Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Lagstiftning
  • Beatrice Ask har tagit över efter Thomas Bodström när det gäller att skapa det övervakningssamhälle som företrädaren skisserat. Att dessa politiker dessutom verkar vara djupt okunniga om teknikens möjligheter att undvika deras ”smarta” drag gör inte saken bättre. Det kommer att kosta oss åtskilligt med pengar att utdela kraftfulla slag i luften, och det är vi konsumenter som får betala.

    Det började med den omdebatterade FRA-lagen. En massiv, och dyrbar, insamling av data- och telefontrafik till föga nytta. Man kan säkert fånga upp några korkade wanna-bies, men seriös brottslighet och terrorism har alla möjligheter att slippa undan.

    Sen kom IPRED-lagen, byggd på okunnighet och önsketänkande, efter påtryckningar av skivbolags- och filbolagslobbyn. Som ger skivbolag och andra rättifhetsinnehavare möjlighet att agera privatpolis och bedriva utpressning mot enskilda.

    Nu lanseras den så kallade datalagringslagen. Alla uppgifter om e-post, telefonsamtal och mobilsamtal ska lagras i flera år. Det blir en dyrbar lag, konstaterar SvD i en artikel.

    Redan i den statliga utredningen konstateras att prislappen blir minst 220 miljoner kronor – en summa som ligger långt under den beräkning som operatörerna själva har gjort.

    Enligt branschorganisationen It- och telekomföretagen kommer kostnaden att uppgå till 760 miljoner kronor i engångsinvesteringar och därefter 133 miljoner kronor årligen – lågt räknat.

    Lagen grundar sig på ett EU-direktiv, men går betydligt längre enligt signaler från regeringspartierna. Då stiger kostnaderna än mer och hamnar på drygt 1,1 miljarder i investeringskostnader och därefter 364 miljoner kronor varje år, skriver SvD.

    Vem tror ni får betala det, och allting annat? Jag undrar faktiskt om politikerna tror att de här lagarna har något annat än signalvärde. Jag undrar , även om jag tvivlar ibland, om politiker kan vara så okunniga eller korkade. Lagarna lär knappast fånga några andra än korkade wanna-bies, men är samtidigt synnerligen dyrbara för samhälle och konsumenter. Vill de verkligen bara utdela dyrbara slag i luften?

    Inlägget är pingat till Interssant.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Den senaste månaden har Konsumenternas elrådgivningsbyrå fått in ett 30-tal klagomål mot elbolaget Göta Energi. Många känner sig lurade av deras gatuförsäljare som tecknar elavtal bakom ryggen på kunderna, läser jag i UNT.

    Det senaste året har anmälningarna mot gatuförsäljare ökat. Men att ett och samma bolag har fått 30 klagomål på en månad är ovanligt mycket på så kort tid.

    UNT har också ett exempel med en ofrivillig kund, som lämnat en del personliga uppgifter till en säljare på stan, men som bett att få återkomma. Hon fick sedan ett brev från Göta energi, där hon hälsades välkommen som kund, utan att hon skrivit på något avtal. Dessutom stod hennes man för det avtal de redan hade.

    Reglerna kring tecknande av elavtal kan vara svåra att tolka. Det finns till exempel inga krav på hur avtalet ska se ut, vilket innebär att även ett muntligt avtal är bindande.

    – Men oavsett om konsumenten har tackat ja till ett avtal måste hon förstå vad hon har tackat ja till för att det ska gälla, säger Ola Svensson som är jurist på Konsumentverket.

    Enligt Konsumenternas elrådgivningsbyrå har Göta Energi handlat felaktigt, på flera sätt.

    – Företaget har använt sig av felaktig marknadsföring. Det strider dessutom mot ellagen att ingå avtal med någon annan än den som har elavtalet. Det räcker inte med att en kund har sagt ja till ett byte, förklarar Bo Hesselgren, vd för Konsumenternas elrådgivningsbyrå till UNT.

    Jag skulle aldrig teckna avtal med en försäljare på gatan, eller i ett tillfälligt försäljningsställe i exempelvis ett köpcentra. Då gäller inte konsumentlagstiftningen. Lämna inte heller några som helst personliga uppgifter, alla säljare är inte seriösa.

    Jag väntar fortfarande på att regeringen ska göra något åt dessa luckor i lagstiftningen, som till och med KO har påpekat. Men så länge vi har en konsumentminister, Nyamko Sabuni, som är helt ointresserad av konsumentfrågor lär inget hända.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Finanskrisen får sms-lånen att öka. Kronofogden skruvar upp prognosen för antalet obetalda sms-lån och befarar en ökning med över 100 procent i år. Finansinspektionen och kronofogden vill att regeringen tar krafttag, berättar DN. Även TT skriver om artikeln.

