. Finns den, går den under artistnamnet sjömansbiff. Själv använder jag en annan styckningsdetalj när jag gör sjömansbiff, ytterlår. Men den styckningsdetaljen hittar du inte heller i köttdisken. Jag brukar få gå till någon av saluhallarna, när jag är sugen.

    Matlagningskunskapen är låg i Sverige. Vi tittar gärna på matlagningsprogram med mat-Tina och det gess ut en kokbok om dagen i Sverige. Men om man frågar svenska folket om vad de åt igår fylls topplistan av rätter som pulversoppa, färdiga köttbullar och fiskpinnar.

    De flesta skolor serverar barnen hel- och halvfabrikat. Är du inlagd på sjukhus, eller bor på äldreboende, är det samma sak. Du får hackat och hopklistrat kött under artistnamn som tacobiffar eller chicken nuggets. Smak och mätglädje är satta på undantag. Dessutom har jag aldrig fått ekvationen att gå ihop, hur kan det löna sig om man inte använder undermåliga råvaror. Matfabrikanterna ägnar sig inte åt välgörenhet!

    Men det finns hopp. Många har reagerat på den usla maten på skolor och institutioner, till exempel Camilla Sparring med sitt initiativ Camillas matuppror. De dåliga tiderna kanske gör att vi lagar mer mat själva.

    Men det stora problemet är den dåliga kunskapen i matlagning. Konstigt nog känner jag fler tjejer än killar som inte kan laga mat.

    Jag tror att matkunskaperna måste ges redan i skolan. Eskil Erlandsson får nog trycka på sina regeringskollegor för att få en förbättring. För vuxna arrangerar de flesta studieförbund grundläggande matlagningskurser. Eller köp en grundläggande kokbok, som till exempel Vår kokbok, Bonniers kokbok eller Hemmets kokbok. Nackdelen är att de oftast inte förklarar varför du ska göra på ett visst sätt, men du får till maten.

    Dessutom kan du tjäna pengar på att laga maten själv, och planera maten. Låt grytan koka kvällen innan den ska serveras. Då behöver du bara koka potatis, ris eller pasta när den ska serveras. Dessutom blir de flesta grytor bättre om de får stå någon dag, innan de serveras.

    God mat är alldeles för viktigt för att slarvas bort! Själv ska jag koka en gryta på färsk oxsvans i dag! Vansinnigt gott, och billigt!

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare kritiserat journalisten Mats-Eric Nilsson (författare till Den hemlige kocken) för hans inställning till tillsatser i maten. Jag har påstått att han bara räknar e-nummer och kallat honom glad amatör.

    Men han verkar ha sansat sig. I en artikel i SvD skriver han om tillsatserna på ett betydligt mer nyanserat sätt.

    I och för sig instämmer jag i en hel del av den kritik han riktat mot livsmedelsindustrin. De ska till exempel inte använda beteckningar som ”hemlagat” eller ”familjerecept” nä så inte är fallet.

    Men jag hävdar fortfarande att tillsatser i naten inte enbart är av ondo. Många av dem är tvärt om helt nödvändiga. Det finns visserligen tillsatser som är helt onödiga, och potentiellt farliga, som azo-färgämnen.

    Vet du förresten vilket livsmedel som, bland annat, innehåller följande tillsatser: E 300 Askorbinsyra, E 440 Pektin, E330 Citronsyra, E 210 Bensoesyra, E 219 p-Hydroxibensoesyrametylesternsnatriumsalt?

    Svaret kommer i morgon!

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare berättat om bråket om bokrean mellan nätbokhandlarna och den traditionella bokhandlarna. Nu har bokbranschen nått en kompromiss, läser jag i SvD. Därmed kan kunderna förhandsbeställa reaböcker på nätet även i år.

    Efter ett möte har parterna nu nått en kompromiss. Bokrean drar igång i den fysiska bokhandeln den 24 februari, som det var sagt sedan tidigare, men nätbokhandlarna kan ta upp förhandsbeställningar från och med den 14 februari.

    -Det var ju det vi ville, det blir en jättebra lösning. Det bästa är att det blev en dialog mellan alla inblandade aktörer, säger Pär Svärdson, vd för nätbokhandeln Adlibris.

    Dag Klackenberg, ordförande i SBF, är dock inte lika nöjd och ser det inte som att parterna har enats kring ett gemensamt beslut.

    -Jag skulle snarare säga att vi inte kunde motsätta oss. Det här är enligt min mening början på bokreans upplösning som samlat begrepp och det är med sorgsenhet jag ser att denna unika marknadsföringsmanifestation håller på att försvinna, säger han till SvD.

    Andra bloggar om: , ,

  • I går kokade jag årets julskinka. Efter att under de senaste åren testat några färdigkokta varianter, fortsätter jag att koka själv. De färdigkokta smakar i allmänhet ingenting.

    Efter många diskussioner med proffskockar kokar jag sedan många år min skinka, och låter den svalna i spadet. Då blir den saftigast, och får mycket smak av lök, rotsaker och örter som fått koka med. Och jag använder termometer när jag kokar.

    Men se upp! Om du slår i kokböcker och recept får du reda på att skinkan ska nå en temperatur på 70-75 grader när den är klar. Men det betyder inte att du ska koka eller ugnssteka till dess termometern visar den temperaturen.

    Temperaturen fortsätter nämligen att stiga efter det att du stängt av spisen eller ugnen. Här ligger svårigheten. En stor köttbit, som en skinka, stiger mer i temperatur än en liten.

    Erfarenheten har lärt mig att den skinka jag lagar till familjen, cirka 2,5 till 3 kilo, ska kokas till en temperatur på 58 grader innan jag avbryter. Den blir då färdig medan den svalnar i lagen under natten, och behåller sin saftighet.

    Testa ni också! I dag ska jag griljera den, och provsmaka resultatet tillsammans med en julöl.

    Andra bloggar om: , ,

  • Vilket betyg får maten på din skola? Det kan både elever och skolpersonal ta reda på via webben, skriver TT.

    Nu finns det risk för betygshets också bland skolmåltidspersonalen.

    Om det varje dag finns två maträtter att välja mellan plus ett vegetariskt alternativ som alla kan välja, blir det många plus i kanten. Öppnar skolmatsalen före klockan elva sänker det däremot skolans matbetyg.

    Andra saker som påverkar betyget är bland annat variationsrikedomen på salladsbordet, salladsdressingens fetthalt och vilka drycker som erbjuds.

    Livsmedelsverket öppnar den nya tjänsten på sin hemsida som ett led i arbetet för bättre skolmat. Elever och skolpersonal är välkomna att medverka i bedömningen och även förskolor kan få sin mat betygsatt, enligt TT. Initiativet är i samarbete med intresseorganisationen Skolmatens vänner.

    – När det gäller förskolebarn står maten för 65-70 procent av barnens närings- och energiintag om barnen äter frukost, lunch och mellanmål på förskolan. Därför är det viktigt att maten är av hög kvalitet, säger nutritionist Åsa Brugård Konde vid Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Mina barns skola var helt under isen för något år sedan. Till stor del bestod den av hackat och hopklistrade köttrester under olika artistnamn, som kebabburgare eller chicken nuggets. Mat som jag aldrig skulle drömma om att servera hemma.

    Tack ockj lov har det blivit bättre. Numera kan ungarna till och mede få helt kött, eller fisk serverat. Men två rätter att välja på, det tillhör ännu drömmarna här i Stockholm.

    Andra bloggar om: , ,