    – Om det inte regleras snarast är min prognos att vi är på väg mot upp till 50.000-60.000 ärenden per år av obetalda sms-lån. Om vi når dit redan i år vet jag inte, men situationen är värre än vad vi tidigare befarat, säger Jan Åkerlund, som övervakar sms-lånen på kronofogden.

    Enligt både Finansinspektionen och kronofogden räknar inte ens sms-låneföretagen med att låntagarna ska klara av att betala tillbaka lånen, som kan ha effektiva räntor på hundratals procent.

    – Hela affärsidén verkar vara att tjäna pengar på dröjsmålsräntan och inkassokostnader, säger Sara Ekstrand, jurist på enheten för finansiella tjänster på Finansinspektionen.

    Sms-lånen är undantagna från konsumentkreditlagen och företagen behöver därför inte göra någon kreditprövning. Detta gäller lån under cirka 4.000 kronor.

    Finansinspektionen för ingen kontroll över låneföretagen, något som Sara Ekstrand tycker är beklagligt, skriver DN.

    Vaed jag tycker om den här formen av ocker är nog ingen hemlighet för bloggens läsare. Men jag är fortfarande förvånad över att regeringen förhalar några åtgärder. Flera myndigheter har sedan länge krävt detta. En förändring av konsumentkreditlagen är visserligen på gång, men när kommer den?

    Andra bloggar om: , ,

  • När grammofonskivan kom, försökte notförlagen stoppa den. När radion kom, försökte skivbolagen stoppa spelning av skivor i radio. Nu försöker skivbolagen att med alla medel stoppa fildelning och nedladdning av musik.

    Det senaste draget är att skivbolagslobbyn har förmått regeringen att lägga fram den så kallade IPRED-lagen. Det handlar inte om att förbjuda illegal nedladdning, det är redan förbjudet. Det handlar i stället om att upphovsrättsinnehavaren, skivbolagen, ska kunna begära ut vem som står bakom en viss IP-adress från internetoperatörerna. Sedan kan de dra vederbörande inför rätta i ett civilrättsligt mål, och begära ersättning.

    Man kan diskutera hur den personliga integriteten skyddas i detta fall, men jag har tidigare bloggat om tankevurpan i lagen. En IP-adress kan nämligen i de flesta fall inte knytas till en person, utan bara till ett datornätverk. Vad händer till exempel om någon olovligen ansluter i någon annans trådlösa nätverk, och laddar ner?

    Men det handlar också om ekonomisk ojämlikhet. Vem ska kunna ta strid med skivbolagen, om han eller hon anser att de har fel i ett krav?

    Motsvarande lag finns redan i Danmark. Där har bolagen redan börjat ställa krav på misstänkta nedladdare. I kraven står att personen ska betala ungefär 16 danska kronor för en låt och 112 kronor för en film. Det betyder att en person med 1000 låtar och 50 filmer på sin hårddisk kan krävas på 21 600 kronor, skriver Metro.

    Om jag fick ett sådant krav skulle jag antagligen inte våga dra saken inför domstol, även om jag ansåg kravet felaktigt. Förlorar jag, av någon anledning, får jag betala motpartens rättegångskostnader. Det kan bli mycket dyrt. Det finns idag ingen statlig rättshjälp att tala om, och rättsskyddet i hemförsäkringen är otillräckligt, vilket jag bloggat om tidigare. Även om jag vinner i en första instans kan bolagen överklaga till nästa. För dem är kostnaden obetydlig, de har ekonomiska muskler.

    Bolagen kan alltså bedriva ren utpressning. Lagen går enbart bolagens ärenden, utan att se till den enskildes skydd. Det är ett gott skäl till att lagen aldrig borde bli verklighet, förutom tankevurpan ovan.

    Inlägget är pingat till Intressant.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att jag inte gillar sms-lån är väl knappast någon hemlighet för bloggens läsare. Det finns två skäl till det, som delvis hänger ihop. För det första tycker jag att dessa lån, oavsett om de kallas sms-lån, snabblån eller mikrokrediter, utnyttjar svaga grupper i en kinkig situation. Dessutom är lånekostnaden, enligt mig, rena ockret. Jag tycker det är mycket märkligt att man i praktiken kan ta ut en avgift som i praktiken motsvarar en effektiv ränta på flera tusen procent.

    GP har en artikelserie om lånen. I den första artikeln går GP igenom marknaden och dess villkor. De har bland annat en intressant sammanställning (pdf) över kostnaderna hos olika aktörer.

    Lånar du 1000 kronor på 30 dagar hos Sms privatkredit kostar det 350 kronor, vilket motsvarar en effektiv ränta på 3564 procent. Ett lån på 2000 kronor hos Kundfinans kostar 575 kronor, som motsvarar en effektiv ränta på 1975 procent. Ett lån på 3000 kronor hos Ferratum kostar 750 kronor, effektiv ränta är 1355 procent.

    GP:s andra artikel handlar om ungdomar som fastnat i skuldfällan.

    – Det är så sjukt, som att locka barn med godis, säger mamman till en skuldsatt tonåring.

    Den tredje artikeln ställs politiker inför GP:s uppgifter. Statssekreterare Magnus Graner på Justitiedepartementet nämner ett par tänkbara åtgärder:

    – Det gäller till exempel krav på kreditprövning vid sms-lån, eller strängare krav på information om kostnaderna för lånet.

    – Jag tycker samtidigt att det är intressant med branschens egna ansträngningar att komma tillrätta med avarterna. Här kan nämnas den intresseorganisation som ett av företagen enligt utsago planerar att dra igång. Jag tycker också att Konsumentverkets och Kronofogdemyndighetens utbildningspaket för skolungdomar är viktigt och bra, säger Magnus Graner till GP.

    Bullshit, säger jag! Rewgeringens oförmåga att reagera är katastrofal. Det finns två saker som skulle kunna göra den här typen av ocker ointressant. Den ena är att se till att lånen inte är så snabba längre, och införa reell ångerrätt. Den andra är att helt enkelt beteckna kostnaderna som det de egentligen är – ocker!

    Andra bloggar om: ,

  • Lagfartskapningar är ett brott som husägare idag är väldigt oskyddade mot, menar Villaägarnas Riksförbund som i början av sommaren startade en kampanj för att reglerna kring lagfartsärenden måste förändras, skriver HD. Lantmäteriet, som handlägger lagfartsärenden, borde skicka ut en underrättelse till den person som säljer huset innan de ger lagfart på fastigheten till en ny ägare, menar de. Då får husägaren en chans att reagera om någon försöker få ut en lagfart på huset med falska namnteckningar. Men justitieminister Beatrice Ask har, på en direkt fråga i riksdagen, svarat att det skulle bli för dyrt och krångligt för myndigheterna att hantera ett sådant system.

    – Ett ihåligt resonemang, vi tror ju att vi lever i en rättsstat, säger Stefan Stjernedal, regionchef i Villaägarnas Riksförbund region syd. Han kallar hela situationen, inklusive uttalandet från justitieministern, absurd.

    I dag ersätter staten i stället dem som drabbas av lagfartskapningar genom att betala vad det kostar i bland annat advokatkostnader för att få tillbaka lagfarten.

    Men att ändra rutinerna hos Lantmäteriet skulle, enligt Stefan Stjernedal, kosta staten en och en halv miljon kronor om året – växelpengar i sammanhanget, det borde staten kunna betala för att stå upp för rättssäkerheten, tycker han. För lagfartskapning är ett brott, 29-åringen som kapat Nils och Evas hus till exempel är nu efterlyst och polisanmäld misstänkt för urkundsförfalskning.

    Lantmäteriet utreder nu, på uppdrag av regeringen, vilka möjligheter som finns för att förhindra lagfartskapningar. Resultaten ska redovisas i november. Enligt Lantmäteriet är kapningar väldigt sällsynta, de fall som de upptäckt finns i Stockholmsområdet, där flera hus utsattes för kapningsförsök i våras. En gemensam nämnare verkar vara att de hus som råkar ut för lagfartskapningar inte är belånade, något som förenklar proceduren för bedragarna.

    Sedan Villaägarnas Riksförbund drog i gång sin kampanj i början av sommaren har Lantmäteriet fått mer än 2 000 mejl från oroliga husägare som undrar om de verkligen äger sitt hus. Den som vill kan själv kontrollera via Lantmäteriets hemsida.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Snart ändras lagen så att barn inte ska kunna skuldsättas av sina föräldrar. Men trots det nya lagförslaget riskerar tiotusentals unga med obetalda vårdavgifter från sjukhus- och tandläkarbesök att hamna hos kronofogden, berättar DN.

    Skolfoton, dagisavgifter och tandläkarbesök. När föräldrarna inte kan betala räkningarna är det idag barnen som drabbas. Ett nytt lagförslag från regeringen som förväntas träda i kraft den 1 januari 2009 ska förhindra att barn skuldsätts av sina föräldrar.

    Men det nya förslaget har en lucka. Obetalda vårdavgifter kan fortfarande samlas på hög. Vid ett uteblivet besök i sjukvården eller hos tandläkaren skickas en avgift ut från sjukhuset. Betalar inte föräldrarna förs skulden över till barnet när han eller hon fyller 18 år.

    Skulden växer för varje år med dröjsmålsräntan. Enligt Kronofogdemyndigheten handlar det om tiotusentals svenska barn som är skuldsatta på grund av obetalda vårdavgifter.

    -Det är en tickande bomb som ligger och väntar på att brisera. Istället för en ny bil i 18-årspresent får man ett krav från kronofogdemyndigheten, säger Mikael Necke på kronofogdens förebyggande verksamhet.

    Att det rör sig om ett så utbrett problem kommer som en överraskning för ansvarige socialminister Göran Hägglund. Han vill inte svara direkt på frågor om ämnet men hälsar via sin pressekretare att han inte känner till att problemet var så omfattande och avvaktar resultatet av Datainspektionens pågående utredning, skriver DN.

    Det är för mig obegripligt varför just vårdavgifter undantas i den nya lagen. Den borde gälla allt, punkt, slut!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Lagom till midsommar kommer riksdagen att ta beslut om den nya ”FRA-lagen”. Lagen innebär i korthet att FRA får möjlighet att avlyssna data- och telefontrafiksom passerar Sveriges gränser. De flesta tidningar, till exempel DN och SvD har haft artiklar om lagförslaget. Lagen motiveras som ett inslag i kampen mot terrorism.

    Jag ser lagförslaget som ett oerhört ingrepp i den personliga integriteten. Den strider dessutom mot våra grundlagsskyddade rättigheter, till exempel meddelarskydd och brevhemlighet. Den som vet något om internet inser raskt att det är en ren slump om datatrafik, med både avsändare och mottagare i Sverige, passerar landets gränser.

    Jag är dessutom fullständigt övertygad om att lagen inte kommer att leda till att man fångar en enda terrorist. Inte ens terrorister är så korkade att de skickar mejl som kan avslöja dem. Dessutom finns stora möjligheter att dölja såväl avsändare och mottagare som mejlets verkliga innehåll. Det enda jag kan tänka mig att FRA kan avslöja är korkade terrorist-wannabies.

    Lagen är ett allvarligt hot mot meddelarfriheten. Var och en ska fritt kunna lämna uppgifter till media, utan att bli efterforskad. Den rätten är grundlagsskyddad. Men nu kommer sådana kontakter att hamna i FRA:s garn. Visserligen säger lagförslaget att alla sådana uppgifter omedelbart ska förstöras, men vem glömmer på kommando?

    Förslagets förespråkare kör med det gamla argumentet – Har du rent mjöl i påsen har du inget att frukta. Men erfarenheten visar att liknande möjligheter förr eller senare har missbrukats. Det visas till exempel då folk med tillgång till datasystemen snokat i kändisars sjukjournaler.

    Om riksdagen klubbar förslaget borde varje ja-röstare skämmas!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Infrastrukturminister Åsa Torstensson tillhör väl inte politikens mer lysande stjärnor, men äntligen kommer hon med ett vettigt förslag. Från och med den 1 april 2011 kommer ett obligatoriskt båtkörkort att införas i Sverige, avslöjar Rapport.

    – Vi måste lära oss att ta ett större ansvar på sjön, säger Åsa Torstensson till DN. Körkortet kommer att finnas i tre klasser, berättar SvD.

    Klass 1. 15-årsgräns och obligatoriskt behörighetsbevis för fritidsbåtar vars skrov är längre än tio meter, eller som kan köra fortare än 15 knop.

    Klass 2. Behörighetsbevis för fritidsskepp krävs för båtar som är minst tolv meter långa och fyra meter breda. Det motsvarar dagens kustskepparexamen. Även här måste man vara 15 år.

    Klass 3. För båtar som går i minst 30 knop krävs obligatoriskt behörighetsbevis för fritidsfartyg för hög hastighet. Du måste också vara 18 år.

    – Sjöfartsverket blir den godkännande myndigheten. Och mycket av de kompetenser som behövs finns ju där redan i dag, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson till SvD.

    Två undantag gäller från kravet på båtkörkort för fritidsbåt, enligt TT. Det gäller dels de personer som fyllt 55 år när lagen träder i kraft, dels de som är permanentboende på en ö utan bro eller regelbundna bilfärjeförbindelser.

    Många har länge hävdat att köra båt som man vill är en mänsklig frihet. Äntligen blir det slut med det!

    Andra bloggar om: , ,

  • Nu ska lagen anpassas till verkligheten, skriver TT i en artikel
    . Regeringen har beslutat att lämna en proposition till riksdagen om privatpersoners rätt att ta in sprit i Sverige via ombud.

    ”Regeringen beslutar om en proposition för att EU-anpassa svensk alkohollagstiftning. Enkelt uttryckt behöver svensk alkohollagstiftning anpassas så att införsel av alkohol för privat bruk genom ombud blir tillåtet ”, skriver folkhälsominister Maria Larsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

    Men den alkohol som förs in ska beskattas, poängterar Maria Larsson. Och regeringen ämnar ge Tullverket större resurser för att kontrollera spritimporten, enligt TT.

    Andra bloggar om: , ,